Vi har i vårt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlätta för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svårigheter att få sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrån ett helhetsperspektiv på deras situationer. Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder som används inom projektet, jämfört med i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar. Vi vill också ge en bild av individers upplevelser av verksamheten. Kunskap om New Citys arbetssätt och kompetenser har vi fått genom en verksamhetsberättelse som återges i bakgrundskapitlet, samt från en intervju med en anställd coach, vilken redovisas i resultatdelen. Fakta om kommunala ungdomsåtgärder och dess styrande regelverk och målsättningar, samt om sysselsättningspolitiken i Malmö, har erhållits via litteraturstudier och dokument från Internet. Dessa presenteras i kapitel 1. Genom kvalitativa intervjuer med ovan nämnda coach och fyra ungdomar inom projektet har vi tagit del av upplevelser av verksamheten. Resultaten av intervjuerna visar att coachernas kompetenser och engagemang är avgörande i arbetet med ungdomarna. De motivationshöjande och vägledande samtalen med dessa uppskattas av deltagarna. Friheten för de anställda att själv utforma arbetssätten skiljer projektet från de kommunala åtgärderna, och har en positiv inverkan på bemötandet av individen. Samtliga intervjuade ungdomar mår bättre sedan de började besöka New City, och coacherna har lyckats väl med att skapa individanpassade lösningar för dessa.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre?Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att: Jobbcoacherna har en god och uppskattad förmåga i att ta väl hand om och coacha de arbetssökande, i bland annat utformandet av deras CV och personliga brev. Däremot har verksamheten inte lyckats med att leda de arbetssökande till anställningar i någon vidare utsträckning. Upprättande av kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande är det tydligaste förslaget som anges för att jobbcoachningen skulle kunna bli effektivare.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin. Att praktik föredras i förhållande till arbetslöshet och att praktik i vissa fall upplevs höja anställningsbarheten framkommer i studien. Tydligare regler kring arbetspraktik samt en höjning av ersättningen tycks vara vägen till förbättring. / The aim of this study is to examine young adults and their views on unemployment, work practice and how this affects their employability. It´s a study with eight qualitive interviews with young adults who experienced unemployment and work practice. Result and analyze shows that despite social structure with high youth unemployment, they hold themselves responsible for their unemployment. Their view on work practice is generally speaking positive but it needs improvement. The employability is in comparison with holding themselves attractive at the labourmarket and to take a responsibility over their success and failure which derives from the individualization theory. Work practice is preferred before unemployment and in some cases work practice increases the employability. Distinct regulations regarding work practice along with increased compensation seems to be the way to improvement of the system.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att unga vuxna i NEET gruppen med tiden blir mer passiva och tappar motivationen i förhållande till att söka arbete (Brynner & Parsons, 2002, 299–307). Chelsom Vogt et al. (2020) forskningsresultat visar att 85 procent av de NEET ungdomar i deras studie som hoppade av sina gymnasiestudier inte har läst in sin gymnasiekompetens vid 26 års ålder (Chelsom Vogt et al. 2020, 399).    I denna uppsats har sju kvalitativa intervjuer genomförts med unga vuxna arbetslösa mellan 15–24 år och författaren har bearbetat empirin utifrån en narrativ analysmetod. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och förutsättningar som unga vuxna långtidsarbetslösa har för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I studien kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskriver NEET ungdomar sina förutsättningar och möjligheter i förhållande till att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden? Hur upplever NEET ungdomar sin förmåga att kunna hantera sin situation samt komma ur sin arbetslöshet?    Centrala begrepp i denna uppsats är: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor. Analysen kommer att utgå från Pierre Bourdieus sociologiska teori och begreppen kapital, fält och habitus samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Resultatet från denna studie visar att NEET ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig åt i förhållande till respondenternas habitus och olika sociala påverkansfaktorer. Dessa faktorer är främst erfarenheter av migration, socialt kontaktnät, föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter, ekonomiska svårigheter, konflikter i familjen, mobbning samt umgänge i kriminella kretsar. När det handlar om ungas möjligheter att etableras på arbetsmarknaden visar studien att ungdomarnas habitus i relation till utbildningserfarenheter spelar en stor roll. Positiva aspekter för NEET ungdomar för att kunna hantera sin situation som arbetssökande är förmågan att coacha och motivera sig själv, att kunna identifiera vilket individuellt behov som finns av stöd och hjälp, förmågan att skapa framtidsplaner, tillgång till socialt nätverk samt ekonomiska resurser.     Nyckelord: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor

The purpose of the study has been to examine young people's experiences of the impact of unemployment on the individual. To answer the purpose of the study, two questions have been designed: How do young people feel that unemployment has affected them? How do young people experience that their surroundings' perceptions of unemployment affect their self-esteem? Based on a qualitative method, semi-structured interviews were conducted with six unemployed young people aged 19-24 who are enrolled in Stöd och matchning, which is a labor market measure within the Swedish Public Employment Service. The interviews were conducted between writer and informant remotely via Skype due to the current pandemic. The methodological approach used is phenomenography. The phenomenographic approach is used in the study because the focus of the study has been to examine young people's experiences. The material was then analyzed based on the study's theoretical starting points: Symbolic interactionism and Goffman's concept of stigma. The results have shown that unemployment affects social life, among other things in terms of feeling a community. The study showed that the unemployed feel distancing themselves from social contexts, exclusion from society, change in everyday life and limitations of social relationships. The results show that unemployment has a negative impact on young people. The consequences of unemployment show poorer self-esteem, exclusion, distancing, feelings of shame, stigma, lack of routines and a non-social community. The results have also shown that the majority of young people's self-esteem is affected by the idea of the environment, because unemployment is negatively conditioned in society. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshetens påverkan på individen. För att besvara syftet har två frågeställningar utformats: Hur upplever ungdomarna att arbetslösheten påverkat dem? Hur upplever ungdomarna att omgivningens föreställningar kring arbetslöshet påverkar deras självkänsla? Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex arbetslösa ungdomar i åldrarna 19-24 år som är inskrivna på Stöd och matchning som är en arbetsmarknadsåtgärd inom Arbetsförmedlingen. Intervjuerna genomfördes mellan skribent och informant på distans via Skype på grund av rådande pandemi. Den metodologiska metodansatsen som använts är fenomenografi. Den fenomenografiska ansatsen används i studien eftersom studiens fokus har varit att undersöka ungdomars upplevelser. Materialet har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: Symbolisk interaktionism och Goffmans begrepp stigma. Resultatet har visat att arbetslösheten påverkar det sociala livet bland annat vad gäller att känna en gemenskap. I studien framkom det att de arbetslösa känner distansering av socialasammanhang, exludering från samhället, förändring i vardagen och begränsningar av sociala relationer. Resultatet visar att arbetslösheten har en negativ påverkan på ungdomarna. Konsekvenserna av arbetslösheten visar på sämre självkänsla, utanförskap, distansering, känsla av skam, stigmatisering, brist på rutiner samt en icke social gemenskap. Resultatet har även visat att majoriteten av ungdomarnas självkänsla påverkas av omgivningens föreställningar, eftersom arbetslöshet är negativt betingat i samhället.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan konjunkturcykler och bostadsmarknadens dynamik genom att analysera de underliggande mekanismer som driver dessa förändringar. Studien fokuserar på hur faktorer som BNP, ränta, inkomstnivåer och arbetslöshet påverkar bostadsmarknadens priser, utbud, efterfrågan och finansieringsmöjligheter under hög- och lågkonjunkturer. Genom att analysera dessa faktorer i relation till den rådande ekonomiska miljön, avser studien att ge insikter i hur olika ekonomiska förhållanden påverkar bostadsmarknaden. Den teoretiska ramen inkluderar grundläggande teorier om konjunkturcykler och bostadsmarknadens byggstenar, inklusive utbud och efterfrågan, pris samt finansieringsmöjligheter. Med dessa teorier som grund har studien genomförts genom en kvalitativ dataanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att ge en djupare förståelse för hur konjunkturscyklerna påverkar dynamiken på bostadsmarknaden. Slutligen presenterar uppsatsen förslag för framtida forskning för att bygga vidare på de upptäckta sambanden.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta män och kvinnor, med särskild betoning på om det faktum att paret har barn medför några konsekvenser för arbetslöshetstidens längd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen är att kvinnor i barnfamiljer har en mer än 10 procents längre arbetslöshetstid än män i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej något signifikant inflytande på arbetslöshetstiden.

Syftet med studien var att utifrån professionellas kunskaper och unga vuxnas upplevelser undersöka hur bestämmelsen i 4 kap 4 § SoL används i praktiken samt om den möjliggör chansen till självförsörjning. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med försörjningsstödshandläggare, vägledare och unga vuxna med anknytningar till undersökningsområdet. Studien är induktiv med ett hermeneutiskt förhållningssätt och materialet har analyserats med hjälp av Maslows behovshierarki, empowerment teori samt tidigare forskning. Resultatet visade på att en kompetenshöjande insats i slutändan ska leda till självförsörjning, men även utvecklar deltagarnas psykiska välbefinnande. Även om deltagandet i den kompetenshöjande verksamheten är ett krav för att få försörjningsstöd, har de unga vuxna en positiv upplevelse av verksamheten och vägledarna i motsats till tidigare forskning. Anledningen till det positiva resultatet tycks bero på det individuella stödet och utformningen. / The purpose of the study was that based on professionals' knowledge and experiences of young adults explore how the provision in chapter 4 § 4 SoL used in practice and whether it allows the chance to self-sufficiency .This was done through qualitative interviews with welfare benefits administrators, counselor , and young adults with connections to the subject .The study is inductive with a hermeneutic approach and the material has been analyzed using Maslow's hierarchy of needs , empowerment theory and previous research. The result showed that a competence-raising effort will ultimately lead to self-sufficiency, but also develops the participants' psychological well-being. Although participation in skill-enhancing activity is a requirement to receive welfare benefits, the young adults have a positive experience of the activities and counselors in contrast to previous research. The reason for the positive outcome seems to depend on the individual aid and the design.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse. / The study’s purpose was to describe how unemployed people in the service Stöd och matchning experience participation in activities. A qualitative method with an inductive approach was used. The data gathering was conducted as interviews from the assessment instrument OCAIARS-S. Five participants was recruited with inductive approach in a smaller town in Sweden.  The interviews were recorded, transcribed and processed through a qualitative content analysis with support of components in ICF. The result showed that the participants were quick to give up and lacked routines in everyday life. All experienced that they survived on their income and had the ability to perform the occupations they wanted and needed to. The participants spent much time alone and had few close relations. They felt no discontent for being unemployed and looked positively on the future. None of them actively searched for possibilities or took initiative. The conclusions were that the participants lack the proactivity and motivation to get a job. The participants would benefit occupational therapy for activity training and or with activity adaptation. Further research is necessary for deeper understanding.

<p>Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den. Studiens metod var kvalitativ och totalt intervjuades fem föräldrar genom halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys och studien visade att förändringen från arbete till arbetslöshet påverkade föräldrarnas psykiska hälsa negativt på grund av försämrad ekonomi. Barnen var en skyddande faktor för föräldrarnas psykiska hälsa trots den försämrade ekonomin. Föräldrarnas självkänsla försämrades under arbetslöshet och öppna förskolans betydelse upplevdes endast positiv, mestadels tack vare stödjande personal. Mer forskning om ämnet arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och öppna förskolans betydelse för dem är av stor vikt.</p> / <p>Unemployment is a huge subject with a focus on the change in mental health caused by a worsened economic situation. Poor mental health is a complex concept to define, for instance it include insomnia, nervousness and anxiety. During the period 2004 to 2005 it were reported that the amount of unemployed individuals in Sweden with poor mental health were greater than the amount of employed individuals with poor mental health. Being unemployed and the parent of a preschool child can be stressful. Studies that examined the importance of preschool for unemployed parents with poor mental health have shown positive experiences.</p><p>The aim of this study was to examine unemployed parents’ mental health and the open preschools impact on it.  This study focus on parents with small children. The method of this study was qualitative and a total of five parents were interviewed by a semi-structured interview form. The interviews were analyzed with content analysis and the study showed that unemployed individuals got worse mental health caused by a worsened economic situation. In the worsened economic situation the children had a good impact on the parent’s mental health. The parents self-esteem was decreased during unemployment but the open preschool helped, most because the helpful personnel. More research on the subject of unemployed parents’ mental health and the impact of open preschool is of great importance.</p>