<p>Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts. Detta leder fram till vårt syfte: Att analysera i vilken utsträckning Svenska Spel tar sitt sociala ansvar utifrån vad de själva anser sig ta för ansvar samt hur deras intressenter upplever Svenska Spels sociala ansvarstagande. Vidare undrade vi hur Svenska Spel upplyser sina konsumenter om de negativa faktorerna kring deras spelprodukter och hur deras sociala ansvarstagande yttrar sig.</p><p>Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade intressenter till Svenska Spel. Genom att använda en egenkonstruerad intressentmodell hittade vi representativa respondenter från de intressentkategorier som vi ansåg påverkades av eller själva påverkade Svenska Spel. Djupintervjuer användes för att skapa en djupare förståelse kring hur intressenterna uppfattade Svenska Spels sociala ansvar.</p><p>Den empirisk insamlade datan samt analysen är tematiskt indelad efter frågor rörande socialt ansvar, kommunikation, information och marknadsföring baserat på teorier rörande samma ämnen. Genom analysen har vi kunnat konstatera att</p><p>Svenska Spel enbart anser sig ha ett spelansvar och inget ansvar för de människor som utvecklat ett spelberoende. Svenska Spels intressenter menar att företaget inte tar ett tillfredställande socialt ansvar eftersom företaget inte finner sig ansvarigt för de negativa effekter företagets produkter åstadkommer.</p>

<p>Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.</p>

<p>Most of the clothes sold in Europe today are produced in developing countries where the production costs are lower. The exploitation of the developing countries has led to that the inferior working conditions in these countries have attracted attention from media and NGOs. Globalisation makes company activities more transparent and the absence of transnational laws calls for alternative regulations. Many companies in Europe has since mid 1990s developed codes of conduct to satisfy the demands of external and internal stakeholders. EU also brought Corporate Social Responsibility to it’s agenda in the beginning of the 2000s and subsequently signals of approaching laws were given. To avoid laws being made FTA gathered representatives from companies and NGOs to discuss the possibility of a joint European standardised collaboration. The result was Business Social Compliance Initiative, BSCI.</p><p>The aim of the study is to illuminate on what grounds the Swedish companies made the decision to develop and to join the collaboration BSCI. The thesis is based on interviews and written sources and theories used are the theory of new institutionalism and standardisation theory. Since the study is a case study on AB Lindex, KappAhl AB and JC AB it is not meant to be generalised but aims to give a deeper understanding of the chosen companies.</p><p>The study reveals that the decision to transfer to BSCI was a natural step which was not preceded by any serious discussions. The companies believe that the cooperation will give them more power to influence the suppliers, they also expect the collaboration to facilitate procedures since they no longer have to implement, audit and evaluate the codes of conduct individually. There is also a positive outcome for the supplier who will not be audited by several companies but instead by a common audit company. The cooperation simplifies information sharing and offers companies the possibility to learn from each other. The companies state that there is a correlation between well run factories and efficient production, hence the codes of conduct will not reduce the efficiency.</p><p>Since the implementation of the BSCI code only been going a year it remains to see what the effects of a standardised audit collaboration will be. Although it is positive that the trade business has taken an initiative for sustainable consumption.</p>

Most of the clothes sold in Europe today are produced in developing countries where the production costs are lower. The exploitation of the developing countries has led to that the inferior working conditions in these countries have attracted attention from media and NGOs. Globalisation makes company activities more transparent and the absence of transnational laws calls for alternative regulations. Many companies in Europe has since mid 1990s developed codes of conduct to satisfy the demands of external and internal stakeholders. EU also brought Corporate Social Responsibility to it’s agenda in the beginning of the 2000s and subsequently signals of approaching laws were given. To avoid laws being made FTA gathered representatives from companies and NGOs to discuss the possibility of a joint European standardised collaboration. The result was Business Social Compliance Initiative, BSCI. The aim of the study is to illuminate on what grounds the Swedish companies made the decision to develop and to join the collaboration BSCI. The thesis is based on interviews and written sources and theories used are the theory of new institutionalism and standardisation theory. Since the study is a case study on AB Lindex, KappAhl AB and JC AB it is not meant to be generalised but aims to give a deeper understanding of the chosen companies. The study reveals that the decision to transfer to BSCI was a natural step which was not preceded by any serious discussions. The companies believe that the cooperation will give them more power to influence the suppliers, they also expect the collaboration to facilitate procedures since they no longer have to implement, audit and evaluate the codes of conduct individually. There is also a positive outcome for the supplier who will not be audited by several companies but instead by a common audit company. The cooperation simplifies information sharing and offers companies the possibility to learn from each other. The companies state that there is a correlation between well run factories and efficient production, hence the codes of conduct will not reduce the efficiency. Since the implementation of the BSCI code only been going a year it remains to see what the effects of a standardised audit collaboration will be. Although it is positive that the trade business has taken an initiative for sustainable consumption.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts. Detta leder fram till vårt syfte: Att analysera i vilken utsträckning Svenska Spel tar sitt sociala ansvar utifrån vad de själva anser sig ta för ansvar samt hur deras intressenter upplever Svenska Spels sociala ansvarstagande. Vidare undrade vi hur Svenska Spel upplyser sina konsumenter om de negativa faktorerna kring deras spelprodukter och hur deras sociala ansvarstagande yttrar sig. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade intressenter till Svenska Spel. Genom att använda en egenkonstruerad intressentmodell hittade vi representativa respondenter från de intressentkategorier som vi ansåg påverkades av eller själva påverkade Svenska Spel. Djupintervjuer användes för att skapa en djupare förståelse kring hur intressenterna uppfattade Svenska Spels sociala ansvar. Den empirisk insamlade datan samt analysen är tematiskt indelad efter frågor rörande socialt ansvar, kommunikation, information och marknadsföring baserat på teorier rörande samma ämnen. Genom analysen har vi kunnat konstatera att Svenska Spel enbart anser sig ha ett spelansvar och inget ansvar för de människor som utvecklat ett spelberoende. Svenska Spels intressenter menar att företaget inte tar ett tillfredställande socialt ansvar eftersom företaget inte finner sig ansvarigt för de negativa effekter företagets produkter åstadkommer.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.

Vi lever i en tid där allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vår planet och där ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utsträckning göra medvetna val och efterfrågar mer information om hållbarhet från företag. Samtidigt är många företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svåra balansgång som företagen ställs inför har under de senaste åren varit ett populärt forskningsområde. Något som dock studerats mindre är huruvida ett företags ägarstruktur påverkar hur CSR-kommunikationen mottas. Familjeföretag har en ägarstruktur som kan påverka deras förutsättningar att arbeta med hållbarhet. De har sällan samma kortsiktiga avkastningskrav på sig som exempelvis ett börsnoterat företag har, vilket medför möjligheten att engagera sig i aktiviteter som företaget själva finner betydelsefulla. Med detta som bakgrund har denna uppsats frågeställningen: Hur uppfattar konsumenter CSR-kommunikation från familjeföretag? Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för vad som påverkar konsumenters uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation. Detta för att få insyn i hur ett familjeföretag kan utforma hållbarhets-kommunikation som genererar positiva reaktioner. Frågeställningen angrips genom ett samarbete med familjeföretaget Polarbröd, som får stå som praktiskt exempel, vilket ger studien en ytterligare dimension. Vilken påverkan familjeföretags ägarstruktur har på konsumenters uppfattningar om CSR-kommunikation undersöks i denna uppsats i kombination med andra potentiella påverkansfaktorer. Vidare undersöks konsumenters preferenser gällande hur CSR-kommunikationen ska utformas och levereras. Det empiriska material som ligger till grund är två fokusgrupper med sex respektive sju deltagare samt en webbenkät som 532 respondenter fullständigt besvarat. Följaktligen har både kvalitativ och kvantitativ metod använts för att besvara problemformuleringen. Av de resultat vår studie utmynnat i framgår det att vissa faktorer påverkar mer än andra. Den av dessa faktorer som påverkar mest är hur länge ett familjeföretag har funnits. Vidare tyder våra resultat på att konsumenternas uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation påverkas positivt när företagsledare öppet berättar om sitt hållbarhets-engagemang. Konsumentattribut som ålder och hållbarhetsintresse har även påvisats ha en viss inverkan på hur konsumenter uppfattar hållbarhetskommunikation från familje-företag. Resultatet visar vidare att produktmärkningar är en viktig del för konsumenters uppfattningar av hållbarhetsinformation. Branschen och företagets storlek visade sig inte ha något samband med konsumenternas uppfattningar om familjeföretags CSR-kommunikation. Andra slutsatser som studien resulterat i är att trovärdigheten för familjeföretaget stärks med en transparent hållbarhetskommunikation. Vidare vill konsumenter helst ta del av CSR-kommunikation via familjeföretags hemsidor och produktförpackningar. Det framgår även att konsumenter föredrar konkret CSR-kommunikation. Studien har visat att fler faktorer än de som utvärderats i denna uppsats påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag eftersom att frågan är så pass subjektiv och komplex. Sammantaget har trovärdighet, öppenhet och enkelhet identifierats som tre nyckelområden som tillsammans påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag.

Syftet med detta kandidatarbetet är att hitta ett sätt att spåra och förebygga nätmobbning med hjälp av självinlärningssystem, webbteknologier och antimobbningsmetoder. Uppsatsen tar även upp problematiken kring mobbning i skolor, nätmobbning och ansvarstagande inom utvecklande av webbapplikationer. Denna studien går vidare in på olika typer av nätmobbning, dess effekter, fall, system som motverkar nätmobbning och generellt om självinlärningssystem. Studien går även in på djupet vad det gäller metoder vi har använt för att spåra och förebygga nätmobbning, också vidare in på hur vi har arbetat för att ta fram en prototyp. Den här prototypen är ett exempel på hur nätmobbning skulle kunna spåras och förebyggas. Med detta skrivet är vår slutsats att det är möjligt att spåra och förebygga nätmobbning med hjälp av webbteknologier, självinlärningssystem och antimobbningsmetoder. Det handlar huvudsakligen om att ta ansvar för förutsättningarna användarna får av utvecklare i ett givet system. När utvecklare förstår sitt ansvar är det lättare för dem att inse problemen som kan uppstå när användarna blir utsatta för deras system. Vi drog även slutsatsen att det är viktigt att låta användarna själva ta en aktiv ställning i vad som kan räknas som nätmobbning för att främja vårt egna självinlärningssystem.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. 86.000 barn och ungdomar insjuknar varje år. Mellan åldrarna 10-19 år definieras en person som tonåring eller ungdom och under denna period sker många förändringar i ungdomens livsvärld. Forskning visar att ungdomar med diabetes anser sig ta mer ansvar generellt än sina jämlika. Sjuksköterskan behöver som en del i sitt hälsofrämjande arbete motivera dessa ungdomarna till egenvård. Syftet är att beskriva synen på ansvarstagandet för egenvården hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1. Studien är en litteraturstudie som utgår från 8 stycken vetenskapliga artiklar. Vi har utgått från Axelssons metodbeskrivning från 2012. Dataanalysen mynnade ut i 3 teman: skiftandet i fördelning av beslutstagandet, konflikter mellan föräldrar och ungdomarna samt undervisning och kunskap skapar möjligheter. Vårt resultat visar att ansvarstagandet hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1 måste ske successivt utifrån ungdomens förutsättningar. Föräldrarna måste fungera som ett stöd men får inte involvera sig mer än vad ungdomarna önskar då det kan skapa konflikter. Det är även viktigt att ungdomen tillgodogjort sig den kunskap och erfarenhet som krävs för att  bli självständig i sin egenvård, utföra den på ett bra sätt och därmed främja sin hälsa. I diskussionen stärktes att motivation och stöd från föräldrarna var mycket viktigt för ungdomen. Skulle ansvaret lämnas över till ungdomen innan han eller hon är redo kan detta få allvarliga konsekvenser. Kvarstående rädsla hos föräldrarna kunde ge långsiktiga konsekvenser för ungdomarnas ansvarstagande.