Entwurf einer einheitlichen API zur Nutzung von Mellanox V-API und OpenIB Verbs auf Basis von C Pre-Prozessor Makros und Integration der API in das vorhandene MPICH2-CH3 Device für Infiniband

Målet med det här arbetet har varit att utveckla en ljudmotor skriven i JavaScript som underlättar ljuddesign för webbsidor. Ett sekundärt mål har varit att diskutera hur relevant Flash är för ljuddesign på webben och huruvida HTML5 har möjligheten att ersätta Flash i framtiden. En ljudmotor som har fått namnet Klang har utvecklats som ett JavaScriptbibliotek för integration med interaktiva webbsidor. Ljudmotorn använder Web Audio API, den nyligen föreslådda ljudstandarden för HTML5, som bas för uppspelning och processering av ljud. För att anpassa ljuddesignen för olika typer av webbsidor har Klang möjligheten att dynamiskt styra hur musik och ljud spelas upp beroende på vilken typ av webbsida den används för och hur en besökare använder denna webbsida. Klang kommer att behöva fortsatt underhåll i framtiden när Web Audio API växer men ger en god överblick av vad som är ljudmässigt möjligt med HTML5 utan externa plugin. Rapportens slutsats förespråkar utvecklingen av HTML5 och möjligheterna det har infört ur ett ljudperspektiv men medger att Flash än så länge behåller sin plats i webbutvecklarens repertoar. / The primary objective of this work has been developing a JavaScript audio engine to aid in designing audio for the web. This project also covers discussion of whether or not HTML5 may replace Flash for the purpose of sound design for the web in the future. Klang, an audio engine available as a JavaScript plugin has been developed to be integrated with interactive websites. The audio engine uses Web Audio API, the newly proposed audio standard for HTML5, for audio playback and processing. To be able to adapt the audio engine for the web site it is used for, Klang offers a way to dynamically control the behaviour of music and sounds according to the type of web site it is used for and how users interact with the web site. Klang will be in need of updates as the Web Audio API continues to develop but demonstrates the potential of the audio features of HTML5. The conclusion of the report advocates the use of pure HTML5 and the improvements it brings to the web's audio department but recognizes that Flash still has a place in the repertoire of the web developer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ifall det är möjligt att utveckla ett användargränssnitt i form av ett webbläsartillägg för Ladok som är ett resultatsystem för universitet och högskolor i Sverige. En del av studien har också varit att kunna utvärdera minst ett sätt att skapa webbläsartillägg. Enkätundersökningar samt intervjuer gjordes för att kunna förstå vilka typer av funktioner som skulle kunna vara till nytta för studenter samt lärare i ett sådant användargränssnitt. Det gjordes även GUI prototyper i designverktyget Figma som det gjordes användartester på. Den största utmaningen under arbetet har varit att kunna dra en slutsats om det är möjligt att kunna få tillgång till data från Ladok med hjälp av webbskrapning och API-förfrågningar. Datat på Ladok är sekretessbelagt eftersom Ladok innehåller konfidentiell information. Det har därför varit svårt att få tillgång till data under projektets gång. Olika typer av metoder testades under projektets gång för att se om det skulle kunna gå att få tillgång till data för att kunna utveckla ett användargränssnitt för Ladok. Slutsatsen som kan dras för detta projekt är det krävs mer forskning och tid samt att det inte finns någon lösning på detta än. Framtida arbete som är värt att nämna är kunna implementera användarskript som endast körs när studenter är inloggade på Ladok. Ett exempel på ett verktyg som kan användas för detta ändamål är TamperMonkey som är kompatibelt med Google Chrome. GreaseMonkey är motsvarar TamperMonkey, men är kompatibelt med Mozilla Firefox. / The objective of this study has been to examine if it is possible to develop a user interface as a browser extension for Ladok which is a result system that is used by higher education institutions such as colleges and universities in Sweden. A part of the study has also been to be able to evaluate at least one method of developing browser extensions. Interviews and surveys were conducted in order to understand what types of functions that would be beneficial for both students and teachers in such a user interface. GUI mockups were created in the design tool Figma and were later measured through usability tests. The main challenge during the study has been to be able to determine if it is possible to access data from Ladok through web scraping and API requests. As Ladok consists of confidential information about students, the data is private. Due to this it has been very difficult to be able to gather data. Different types of methods and approaches were used in order to determine if it would be possible to develop a user interface for Ladok. The conclusion that can be drawn is that more research and time are needed and that there is no clear solution for this yet. Future work could be to develop user scripts that would only run when Ladok would be used. An example of a tool for user scripts is TamperMonkey, which is compatible with Google Chrome. GreaseMonkey is equivalent to TamperMonkey, but is compatible with Mozilla Firefox.

A lot of information nowadays is made available through Web APIs on the Internet and without security and encryption; it is very easy for malicious users to access confidential information. The goal was to find out what different mechanisms that are available for providing a safe communication with a web API from web clients and mobile applications with little as possible impact on the performance. Learning, implementing and maintaining the mechanisms are also im- portant aspects looked at in the evaluation. Many mechanisms are available for use to secure the communication but not all are suitable for public clients. The suitable mechanisms are Digest authentication and OAuth 2.0. The chosen mechanisms were developed, tested and evaluated in regard to safety, performance impact and usabil- ity from a company perspective. The authentication and authorization mechanism, which was the most suitable, was OAuth 2.0as it has least impact on performance and better security features than the other mechanisms. / Mycket information finns numera tillgänglig via Web API:er på Internet och utan säkerhet och kryptering är det mycket lätt att illvilliga personer får tillgång till konfidentiellinformation. Målet är att ta reda på vilka olika säkerhetsmekanismer som finns tillgängliga för att tillhandahålla en säker kommunikation med ett Web API från webbklienter och mobila applikationer med så liten påverkan på prestanda. Kunskapsinhämtning, utveckling och underhållandet av lösningar är också viktiga aspeketer som tittats på vid utvärderingen av mekanismerna. Flera mekanismer finns att använda sig av för att säkra kommunkationen men de lämpliga mekanismerna för publika klienter är Digest Authentication och OAuth 2.0. De utvalda mekanismerna har utvecklats, testats, utvärderats med avseende på säkerhet, påverkan på prestanda och användbarhet utifrån ett företags perspektiv. Autentiserings- och behörighets-mekanismen som blev den utvalda var OAuth 2.0 då den har minst påverkan på prestandan och bättre säkerhets egenskaper än de andra mekanismerna.

In the intelligence community, intelligence is defined as the right information to the right party at the right time. This definition also applies to business intelligence used by government and financial institutions, patient information used by healthcare providers and meteorological and geological reports provided by research institutions and environmental agencies. Modern software development has to tackle the problems associated with building large and complex distributed systems that have to deliver business value in a reliable and timely fashion; even the best prediction has no value if it is delivered after the fact. It is imperative that the producers in a larger system are responsible for publishing their output to minimize the lead-time for consumers. Using regular web services, the consumer can only check for new data by polling the producer. In a system with many consumers, resources are wasted handling these status requests. Instead of the client interacting with service provider, the client should be reacting to it. The reactive programming model supports building systems with these properties. On the .NET platform, the Reactive Extensions library provides functionality for creating reactive applications by composing functions that operate on asynchronous event streams. The library provides powerful tools for building reactive programs, unfortunately it does not contain an abstraction for inter-process event streams that is needed for building distributed reactive systems. This thesis presents the design and implementation of a framework for creating and using observable web services as a means to bridge the inter-process gap that exist when building a system using Reactive Extensions. The solution is based on a conceptual modeled created by extending the web service architecture. The solution is implemented as a framework made up by two parts; a service component used for creating observable web services and client component that connects to an observable web service and generates code used for subscribing to events exposed by that service. The client subscription functionality integrates with Reactive Extensions, making it possible to build reactive and distributed systems. Integration tests are used to verify that the implementation fulfils the requirements specified for the conceptual model. / I underrättelsevärlden definieras en underrättelse som väsentlig information förmedlad till rätt instans vid rätt tidpunkt. Samma definition gäller för omvärldsanalys som används av regeringar och finansinstitut, patientinformation som används av vårdaktörer och metrologiska och geologiska rapporter som tillhandahålls av forskningsinstitut och miljöorganisationer. Modern mjukvaruutveckling måste lösa problem associerade med att bygga stora, komplexa och distribuerade system som på ett tillförlitligt sätt ska leverera företagsnytta i rätt tid; även den bästa förutsägelsen är utan värde om den levereras för sent. Det är absolut nödvändigt producenter i ett större system ansvarar för att publicera sitt data så att konsumenter kan agera med så lite ledtid som möjligt. Vid användande av vanliga webtjänster måste klienten aktivt fråga om ny data finns tillgänglig. I ett system med många användare slösas resurser på att hantera statusefterfrågningar. Istället för att klienten interagerar interaktivt med tjänsten, borde den istället reagera reaktivt. Med den reaktiva programmeringsmodellen stöds systemkonstruktion med dessa egenskaper. På .NET-plattformen tillhandahåller kodbiblioteket Reactive Extensions funktionalitet för att skapa reaktiva applikationer genom skapandet av funktioner som arbetar med asynkrona händelseströmmar. Biblioteket tillhandahåller kraftfulla verktyg för utformningen av reaktiva program, dock innehåller den inte en abstraktion för arbete med händelseströmmar som rör sig mellan olika processer, en nödvändighet för skapandet av distribuerade reaktiva system. Denna uppsats presenterar den bakomliggande designen och implementationen av ett ramverk för skapandet och användandet av observerbara webtjänster vars syfte är att brygga händelseströmmar mellan olika processer. Lösningen är baserad på en konceptuell modell som bygger på arkitekturen för webbtjänster. Den är implementerad som ett ramverk som består av två delar; en tjänstekomponent som används för att skapa observerbara webbtjänster och klientkomponent som ansluter till en observerbar webbtjänst och genererar kod som används för att prenumerera på händelser som exponeras av denna tjänst. Prenumerationsfunktionaliteten är skapad för att fungera med Reactive Extensions och gör det möjligt att bygga reaktiva och distribuerade system. Integrationstest används för att kontrollera att ramverket uppfyller de krav som anges för den konceptuella modellen.

This thesis covers the systematic mapping of established public Application Programming Interface (API)s that are employing the Artificial Intelligence (AI) technology. This due to the fact that the problem has been the lack of systematic maps of AI APIs in the present time, therefore this thesis has the purpose of increasing the insight in the area by creating the mapping study. The goal is to provide both a basis for research and to aid the general developer which uses the AI APIs. The systematic mapping of the AI APIs will be conducted by examining the information of the APIs and iterations classifying the AI APIs into categories and presented in tables. The analysis and discussion of the study was made based on the results from the study, namely the phases, the iterations, the result tables and the final systematic map. Additionally, an analysis was made on the validity threats of the study. The evaluation of each API in this study was done in cycles, by categorizing each AI API into a category that is included in the final result, which is a systematic map. The result has been proven to be useful for the target group of this study, the researchers and developers, by aiding them in finding the right API for them to use in their work. Therefore, this work will help future developers and researchers due to the fact that the thesis is providing relevant information in the development phases of employing AI in the web interfaces at the present time. / Detta examensarbete omfattar en systematisk kartläggning av etablerade publika API:er som använder sig utav AI- teknik. Eftersom bristen på systematiska kartor över AI API:er varit stor, har detta examensarbete syfte att öka insikten i området genom att skapa denna kartläggningsstudie. Målet med den systematiska kartläggningen är att bygga en grund för framtida forskning inom detta område, samt förenkla processen av att hitta AI API:erna för den allmänna utvecklaren som använder dessa. Den systematiska kartläggningen av AI API:er kommer att genomföras genom att undersöka tillgänglig dokumentation och information om API:erna. Dessutom klassificerades AI API:erna i kategorier, och presenterades sedan i tabeller. Analysen och diskussionen av studien gjordes baserat på resultaten från studien, nämligen faserna och iterationerna där AI API:erna kategoriseras, samt på resultat tabellerna och den slutliga systematiska kartan på AI API:erna. Dessutom gjordes en analys av hoten mot studiens giltighet. Utvärderingen av varje API i denna studie gjordes i cykler genom att kategorisera varje AI API i en kategori som sedan inkluderades i resultatet vilket är en systematiska karta. Resultatet från detta examensarbete har visat sig vara användbar för målgruppen, forskare och utvecklare, då det hjälper målgruppen att hitta rätt API att använda i arbetet.

The purpose of this study is to compare the two architectural techniques REST and GraphQL. This thesis will compare the two techniques and what defines them. A literature study and experimental study are carried out by the researchers. Four applications have been developed that include the ability to disable and to enable caching for both technologies to test the performance effect of caching. Earlier work has not covered the effects on caching related to these two frameworks. The literature study results point to that REST services are up to date and GraphQL is a technique with a shorter history, but that has declared growth in the industry and is a well suited choice for example when bandwidth matters in mobile phone applications. In the experimental study the tests showed slightly better results on average for REST API in terms of total response time (ms). Depending on the intended project there are many factors that need to be evaluated before making a decision on which framework to use.

Background. Draw calls in interactive applications are often recorded on a per-frame basis, despite already residing in memory after recording in the previous one. At the same time, scenes tend to be structurally stable; what exists during one frame is likely to exist in the next ones as well. Objectives. By exploiting the observed temporal coherence in scene structures, this thesis aims to devise a solution to record draw calls incrementally. The purpose of such recording is to reuse what has been recorded previously instead of recording it anew. Two approaches to incremental recording are implemented and compared to regular naïve recording in terms of overhead time. One of them makes use of an extension to the Vulkan graphics application programming interface (API) to evaluate indirect pipeline changes. Methods. A simulation is used as the method of evaluation, using a simple scene where triangles are rendered in individual draw calls. Two sizes of the scene are used. One matches the upper end of draw call count in samples of modern games and the other is an exaggerated size to test viability for even larger ones. Graphics processing unit (GPU) time is measured along with total execution time to provide numbers on the overhead time caused by the different recording strategies. Results. When considering the frequency of incremental updates, the multi-draw indirect (MDI) strategy performs very well, outperforming the other strategies even with 100% updates compared to 0% of the others. However, it scales poorly with increasing number of pipeline switches, where the other incremental recording strategy performs best instead. In this case, MDI soon becomes more expensive than regular recording. Conclusions. It is shown that the incremental recording strategies have an observable reduction in overhead time, and may be worth considering. With few pipeline switches, MDI is a viable candidate for its performance and ease of implementation. A large ratio of pipeline switches may not be a realistic scenario, but in those cases the device generated commands (DGC) strategy is a better choice than MDI. Note that the DGC strategy does not perform true incremental recording because calls are still recorded by the GPU. Overhead margins are comparatively low in the smaller scene, but even in that case incremental recording could be beneficial because depending on the implementation, one could avoid traversing parts of data structures that remain unchanged. / Bakgrund. Ritanrop i interaktiva applikationer spelas ofta in för varje bild, trots att de redan existerar i minnet från den föregående. Samtidigt har scener en tendens att vara strukturellt stabila; det som existerar för en bild kommer sannolikt existera även för de påföljande. Syfte. Genom att utnyttja observerad tidskoherens i scenstrukturer avser denna uppsats att utforma en lösning för att stegvis spela in ritanrop. Syftet med sådan inspelning är att återanvända det som spelats in tidigare istället för att spela in det på nytt. Två lösningar för inkrementell inspelning implementeras och jämförs med vanlig naiv inspelning med avseende på kringkostnader. En av dem drar nytta av en utökning till grafikgränssnittet Vulkan för att utvärdera indirekta byten av pipeline. Metod. En simulering används som utvärderingsmetod, med en simpel scen där trianglar renderas med individuella ritanrop. Två scenstorlekar används. En av dem matchar övre gränsen för antalet ritanrop i ett urval av moderna spel, och den andra är en överdriven storlek för att testa lämpligheten i ännu större scener. GPU-tid mäts tillsammans med total exekveringstid för att tillhandahålla siffror på den kringkostnad som orsakas av de olika inspelningsstrategierna. Resultat. När frekvensen av inkrementella uppdateringar beaktas presterar multi-draw indirect (MDI) mycket bra, som vinner över de övriga strategierna även med 100% uppdateringar jämfört med de övrigas 0%. Den skalar dock undermåligt då antal pipeline-byten ökar, där den andra inkrementella inspelningsstrategin istället presterar bäst. I detta fall blir MDI snabbt dyrare än vanlig inspelning. Slutsatser. Det visas att de inkrementella inspelningsstrategierna märkbart reducerar kringkostnad och att de därmed är värda att ha i åtanke. Vid få pipeline-byten är MDI en lämplig kandidat tack vare dess prestanda och enkla implementation. Större förhållanden av pipeline-byten är inte nödvändigtvis ett realistiskt scenario, men i dessa fall är device generated commands (DGC) ett bättre val än MDI. Notera att DGC-strategin inte utför sann inkrementell inspelning eftersom kommandon fortfarande spelas in på GPU:n. Kringkostnadsmarginaler är förhållandevis låga i den mindre scenen, men även där kan inkrementell inspelning vara förmånlig eftersom man då, beroende på implementation, skulle kunna undvika att vandra genom delar av datastrukturer som förblivit oförändrade.

Medan teknologin ständigt utvecklas strävar mer och mer företag efter att automatisera arbetsuppgifter. Användningen av chatbotar sociala media blir allt mer vanligt som en ersättning av kundtjänster då de både är effektivt och pålitligt, samt att företagen sparar pengar. I denna projektrapport har ett IT-företag frågat efter en implementation och konceptbevis på en integration mellan deras applikation och meddelande tjänsten Microsoft Teams. De vill att det ska vara möjligt att använda en chatbot i Teams för att kunna fylla i information i ett formulär som sedan skickas som ticket till deras system. De som arbetar i systemet ska då kunna se ticketen och direkt kunna börja arbeta på uppgiften. I denna rapport beskrivs en lösning på detta problem samt, hur det fungerar, hur det implementeras samt en diskussion på lösningen. Diskussionen fokuserar på den slutliga lösningen, användartesterna, relaterat arbete, etiska problem samt framtida arbete. / As technology evolves, more and more companies strive to automate as much work as possible. The use of chatbots in messaging apps is becoming more and more common as replacements in the operation of customer service because of the efficiency and reliability it poses. Replacing customer service with chatbots also saves companies money. In this paper an IT company have asked for the implementation and proof of concept of integration between their server-side application, to Microsoft Teams. They want it to be possible to use a chatbot in Teams to send tickets containing data to their system in order to be handled by users of their application. In this paper a solution to this problem is described as well as discussions about the chosen implementation. The discussion is focused on the final solution, user tests, related work, ethical issues as well as future work. User tests of the implemented solution are included in the results. The conclusion of the work is that this implementation is useful and saves time and effort both for the customer and the employees. There is much potential for future work to be expanded upon, including specialized Ticket Forms and implemented AI.

The networking of control devices is well advanced in a modern automobile. To ensure secure communications with each other and to prevent mistakes due to communication error, protocol tests are performed at the physical and data link layer level. In a modern car the diagnosis of the electronic devices (e.g. reading/deleting fault memory entries) is done with a standardized communication protocol (UDS - Unified Diagnostic Services). Modern control units have this diagnostic capabilities to detect this communication error among others. This data is provided for a guided troubleshooting the vehicle via a defined interface. In this communication test detection mechanisms are specifically stimulated and read afterwards. In order to read or delete these entries, a diagnosis query is performed on the basis of the diagnostic protocol UDS. The diagnostic requests are currently performed with a diagnostic service of bus analysis software Vector CANoe. This service requests can be performed directly on CAN but for the diagnosis of other bus systems a software gateway is used. The maintenance required and the error rate of the software gateways is very high and should be replaced in the future. Furthermore, additional bus systems can be integrated only with great effort. Therfore the main aim of the master thesis was to develop a concept for univesal UDS API and afterwards implementation of that concept using CAPL programming for modular use in test environments for vehicle communication testing.