Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolpersonals uppfattningar och upplevelser kring likabehandlingsarbetet och utbildningar med Friendsprogrammet under det första året programmet implementerats. Vidare ämnar studien undersöka skolpersonalens tolkning av Friendsprogrammets vision avseende att utmana normer. Data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolpersonal på en skola i ett litet samhälle utanför en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visade att skolan inte börjat med det aktiva likabehandlingsarbetet genom Friendsprogrammet. Detta utifrån negativa kontextuella förutsättningar som lett till att likabehandlingsarbetet bortprioriteras, såsom personalbrist, hög personalomsättning och otydligt ledarskap. Dock identifierades även positiva kontextuella förutsättningar som en stark personalgrupp och engagerad personal vilket tyder på att programmet kan implementeras i viss utsträckning. En slutsats som dras är att Friendsprogrammet i sin utveckling av programmet bör ha en ökad flexibilitet i sitt förhållningssätt. En överblick kring skolans kontextuella förutsättningar kan ge en mer fördjupad förståelse för skolans möjligheter kring likabehandlingsarbete. Studien är av relevans för att belysa hur Friendsprogrammet tas emot och implementeras i skolor - och därigenom skapa förutsättningar för att i slutändan utvärdera programmets effekt på mobbningsfrekvensen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor till verksamma lärare på låg- och mellanstadiet i tre skolor i två skånska kommuner. Svar på den första frågeställningen blev att majoriteten lärare tror att mobbningens främsta orsak är mobbarens individpsykologi. Svar på den andra frågeställningen blev att majoriteten lärare främst försöker stoppa mobbning genom samtal med de inblandade. Svaret på den tredje frågeställningen blev att lärarnas förklaringsmodeller och agerande i huvudsak överensstämmer med forskningsbaserade teorier och metoder.

Mobbning i sig själv är inte olagligt i Sverige men metoderna som används för att mobba är ofta olagliga. Denna litteraturöversikt utgår från en utvärdering som Skolverket genomförde på effekterna av åtta vanliga anti-mobbningsprogram i Sverige. Resultaten visar att flera programkomponenter är korrelerade till ökad, minskad samt neutrala effekter på mobbning. Faktorer som kultur, ålder, kön osv. kan påverka åtgärdernas inverkan. Därmed drogs slutsatsen att ingen rekommendationer gällande vilket anti-mobbningsprogram som bör användas kunde dras. Framtida forskning behöver genomföras för att etablera komponenternas faktiska effekter. / Bullying is not in itself illegal in Sweden but the methods used to bully often are. This literature review is based on an evaluation performed by The Swedish National Agency for Education that evaluated the effects of eight common anti-bullying programs in Sweden. The results show that several program components are correlated to increased, decreased and neutral effects on bullying. Factors such as culture, age, sex and so forth can affect the components effectiveness. Therefore the conclusion drawn was that no recommendations regarding what anti-bullying program to use could be made. Future research is needed to establish the components actual effects.

My purpose in this work was to find out how staff in a middle sized school uses its local Equal treatment plan in its work against bullying. But also to see how the use of a standardized anti-bullying program works to prevent bullying.   I have interviewed the principal, teachers, and what we in Sweden call a ”fritidspedagog” and the members of the anti-bullying team to get answers to my questions.    The conclusion of this study is that the school follow and work according to what the Equal treatment plan states, both in terms of prevention, as in working with actual bullying cases. The school has also followed the National School Agency's recommendations on what should be the local Equality plan, but also to follow up and revise it each year.   The interview shows that the staff at the school placed great emphasis on talking and discussing with students about how to behave towards each other, they also brought up things that happened at one time and talked about this. The staffs were very committed to work towards the prevention of bullying and the same was true with the school's headmaster. The Anti-bullying team followed ready templates when bullying cases occurred. This is seen as an great advantage because many of the school staff have to work in team, so where there is a small school with few staff.