Den här uppsatsen är en statistisk jämförelse mellan valresultat och arbetslöshet både över tid och mellan kommuner över två val i Östergötland och i Birkaland i Finland. Jag jämför Sverigedemokraternas väljarbas med Sannfinländarnas och vilka utgångspunkter de har för sin väljarbas. Sverigedemokraterna har massinvandringen som utgångspunkt och Sannfinländarna har småborgerlig världsbild som utgångspunkt. / This essay is a statistical correlation between electoral results and unemployment, both over time and between municipalities over two elections in Östergötland in Sweden and in Pirkanmaa, Finland. I compare the Sweden Democrats voters with the True Finns and the starting points they have for their tactic to atract voters. The Sweden Democrats have mass immigration as a starting point and the True Finns, the petty bourgeoisie as a starting point.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att se hur arbetslösheten och konjunkturen påverkat andelen visstidsanställda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar även upp vilket syfte visstidsanställningar fyller hos arbetsgivarna. Det är en kvantitativ studie, baserad på datamaterial från Statistiska Centralbyrån. Resultaten i studien påvisar att det inte finns ett långsiktigt samband mellan andelen visstidsanställda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporär ökad andel visstidsanställda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanställda. I analysen argumenteras det för att visstidsanställningar främst används i följande situationer; för att ersätta tillfälligt frånvarande personal, för att ge arbetsgivarna ökad information om arbetstagarna, för att täcka av en tillfällig produktionsuppgång, samt för att minimera risken av uppsägningskostnader vid en situation som arbetsgivarna upplever som osäker. Nyckelord: Visstidsanställningar, tillsvidareanställningar, konjunktur och arbetslöshet. / Abstract The purpose of this study is to look at how unemployment and the state of the market have effected the development of temporary contracts in Sweden between 1987 and 2005. The study also deals with the kind of need temporary contracts serve for the employers. The study has been conducted with a quantitative approach, based on data from the labour force surveys retrieved from Statistics Sweden. The study results indicate that temporary employment, unemployment and the industry production index do not give a long-term equilibrium. They can, however, to some degree explain the short-term development. An increase of unemployed will create a short-term rise of the share of temporary workers. A rise in the industry production index will create a temporary higher share of temporary workers. In the analysis it is further argued that temporary contracts is mainly used in the following situations; replace personnel that are on leave, when employers wish to screen the workers, to cover a temporary rise of workload and to minimize the risk of firing-costs in times of perceived insecurity among employers.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att se hur arbetslösheten och konjunkturen påverkat andelen visstidsanställda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar även upp vilket syfte visstidsanställningar fyller hos arbetsgivarna.</p><p>Det är en kvantitativ studie, baserad på datamaterial från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultaten i studien påvisar att det inte finns ett långsiktigt samband mellan andelen visstidsanställda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporär ökad andel visstidsanställda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanställda. I analysen argumenteras det för att visstidsanställningar främst används i följande situationer; för att ersätta tillfälligt frånvarande personal, för att ge arbetsgivarna ökad information om arbetstagarna, för att täcka av en tillfällig produktionsuppgång, samt för att minimera risken av uppsägningskostnader vid en situation som arbetsgivarna upplever som osäker.</p><p>Nyckelord: Visstidsanställningar, tillsvidareanställningar, konjunktur och arbetslöshet.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to look at how unemployment and the state of the market have effected the development of temporary contracts in Sweden between 1987 and 2005. The study also deals with the kind of need temporary contracts serve for the employers.</p><p>The study has been conducted with a quantitative approach, based on data from the labour force surveys retrieved from Statistics Sweden.</p><p>The study results indicate that temporary employment, unemployment and the industry production index do not give a long-term equilibrium. They can, however, to some degree explain the short-term development. An increase of unemployed will create a short-term rise of the share of temporary workers. A rise in the industry production index will create a temporary higher share of temporary workers. In the analysis it is further argued that temporary contracts is mainly used in the following situations; replace personnel that are on leave, when employers wish to screen the workers, to cover a temporary rise of workload and to minimize the risk of firing-costs in times of perceived insecurity among employers.</p>

Uppsatsen är arbetskritisk till sin ansats och undersöker hur arbete samt arbetslöshet upplevs av arbetslösa, och hur de upplever att de själva och arbete/arbetslöshet framställs i samhället. Den tar upp hur de arbetslösa gör för att bevara självständighet och självaktning samt i vilken mån de reproducerar den rådande normen kring arbete och/eller protesterar mot den. Studien är av kvalitativt slag baserad på fem intervjuer med arbetslösa. Uppsatsen har tre frågeställningar 1. Vad har arbetet för betydelse i dagens samhälle och vad är centralt? Hur upplever arbetslösa att de som grupp, och arbetslöshet framställs? Samt vad har de för syn på sina möjligheter att påverka samhället? 3. Vilka strategier använder man sig som arbetslös för att bevara självständighet och självaktning? Studien har fem övergripande delar. I inledningen ges en introduktion till uppsatsen med syfte, frågeställningar, avgränsningar och begreppsförklaringar. I teoriavsnittet definieras arbete, framväxten av den moderna synen på arbete och mekanismer bakom varför vi förhåller oss till arbete och arbetslöshet som vi gör. I data- och metodavsnittet redogörs för hur datainsamlingen gått till, genomförande av analys, samt vilka tänkbara felkällor som finns. Under rubriken Resultat och analys presenteras fynd från studien, i relation till normen om att arbete är centralt och viktig och att arbetslöshet betraktas som något negativt. De intervjuade både reproducerar denna norm och finner alternativ till den. Som individ kan man hitta lösningar som ger en ett tillfredställande liv, men man blir ofta bemött med en nedlåtande attityd. På ett strukturellt plan är arbetslösa som grupp underordnad andra grupper i samhället. I diskussionen resonerar jag kring de viktigaste resultaten. De arbetslösa ser sig varken som offer, eller villiga att ta ett arbete som upplevs meningslöst. Det är betydelsefullt för hälsan och självaktningen. Moral är viktigt och att fuska med bidrag eller arbeta svart är inte ett alternativ.

De skillnader som finns avseende huvudmannaskap och i organisationstillhörighet inom vård- och omsorgssektorn idag skapar ett behov av en intersektoriell samverkan mellan flera parter. Syftet med studien är att undersöka hur medlemmar uppfattar samverkan inom Vård och Omsorgscollege [VO-College]. För att synliggöra deltagarnas uppfattningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Materialet bygger på fem intervjuer med medlemmar inom VO-College. Resultatet visar att intervjupersonerna såg positivt på samverkansarbetet inom VO-College, organisationen ansågs vara en lämplig arena som skapar goda förutsättningar det för arbetet som utförs. Utvecklingen av samverkan inom VO-College har gått framåt sedan starten. Det har framkommit hinder i samverkansarbetet kring arbetsgivares deltagande samt huruvida privata aktörer skall tillåtas medverka i VO-College. Samverkan ger flera fördelar för de involverade parterna. Om VO-College permanentas i medlemmarnas dagliga verksamhet kan förutsättningarna öka för arbetet att ska utvecklas och förbättras.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta. I denna undersökning intervjuas deltagare som har gått hos en jobbcoach för att höra vad de arbetssökande berättar om jobbcoachningen. Syftet i studien är att undersöka hur de arbetssökande har utvecklat sina kompetenser i att söka arbete under perioden som de har gått hos en jobbcoach. Studien baseras på åtta deltagare från tre olika jobbcoacher inom arbetsmarknadsområdet Umeå kommun. Det är en kvalitativ undersökning som genomförts genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är deltagare som nyligen har avslutat eller är i slutfasen av sin coachningsprocess. Resultatet visar att jobbcoachningen har hjälpt de arbetssökande genom att de har utvecklat sin kompetens i att söka arbete. Coachen har hjälpt de arbetssökande med att utforma ett korrekt CV samt personligt brev. Deltagarna berättar vidare att de har blivit mer trygga i sitt arbetssökande samt att de har fått ett ökat självfötroende. Coachningen har även hjälpt deltagarna genom att de har fått en ökad struktur i vardagen vilket har lett till ökad motivation i sökandet efter arbete. Resultatet visar även att det finns utvecklingsmöjlighetern med jobbcoachningen. Deltagarna upplever att coachen är för snäll och kan ställa högre krav på de  arbetssökande. De berättar också att de skulle vilja ha fler gruppträffar i processen där man träffar andra arbetssökande för att se hur de tar sig an utmaningen som det är att söka arbete.

Det ansågs intressant att se om det förelåg någon skillnad vad gällande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning, då arbetslöshet bland annat kan påverka en individs motivation, självkänsla och identitet. Studien genomfördes som en enkätundersökning med frågor som avsåg att mäta människors känslighet för belöning och deras känslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver &amp; White, 1994). Enkäten delades ut på en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nå personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanställning. Resultatet visade på att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning gällande känslighet för belönande händelser och positiva reaktioner. Dock fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande de andra motivationsfaktorerna som mättes. Dessa faktorer innebar strävan att nå uppsatta mål, önskan om ny belöning och undvikande av bestraffning. / It was considered interesting to see if there were any differences in current motivation between the unemployed and those with permanent employment when science shows that unemployment may affect an individual negatively. The study was conducted as a questionnaire that sought to measure people's sensitivity to reward and sensitivity to punishment (BIS/BAS scale, see Carver &amp; White, 1994). The questionnaire was distributed in Arbetsförmedlingen and Arbetsmarknadsenheten to reach people without work. These individuals were then matched against individuals with a permanent employment. The result showed that there was a difference between the unemployed and those with a permanent employment in sensitivity to rewarding events and positive reactions. However, there were no differences between groups regarding the other motivational factors that were measured. These factors were striving to reach their goals, desire for new rewards and avoidance of punishment.