The Ancient Mesopotamian society is often pictured as the cradle of society. It is surroundedby the rivers Euphrates and Tigris and has given life to an agricultural civilization that hasproduced the oldest preserved literary writing of our time, the Epic of Gilgamesh. In thisqualitative research paper, I intend to explore similar stories to expand the understanding ofthe Mesopotamian religion and its deities.Metaphorical literature, as with the Epic of Gilgamesh, represent society’s understanding ofits surroundings and thus portrays deities as reflections of its values and cognitive thinking.As an example, kingships of Mesopotamia were depicted as gods, and gods as kings, duringthe third millennia B.C. The prevailing political setting of monarchs demanded protection ofits citizens against outside threats. Wars were common during this era and thus walls werebuilt around the cities. The deities acted as protectors of the citizens as well as the kings. So,the metaphorical literature created during this time reflected upon this societal system.The analysis of the paper does not only intend to investigate the understanding of deities inrelation to the physical world, but also intends to elaborate the current understanding of thosedeities. Previous research has tried to explain and understand the Mesopotamianpandemonium in its completion despite the religion having produced nothing that can beexplained in a systematic structure. Instead, I argue, that the anthropomorphic Mesopotamiangod system needs to be further analyzed in relation to the society itself. Many metaphoricstories do not separate mankind to gods, and so this paper’s purpose is to further specify thecurrent Mesopotamian definition according to such keystones.

Abstract The pupose of the study was to increase knowledge about how anthropomorphism can support preschool children´s learning about the developmentstages of the butterfly in a teaching situation with anthropomorphic children´s literature, investigative booktalk and concrete material. To answer the purpose, questions were needed that povided answers to what kind of learning that occurred in relation to the prior knowledge and how the children´s learning was characterized in their retelling. The design of the study was based on a teaching sitauation that included a high-grade anthropomorphic children´s literature that was reading aloud with an investigative booktalk and concret material as didactic tools. The method was observation, and the theoretical basis was a socio-cultural perspective on learning that took place in interaction with the others in the childgroup. The results of the study showed that all groups of children learned the developmentstages of the butterfly as concepts and the concepts of the butterfly in the order of the stages. Anthropomorphism was the focus that branched out into anthropomorphic children`s literature, investigative booktalk and concrete material as didactic tools, all scaffolding were important for the learning. The childrens learning was characterized in their retelling either anthropomorphic or non-anthropomorphic, most of the childrens retelling were non-anthropomorphic. The conclusion therefore showes the role of anthropomorphism in preschool children´s learning as benficial when a non-human biological phenomenon is to be learned. Anthropomorphism serves as a support to explain bilogical processes that is different from human development. / Syftet med studien var att öka kunskapen om hur antropomorfism kan stöttaförskolebarns lärande om fjärilens stadier i en undervisningssituation medantropomorfisk barnlitteratur, undersökande boksamtal och konkret material.För att besvara syftet behövdes frågeställningar som gav svar på vilket lärandesom skett i förhållande till förkunskaperna och hur barnens lärandekaraktäriserades i deras återberättande. Studiens design utgick ifrån enundervisningssituation som innefattade högläsning av en höggradigantropomorfisk barnlitteratur med ett undersökande boksamtal och konkretmaterial som didaktiska verktyg. Metoden var observation och den teoretiskagrunden var ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom samspel med deandra i barngruppen. Resultatet av studien visade att alla barngrupper tog tillsig det nya lärandet av fjärilens stadier som begrepp och begreppen larv, puppaoch fjäril i stadiernas ordning. Antropomorfism var huvudfokuset som grenadeut i antropomorfisk barnlitteratur, undersökande boksamtal och konkretmaterial som didaktiska verktyg, vilka alla hade betydelse för lärandet.Barnens lärande karaktäriserades i deras återberättande antingenantropomorfiskt eller icke-antropomorfiskt där det icke-antropomorfiska stodför majoriteten av det återberättande som skedde. Slutsatsen visar därförantropomorfismens roll i förskolebarns lärande som gynnsam när ett icke-mänskligt biologiskt fenomen ska läras in i förskolan. Antropomorfismenfungerar som stöttning för att förklara biologiska processer som inte liknar denmänskliga utvecklingen

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.