Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ansvarstagande för att följa organisationers uppförandekod skapas bland medarbetarna i organisationen. Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och består av en förstudie och åtta semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på en svensk bank.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att både formella och informella styrningsmetoder påverkar ansvarstagande till att följa uppförandekoden. Ansvarstagande skapas vidare till stor del i relation till andra, både medarbetare och också kunder. Den här studien visar att även kunden påverkar medarbetarens ansvarstagande för att följa uppförandekoden, att medarbetarna känner ansvar för att agera i enlighet med koden för att kunna hjälpa sina kunder på bästa sätt. Examensarbetes bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om hur ansvarstagande för att följa uppförandekoden skapas hos medarbetare inom banksektorn. Studien visar att medarbetarnas ansvarstagande påverkas av både formell och informell styrning. Studien visar vidare att också kunden, inte bara andra medarbetare, är en del i det socialiserande ansvarstagandet som påverkar etiskt agerande och att följa organisationens uppförandekod. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier inom olika kontexter för att undersöka hur banksektorn skiljer sig åt jämfört andra sektorer. Det vore vidare intressant att intervjua personer på olika nivåer, till exempel mellanchefer och chefer högre upp i organisationen, och undersöka hur ansvarstagande för att agera etiskt och följa uppförandekoden skapas hos dem. Det vore sedan intressant att jämföra hur ansvarsskapande sker beroende på var i organisationens hierarki man befinner sig. / Aim: The aim of this study is to investigate how accountability among an organisations employees is created when it comes to following the organisation’s code of conduct.  Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of one pilot study and eight semi-structured interviews with employees at a Swedish bank. Results and conclusions: The results show that both formal and informal management control influence accountability for following the code of conduct. Accountability is further created to a large extent in relation to others, both employees and also customers. This study shows that the customer influences the employee's accountability for following the code of conduct, and that the employees feel responsible for acting in accordance with the code in order to be able to help their customers in the best way.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about how accountability for following the code of conduct is created in the banking sector’s employees. The study shows that employees' accountability is affected by both formal and informal management control. The study further shows that the customer, not just other employees, is part of the social accountability that affects ethical behavior and following the organization's code of conduct.  Suggestions for future research: We propose future studies to carry out similar studies within different contexts to investigate how the banking sector differs compared to other sectors. It would also be interesting to interview people at different levels, for example middle managers and managers higher up in the organization, and investigate how taking accountability for acting ethically and following the code of conduct is created in them. It would then be interesting to compare how accountability creation takes place depending on where in the organization's hierarchy you are.

På senare tid har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit en allt viktigare företagsfråga. Det har dock framhävts att otillräcklig forskning har ägnats åt att dess inverkan på anställda. Syftet med denna studie varit att undersöka effekten av CSR, riktad mot externa intressenter, på anställdas arbetsmotivation. För detta ändamål har en fallstudie av en svensk bank genomförts. Först utfördes en kartläggning av bankens CSR. Sedan utvecklades ett konceptuellt ramverk inspirerat av dels kartläggningen av bankens CSR, och dels av Hackman och Oldhams Job Diagnostic Survey. Därefter distribuerades en psykometrisk undersökning till 117 anställda i ett av bankens sex affärsområden. Detta i syfte att försöka fånga in den potentiella motivationseffekten av bankens CSR. Den huvudsakliga upptäckten av studien indikerar ett positivt samband mellan upplevd CSR och arbetsmotivation. Dessutom, utav de valda måtten för arbetsmotivation, visade sig upplevd meningsfullhet generera den tydligaste kopplingen till CSR, följt av upplevt ansvarstagande och feedback. Följaktligen är den viktigaste slutsatsen, inom ramen för denna studie, att arbetsmotivation påverkas positivt av CSR. / In recent times, Corporate Social Responsibility (CSR) has become an increasingly important corporate issue. It has, however, been argued that insufficient research has been dedicated to its impact on employees. The purpose of this study has been to examine the effect of CSR directed at external stakeholders on employee motivation. In order to do so, a case study on a Swedish bank was conducted. First, a mapping of the bank's CSR was carried out. Thereafter, a conceptual framework inspired by the mapping of the bank's CSR as well as by Hackman and Oldham's Job Diagnostic Survey was developed. Second, a psychometric survey was distributed to 117 of the bank's employees in one of its six regional business units. This was done in order to capture the potential motivational effect of the CSR of the bank. The principal finding of the study indicates a positive relationship between perceived CSR and work motivation. Furthermore, out of the selected measures of work motivation, experienced meaningfulness provided the most distinct connection to CSR, followed by experienced responsibility and feedback. Accordingly the most important conclusion, within the scope of this study, is that CSR positively affects work motivation.

Corporate Social Responsibility (CSR), det vill säga företags samhälleliga ansvar, har diskuterats under flera decennier. Trots det råder det fortfarande en tvetydighet kring vad det sociala ansvarstagandet egentligen innebär. Samtidigt har CSR har institutionaliserats som organisationskoncept och kommuniceras externt i organisationers strävan efter legitimitet. Det finns dock flera institutionella faktorer som kan inverka på organisationers benägenhet att agera ansvarsfullt, såsom etablerade lagar, regler, finansiella resurser och normativa uppmaningar i organisationers omgivning. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett ledande företag inom färgtillverkningsindustrin uppfattar CSR och hur konceptet tar sig i uttryck i den dagliga verksamheten. Därtill syftar studien till att ge förklaringar till hur fallföretagets hållbarhetsarbete kan förstås i relation till färgtillverkningsbranschens omgivning, samt bakomliggande motiv till att arbeta med CSR. Studien nyttjar nyinstitutionell teori som teoretisk referensram tillsammans med institutionella faktorer som antas ha inflytande på viljan att arbeta med socialt ansvarstagande, samt olika former av organisatorisk legitimitet. Med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer och textanalys utforskas hur CSR-konceptet uppfattas och tar sig i uttryck hos en framstående aktör inom färgtillverkningsindustrin. Studiens centrala resultat visar på att fallföretaget tycks använda CSR som ett legitimerande verktyg genom att externt kommunicera hållbarhet vilket främst uttrycks genom ökad miljöhänsyn i den dagliga verksamheten. Vidare visar studien på att färgtillverkningsindustrin anpassar sig till en teknisk och en institutionell omvärld genom anpassning till såväl lagar, regler, konkurrenter, kunder samt rådande normer och värderingar i samhället. Resultatet visade emellertid ett starkare beroendeförhållande till en teknisk omvärld mot bakgrund av kostnadseffektiviseringar för att därigenom nå lönsamhet. CSR-arbete tycks således i första hand implementeras mot bakgrund av ekonomiska och ekologiska drivkrafter.

Syfte: Utifrån idégrunderna från CSR är syftet att utveckla en samlad modell om de mest utmärkande utmaningarna med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor, med fokus på implementering, granskning och kommunikation. Metod: Studien baseras på vetenskapsteori från hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Forskningslitteratur har analyserats och olika aspekter har brutits ut till en teoretisk referensram. Studien utfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer är ett specifikt metodval. Det empiriska materialet har genomgått en urvals- och insamlingsprocess. Vidare har materialet bearbetats och tematiserats i samspel med teorin. En abduktiv och iterativ process påverkade forskningsprocessen genom en växelverkan mellan teori och empiri. För att säkerställa studiens kvalité präglades utförandet av kvalitetskriterier. Metoden resulterade i en strukturering och kategorisering av utmaningar i företags styrning. Resultat & slutsats: Studiens resultat ges i en strukturerad och kategoriserad samlad modell över utmaningar. Detta genom en förankrad empirisk begreppsram som sammanställts med teoretiskt ramverk om utmaningar med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor. Examensarbetets bidrag: Ett teoretiskt bidrag ges genom konceptualisering och en samlad teoretisk modell. Större kännedom om olika utmaningar presenteras för att underlätta hantering eller föreslå åtgärder för företag att styra hållbart. Detta görs genom nya strukturerade kategorier och en förankrad begreppsram från empirin. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat föreslås att fortsatt forskning utvecklar modeller med samma utgångspunkter och grunder. Förhoppningsvis kan det uppnås genom förbättrad strukturering av implementering, granskning och kommunikation med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor, samt genom nya eller befintliga utmaningar. / Aim: Based on concepts from CSR, the purpose is to develop a comprehensive model of the most distinctive challenges of ecological responsibility in supply chains, with a focus on implementation, auditing and communication. Method: The study is based on hermeneutic theory and social constructivism. The analysis of the scientific research has resulted in a theoretical frame of reference, where different key aspects are pointed out. The chosen method was a qualitative approach with semi-structured interviews. The empiric data has undergone an adaptation process and been systematized in relation to the theory. An abductive and iterative process influenced the research and working process through an interaction between the theory and the empirical data. To ensure the quality throughout the study, quality criteria were used. The method gave a structuring and categorization of challenges for corporate governance. Result & conclusions: The study's results are given in a model of challenges, through an established conceptual framework from empirical data. The theoretical framework presented challenges with ecological responsibility in supply chains. Contribution of the thesis: The study contributes theoretically with a conceptualization and a combined theoretical model. A greater knowledge of challenges is given to facilitate methods for sustainable management through new structured categories and conceptual framework from empirical data. Suggestions for future research: The study suggests that future research focus on developing models with the same starting points and bases. Through an improved structuring of implementation, auditing and communication with ecological responsibility in supply chains, and through new or existing challenges, this can hopefully be achieved.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka <em>hur</em> och <em>varför</em> de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning.</p> / <p> <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.   Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning. / Aim: The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.   Method: The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.   Result &amp; Conclusions: Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.   Suggestions for future research: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.   Contribution of the thesis: This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Författare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande – Med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssätt Bakgrund: I dagens samhälle krävs det att företag tar ett större etiskt ansvar och verkar för en hållbar utveckling. Det ansvarsfulla företaget är ett uttryck för det företag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det är att utveckla en uppförandekod, även kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer företagets verksamhet ska genomsyras av. I och med detta uppmärksammas oetiskt beteende i en större utsträckning och tydliggör vikten av att arbeta aktivt med CSR. Vilket leder fram till en problemdiskussion om hur ett företag kan ta ett etiskt ansvar med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags Code Of Conduct och en underleverantörs arbetssätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för den process som startar då företag misstänker att det finns ett gap mellan deras CoC och underleverantörers arbetssätt. Detta för att redogöra hur processen hanteras vid upptäckt av oetiskt gap med avstamp i ett inköpande företags CoC och en underleverantörs arbetssätt och belysa hur processen kan förbättras. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie och bygger på expertintervjuer samt ett typföretag. Två konsulter som kan tituleras experter inom ämnet hållbarhet har intervjuats och ett typföretag har studerats. Urvalet av respondenter och företag är gjord via ett bekvämlighetsurval. Studien har positivistiskt synsätt och utgår från en analytisk induktion som angreppsätt. Slutsats: Hur processen utformas då ett företag misstänker ett oetiskt beteende hos en underleverantör varierar från fall till fall och beror på varför företaget tar ett etiskt ansvar och hur det appliceras i praktiken. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomin och hållbar utveckling där ekonomin har en förmåga att både främja och stjälpa den hållbara utvecklingen. I arbetet med Corporate Social Responsibility och stävan efter hållbar utveckling är det bäst att agera i förebyggande syfte, anfall är bästa försvar. Nyckelord: CSR, hållbar utveckling, etiskt ansvarstagande, Code of Conduct, värdekedja, leverantörsrevisioner, process och arbetsmetod.

This essay is about how basic democratic values are formed in preschool. I have focused on children´s abilities to take on responsibility and also, on the importance of relationships in the development of democratic values in preschool. This essay starts in self-perceived dilemmas, based on my own feeling that the children should have more rights and that the preschool often has too many unreflected rules and routines. The dilemma has been reflected on and has been discussed in relation to other theories. I have also reflected on my own behavior as a teacher and to what extent this behavior has influence on the outcome. The relationship between the governing documents and the work in preschool has been reviewed with the conclusion that they are not synchronized with each other. The investigation shows several examples of the meaning of a good working relationship between teacher and child and that children´s own sense of responsibility should be taken seriously and be recognized as a resource. In the discussion with the theories a connection between democracy, relationships and children´s responsibility was detected. The meaning of a good working communication and the teacher’s significance for the development is central and is made visible and problematized. The concluding words show how the approach to democratic and fundamental values must come to a change in preschools, a change that the teacher partly is responsible for. The preschool itself must be changed to fit into the society of today. / Denna essä granskar hur demokratiska värderingar tidigt grundläggs i förskolan, dels genom barns eget ansvarstagande men även genom att studera relationernas betydelse. Undersökningen startar i egenupplevda, vanligt förekommande dilemman på förskolan. Dessa dilemman grundar sig i en känsla av att barnen borde ha mer att säga till om, samt att förskolan som institution består av allt för många oreflekterade, icke ifrågasatta regler och rutiner. I undersökningen använder jag mig av mina egenupplevda dilemman och reflekterar kring dessa. För att få ett ytterligare djup låter jag mina reflektioner möta andra teoretiska perspektiv i en vetenskaplig diskussion. Relationen mellan den faktiska verksamheten och styrdokumentens riktlinjer granskas och påvisar problematiken med att dessa inte är synkroniserade med varandra. Även problematiken med institutionens oreflekterade regler och rutiner granskas. Undersökningen ger exempel på betydelsen av det som Jesper Juul och Helle Jensen kallar för relationskompetensens. Denna relationskompetens visar på hur demokratiska värderingar tillägnas samt hur barns eget ansvarstagande bör tas på allvar och ses som en tillgång. I mötet med flera teorier finner jag ett samband mellan relationer och demokrati samt en koppling till barns ansvarstagande. Även kommunikationens betydelse förs fram och pedagogens roll för utvecklingen av de demokratiska värderingarna i förskolan synliggörs och problematiseras. Slutordet behandlar hur en förändring med att aktivt arbeta med demokratiska värderingar och grundförutsättningar i dagens förskola kan komma till stånd genom ett förändrat förhållningssätt hos pedagogerna, men även genom att göra pedagogiska förändringar i verksamheten.

The purpose of the following essay has been to identify four men’s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men’s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points. The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men’s stories of present tense of violent outbursts. The second part consists of men’s own stories and interpretations of the processes that contributed to their access to treatment where I imposed that, the men were in treatment when the interviews were conducted. In the first part, I discovered that the insight of a problematic behavior has occurred when another group of actors have become involved in a specific dispute arising or that the women in the relationship left them. A common expression of events seemed to be fear in different arenas; the fear of losing their partner or the fear of being alone, fear of that other people's views upon them would change, or that they would not be socially accepted. In the second part, it is consistently that the men problematizes blame and shame that they have suffered but this with the discursive understanding of the attributes of a man who batter, as they themselves, are internalized by the process of treatment that they undergo. The result of both parts was that the men seemed to need processes of opportunities for a win to avoid losses in their access to treatment. It took a win for the men, or at least that they have avoided any losses to come to the realization that there are opportunities and possibilities for them. The processes for men’s access to treatment that have been found have been a balance between risk and loss and the chance of possible gains and either the risk or chance can be ruled out.

By asking “What’s the problem?” this thesis addresses the crucial relationship between how strategic decision-makers formulate organizational problems and how the relevant actors attempt to solve these problems. This thesis holds that the creation of strategy can be conceived of as a decision-making process in which the strategists find, formulate and attempt to solve problems by choosing a set of means to reduce the perceived gap between the current state and the desired state of the organization. The thesis particularly explores and postulates what is refered to as the means-end fallacy in which end-problems are treated as means-problems. In effect the decision-makers take the ends of the organization for granted and only ask “How can we fix it?” instead of critically examining the purpose of the organization by asking “What should we fix and why?” The purpose of this thesis is twofold. First, it is to explore the dysfunctional consequences of the means-end fallacy in organizational decision-making and creation of strategy. Secondly, it is to illuminate the implications of applying the problem-formulation perspective in the creation of organizational strategies. To achieve these purposes the problem-formulation phenomenon is explored in five appended papers. Paper I discusses the paradox of profitability and responsibility and the means-end fallacy in the context of strategic theory and practice. Papers II, III and IV explore the relationship between how a problem is formulated and how different actors attempt to solve it. This is done with a comprehensive case study of the substance-abuse problem and the different organizational strategies that are implemented to resolve it. Paper V offers a concrete discussion of how inappropriate formulations of organizational problems undermine the intended ends, particularly with regard to the paradox of profitability and responsibility. This thesis argues that the strategic decision-makers need both to be more problem-oriented; that they should balance the different dimensions of the problem; and, thus, that they should recognize that decision-making is an art of balance. Moreover, it suggests that the problem-formulation perspective can contribute with an insight into the black box of strategy creation, and that this can be achieved by looking back or rewinding from the organization’s strategy to the initial formulation of the organization’s problems. As a mirror image it suggests that strategic decision-makers can avoid the means-end fallacy by forwarding from an appropriate formulation of the problem to a balanced strategy.