<p>Sverige står idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillväxt och sysselsättning berott av, nu i större utsträckning läggs ner eller flyttar utomland. En sådan omstrukturering innebär i sin tur att allt större vikt och tilltro sätts till att småföretag ska bära den svenska ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Invandrare utgör en stor del av småföretagarna och det är dem som ligger i fokus i detta arbete när jag studerar riksdag och regerings syn på invandrarföretagare. </p><p>Debatten kring ”invandrarföretag” har karakteriserats av såväl positiva som negativa förklaringsmodeller. Exempelvis har invandrarföretagares nyskapande och företagsamhet berömts och sådana rörelser har uppmuntrats. Eget företagande har ibland även presenterats som ett alternativ för personer med utländsk bakgrund som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Jag kommer att med hjälp av kritisk diskursanalys genomföra en analys av riksdag och regerings sätt att tala om invandrarföretagare.</p>

<p>The study is divided into three parts – the development of wage labour towards becoming the dominant norm in society, how this norm is challenged in a specific geographical context, and lastly a study of two unemployed individuals and their everyday activities, what and especially why certain behaviour occurs. The main purpose with the text is to study unemployed people in a specific geographical context in a overall society where wage labour is thought to be the norm. Questions that is being asked is how the unemployed individual works in a society where wage labour is the dominant activity for the day. This is connected to a study of Möllevången, a district of Malmö, where the wage labour norm can be thought of as being challenged. Employment and unemployment is categorised as part of the same activity, in a perspective they share the same functions, the demand for spending time in the system and they constitute, in principle, the only ways of earning a living, the wage or unemployment benefit, which both comes with similar demands towards the individual.</p>

<p>Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna. Avseende locus of control visade den nyarbetslösa gruppen signifikant mer intern locus of control än den långtidsarbetslösa gruppen. Intern locus of control visade positivt samband med söka arbete self-efficacy för nyarbetslösa men inte för långtidsarbetslösa. Resultatet avseende personlighetsdimensionerna är i linje med Costa & MacCraes teori om att personligheten är stabil i vuxen ålder. Studiens resultat indikerar att personlighet och söka-arbete self-efficacy har relativt liten påverkan på arbetssökandet, vilket kan vara en konsekvens av att arbetslöshetsförsäkringen styr arbetssökandet. Locus of control kan tolkas som en mer föränderlig aspekt av personligheten, vilken både kan påverka och påverkas av arbetslöshet.</p>

<p>The aim of this study is to describe how unemployment is experienced by unemployed persons and how this situation affects their health and wellbeing. A qualitative semi structured interview method has been applied. The study includes seven persons in the age between </p><p>29- 58. Four of them were women and three were men. The following four themes are presented in the study: psychological health and wellbeing and how unemployment is experienced, social factors, economic factors and, how they value a job. The result of the study show that unemployment influences psychological health and wellbeing, to a high extent. All of the interviewed subjects think that social support is important and that it has a positive effect during unemployment. All of them mean that their economical situation becomes worse as a reason of unemployment, and this has a negative influence on their psychological health and wellbeing, and especially of life quality. The interview persons value work highly and mean that it is important to earn money and support oneself. It also turned out that unemployment changes self-image, self-perception, self-esteem and self-confidence. Earlier studies also show that unemployment affects psychological health and wellbeing. The discussion is based on a theoretical interpretation on the result, where the result in this study is compared to earlier studies and theories. The conclusion of this study is that unemployment has a negative affect on the psychological health and wellbeing. </p><p>Keywords: economy, psychological health, social support/network, unemployment, work</p>

<p>För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ”Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering”, ”Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter”, ”Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering” och ”Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering”. Resultatet visade att arbetsterapeuterna främst arbetade med att klargöra arbetsförutsättningar och att anpassa arbetssituationen för de arbetssökande. Målet de arbetade mot var att få de arbetssökande med funktionshinder i arbete. Arbetsterapeuterna beskrev vikten av att komma in tidigt i rehabiliteringsprocessen för att hjälpa och stödja personer med funktionshinder för att de fortare ska komma ut i arbete. Fem arbetsterapeuter berättade att de gjorde uppföljningar av arbetsprövningar och arbetshjälpmedel på olika vis och vid olika tidpunkter. Rehabiliteringsinsatserna avslutas om personen har fått en anställning eller står till arbetsmarknadens förfogande och kan börja söka arbete på egen hand. För att avsluta rehabiliteringen har arbetsterapeuterna avslutande samtal med den arbetssökande.</p>

<p>Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.</p>

Sverige står idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillväxt och sysselsättning berott av, nu i större utsträckning läggs ner eller flyttar utomland. En sådan omstrukturering innebär i sin tur att allt större vikt och tilltro sätts till att småföretag ska bära den svenska ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Invandrare utgör en stor del av småföretagarna och det är dem som ligger i fokus i detta arbete när jag studerar riksdag och regerings syn på invandrarföretagare. Debatten kring ”invandrarföretag” har karakteriserats av såväl positiva som negativa förklaringsmodeller. Exempelvis har invandrarföretagares nyskapande och företagsamhet berömts och sådana rörelser har uppmuntrats. Eget företagande har ibland även presenterats som ett alternativ för personer med utländsk bakgrund som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Jag kommer att med hjälp av kritisk diskursanalys genomföra en analys av riksdag och regerings sätt att tala om invandrarföretagare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden. Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala teman som ungdomarna berättade. Resultatet visar att bristen på sysselsättning påverkar respondenternas välfärd negativt. Det framgick även att ungdomarna generellt har en positiv syn på möjligheten att inom en snar framtid få ett arbete, detta genom att ihärdigt fortsätta söka jobb parallellt med kompetensutveckling. Ungdomarna i studien uppfattar det sociala nätverkets vara av störst betydelse för deras möjlighet att få arbete, dock framgår det att de har ett begränsat socialt nätverk som är ytterst resurssnålt. Generellt uppfattar ungdomarna sin arbetssökning som stressade, även det rådande samhällsklimatet som resulterat i omfattande ekonomiska restriktioner skapar en stressfylld osäkerhet i ungdomarnas framtidsvisioner

Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.