Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.

Self-assessed quality of life (QoL) is analysed using a QoL questionnaire (Hörnquist’s QLcs) covering the life spheres: somatic health, mental well-being, cognitive ability, social and family life, activity, financial situation, meaning in life and a global score for ‘entire life’. In all, 487 unemployed and 2917 employed subjects aged 25-64; and 651 unemployed subjects and 2802 in work (including employment, studying and military service) in the 18-24 age group, were investigated in a population-based cross-sectional study on life and health in northern Sweden in 1997. In line with previous findings, results showed that unemployed people exhibited poorer QoL.The greatest difference between unemployed people and those in work was in the financial domain (18-24, 25-64). Unemployed women (aged 25-64) rated the final values of QoL – ‘entire life’ and meaning in life – higher than unemployed men did. In the young group (aged 18-24), unemployed women did not rate any of the domains higher. The young unemployed men rated somatic health and mental well-being higher. Interaction effects were interpreted in the following way: a) unemployed men (aged 25-64) were worst off in the global domain ‘entire life’; b) employed respondents, having a university/college education was beneficial for QoL, while for unemployed respondents (25-64) it was not; c) in the young group (aged 18-24), people in work rated their activity higher than unemployed people, and the effect was strengthened when they were regularly active during leisure. Close friends and cash reserve were important for all participants, no matter whether they were employed or not. The risk of being young and unemployed was greater if the person had a shorter education, worse economy (according to their own ratings) and was in the upper half of the age group (aged 21-24). Finally, the conclusion that QoL is poorer when in unemployment – both for the young and those who are older (aged 25-64) – is in line with earlier findings; however, in contrast to three previous studies, we conclude that psychological well-being is even poorer for young people than for those who are older. Intervention, in terms of steadily improved labour market conditions to counteract the negative effects of exclusion from the labour market, is of great importance from a public health perspective. / Självskattad livskvalitet (QoL) har analyserats med ett QoL instrument (Hörnquist’s QLcs) omfattande livsdomänerna: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande, kognitiv förmåga, socialt liv, sambo/familjeliv, aktivitet, ekonomi, livsmening och en global skattning för ’hela livet’. Totalt, 487 arbetslösa och 2917 anställda i åldrarna 25-64; och 651 arbetslösa och 2802 i sysselsättning (anställda, studerande och värnpliktiga) i åldersgruppen 18-24 år, undersöktes i en befolkningsenkät (tvärsnittsstudie) om hälsa och livsvillkor i norra Sverige 1997. Som i tidigare studier visade resultaten sämre QoL bland de arbetslösa. Största skillnaden mellan arbetslösa och sysselsatta fanns i den ekonomiska domänen (18-24, 25-64). Arbetslösa kvinnor (25-64) skattade finala värden av QoL – ’hela livet’ och livsmening - högre än arbetslösa män. I den unga gruppen (18-24), skattade inte arbetslösa kvinnor högre i någon av livsdomänerna. De unga arbetslösa männen skattade kroppslig hälsa och psykiskt välbefinnande högre. Interaktionseffekter tolkades på följande sätt: a) arbetslösa män (25-64) låg sämst till i den globala domänen ’hela livet’; b) bland de anställda var universitets/högskolexamen fördelaktigt för QoL men inte bland de arbetslösa (25-64); c) i den unga gruppen (18-24) skattade de sysselsatta aktivitet högre än de arbetslösa, och effekten stärktes ytterligare när de var regelbundet aktiva på sin fritid. Nära vänner och tillgång till kontanter var viktiga för alla deltagare, oavsett om de var i sysselsättning eller inte. Risken att vara ung och arbetslös var större om individen hade kortare utbildning, sämre ekonomi (enligt deras egna skattningar) och befann sig i den övre halvan av åldersgruppen (21-24). Till sist, slutsatsen att QoL är sämre när man är arbetslös – både för unga och de äldre (25-64) – överensstämmer med tidigare forskning; dock, i motsats till tre tidigare studier, är det psykiska välbefinnandet sämre bland de unga jämfört med bland de äldre. Intervention, i form av stadigt förbättrade arbetsvillkor för att motverka negativa effekter och utestängande från arbetsmarknaden, är av stor betydelse i ett folkhälsoperspektiv.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartlägga unga vuxnas (18-24 år) upplevelse av arbetslöshet. Utifrån sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslöshet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation att befinna sig i. Slutsatserna indikerar på att arbetslöshet är en problematisk och utsatt situation. Arbetslösheten hade påverkat individerna djupt, den berörde individernas valmående och självkänsla. Slutsatserna antyder även att bemötande och engagemang från personal är avgörande för individernas trevnad. En aktiv insats ansågs bättre än en passiv insats för deras välmående. Upplevelsen av omgivningens syn kunde vara nedvärderande, medlidsam eller neutral. Hur situationen än såg ut hade intervjupersonerna optimistiska framtidstankar, vilka rörde både den närmaste framtiden och ett långsiktigt perspektiv.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur antalet nära vänner spelar roll för sannolikheten att ha varit arbetslös. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal nära vänner och arbetslöshet påverkas av hur många av de nära vännerna som är arbetslösa eller utlandsfödda. Bland de nära vännerna finns användbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekräftelse av identitet, vilket kan skapa förutsättningar för individen att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 har sambandet undersökts genom logistiska regressionsanalyser. Resultatet visar att antal nära vänner och antal nära vänner som är arbetslösa har ett samband med om individen själv har varit arbetslös. Dock finns det inte ett samband mellan antalet nära vänner som är utlandsfödda och individens egen arbetslöshet. Vår studie bidrar med ytterligare bevis på att det sociala nätverket kan utgöra en skillnad mellan individens möjlighet att få en anställning eller inte, samt belyser problematiken med att resurssvaga nätverk kan vara hämmande för att komma in på arbetsmarknaden.

Arbetslöshet påverkar många i samhället på olika sätt; du kanske känner någon som är arbetslös eller har varit det själv. Denna studie tar vara på hur arbetslösa kvinnor upplever sin arbetslöshet. Materialet består av svar i form av berättelser från en arbetslös vardagsliv, som människor skickat in på frågelistan Arbetslösa berättar vilken Nordiska museets arkiv gick ut med 1995 och som är lagrad i deras arkiv. Även om materialet är tjugofem år gammalt så kan det fortfarande säga mycket om hur arbetslösa upplever sin egen vardag. Uppsatsen har genus, klass och utanförskap som sin teoretiska utgångspunkt och visar på hur dessa tre perspektiv alltid samspelar och påverkar hur vardagslivet ser ut och vilka normer som genomsyrar berättelserna. Arbetslösheten påverkar vardagen för alla människor olika, men ändå finns ett par gemensamma teman och normer som en röd tråd igenom berättelserna. Mat, utseende, tid, familj och utanförskap är exempel på sådana uppsatsen tar upp.

I slutet av år 2016 hade Norrköping dubbelt så hög arbetslöshet än Linköping, trots att kommunerna har många likheter och att det endast skiljer 4 mil mellan städerna. För att analysera huruvida matchningseffektiviteten skiljer sig åt mellan landet som helhet och kommunerna Norrköping och Linköping har nationella beveridgekurvor för Sverige, samt lokala beveridgekurvor för Norrköping och Linköping skapats. Minsta kvadratmetoden med fixa effekter och robusta standardfel används med näst intill alla Sveriges kommuner för att skatta den långsiktiga jämviktsrelationen mellan arbetslöshet och vakansgrad med arbetskraftens rörlighet, invandring och månatliga säsongsvariationer som kontrollvariabler. Beveridgekurvorna som skapats för Sverige, Norrköping och Linköping visar ett liknande mönster under merparten av åren från 1995. Matchningseffektiviteten har gått från en sämre matchning till en bättre, men efter den finansiella krisen 2009 återhämtade sig Linköping till en bättre matchning när Norrköping samt Sverige stagnerade på en hög arbetslöshet samt en hög vakansgrad. Regressionen skattar en jämviktsrelation mellan arbetslöshet och vakansgrad och visar ett negativt samband mellan de två. Ett högt utbyte av arbetskraft, genom in- och utpendling, samt invandring har en tilltagande effekt på arbetslösheten.

Invandringen till Sverige har varit betydande ända sedan andra världskriget och bidragit till Sveriges ekonomiska utveckling. Exempelvis har invandringen mildrat de demografiska utmaningar som Sverige står inför, men sedan början av 90-talet har stora skillnader i sysselsättning och arbetslöshet mellan den inrikes och utrikes födda befolkningen iakttagits. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda går till, samt att undersöka personliga egenskapers betydelse för huruvida utrikes födda blir arbetslösa. Uppsatsen har använt Uppsala som ett empiriskt exempel. En logistisk regression utfördes för att undersöka de personliga egenskapernas korrelation till arbetslöshet. Intervjuer av tjänstemän från Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen (AF) i Uppsala genomfördes för att få information om arbetssätt och åtgärder, med avseende på arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda. Slutligen har uppsatsen analyserat eventuella samband mellan de personliga egenskapernas korrelation till arbetslöshet med Uppsala kommuns, samt AF:s, arbetssätt och åtgärder. Resultatet visar bland annat på att ha barn i låg ålder ger en ökad risk för arbetslöshet i Uppsala och likaså för födelseregioner som Afrika, Mellanöstern och Latinamerika, men resultatet beror på referensgruppen i den kvantitativa metoden. Att vara kvinna och att ha hög utbildning minskar risken för arbetslöshet. Uppsala kommun och AF i Uppsala arbetar individanpassat och använder samarbeten och samverkan vilket bidrar till ett dynamiskt arbetssätt som kan erbjuda en mångfald av åtgärder. Det individbaserade arbetssättet möjliggör att många utrikes födda i behov av extra stöd kan få hjälp oavsett av personliga egenskaper.

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetslöshetens påverkan av konjunktursvängningar, där studiens teoretiska utgångspunkt är Okuns lag. Arbetet är avgränsat till fyra länder: Sverige, Australien, Japan och USA. De valda länderna representerar varsin världsdel, är medlemmar i OECD, är av en hög utvecklingsgrad och innehar mycket data på de valda undersökta faktorerna. En förväntan finns att det uppstår en variation på sambandet då de valda länderna har olika uppbyggnader i till exempel arbetsmarknaden. Tidigare studier i ämnet Okuns lag ger en inblick i hur det kan ha skett en förändring över tid och mellan länder. Frågeställningen undersöks och besvaras med hjälp av en empirisk undersökning med årlig data för de fyra länderna utförd under en tidsperiod på 44 år, som är uppdelad i två perioder hämtad från OECDs databas. Regressionsanalysen bekräftar att det finns ett negativt samband mellan variationen i kortsiktig tillväxt och arbetslöshet för samtliga länder. Däremot gav samtliga länder ett resultat som inte var signifikant på granskningen om en förändring skett mellan de två undersökta perioderna. Detta leder till ett antagande att det inte skett en förändring över tid rent resultatmässigt. Den här studien tar upp troliga förklaringar till variationen i sambandet som finns mellan länderna, detta för att kunna ge exempel på möjliga bakomliggande faktorer till sambandet.

Uppsatsen undersöker en eventuell korrelation mellan arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning i samtliga svenska kommuner. Frågeställningar som ska besvaras är “Finns det en korrelation mellan arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning?” samt “Vad kan ett eventuellt samband bero på, för kvinnlig respektive manlig arbetslöshet?”. Arbetets beroende variabel är antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per 100 000 invånare och oberoende variabel arbetslöshet, vilken kommer att uppdelas mellan kön. Ett antal kontrollvariabler, såsom medianinkomst och eftergymnasial utbildning, kommer även att användas. Tidigare forskning, vilken kommer att behandlas i framställningen, har visat samband mellan arbetslöshet och brottslighet; däremot finns det få studier som är inriktade på just grov kvinnofridskränkning. Resultat från vår studie tyder på att det föreligger en positiv korrelation mellan mäns arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning, samt en negativ korrelation mellan kvinnors arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomars liv ser ut i Kiberaslummen, Nairobi, utifrån intervjuer med fem nyckelinformanter. Studien utgår från fyra huvudämnen; att vara ungdom, utbildning, att söka arbete och genus och könsroller. Dessa fyra huvudämnen är högst relevant för att förklara hur unga människors liv ser ut i Kibera. På grund av ungdomars socioekonomiska status har de begränsad tillgång till bland annat utbildning och arbete. Mina informanters syn på unga människor i Kibera har jag valt att knyta samman med en teori av Alcinda Honwana som kallas waithood, där unga människor hamnar i ett ”glapp” mellan childhood och adulthood. / This thesis aims to explore how young people’s life is in the Kibera slum, Nairobi, seen from five key informant’s point of view. The study has four bigger subjects; being a youth, education, seeking for employment and gender/gender roles. These subjects are highly relevant to explain how young people’s life looks like in Kibera. Youths socioeconomically status limits their assets to education and employment, for example. I have tied my informants view on youths living in Kibera to a theory by Alcinda Honwana called waithood, which is a term for the “gap” some youths experience between childhood and adulthood.