• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 289
  • 18
  • Tagged with
  • 307
  • 102
  • 89
  • 59
  • 52
  • 51
  • 45
  • 44
  • 42
  • 42
  • 36
  • 32
  • 32
  • 30
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar : -En kvalitativ studie om arbetslöshet, stigmatisering och diskriminering

Bäcklund, Jonas, Malmström, Therese January 2010 (has links)
<p>Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?</p><p>-Hur upplever ungdomarna sin vardag?<strong></strong></p><p><strong>Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?</p><p>-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?</p>
22

Upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar : -En kvalitativ studie om arbetslöshet, stigmatisering och diskriminering

Bäcklund, Jonas, Malmström, Therese January 2010 (has links)
Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:   Hur upplever ungdomarna arbetslösheten? -Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare? -Hur upplever ungdomarna sin vardag? Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering? -Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten? -Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?
23

Kan den blinde leda den halte? : En studie av några deltagares upplevelse av Personalstödsprojektet

Backlund, Helena January 2006 (has links)
Personalstödsprojektets grundläggande idé är att en arbetslös matchas med en sjukskriven som vill och har möjlighet att återkomma till sitt arbete, eller med någon som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Den arbetslöse funge-rar då som stödjare åt den anställde under en tid för att den anställde ska kunna komma tillbaka till arbetet utan stress. Den anställde fungerar i sin tur som en handledare för stödjaren som därmed ökar sin chans att komma ut på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att beskriva och analysera några deltagares upplevelse av Personalstödsprojektet ur två olika perspektiv: ar-betsgivarens och medarbetarens, samt diskutera projektets fördelar och nackdelar ur rehabiliteringssynpunkt. Fyra intervjuer genomfördes. Slutsat-serna av studien är att de intervjuade medarbetarna upplevde Personalstöds-projektet som positivt, medan de intervjuade arbetsledarna såg en del svag-heter i projektet. Personalstödsprojektet har potential att utvecklas till ett utmärkt rehabiliteringsverktyg, men ur ett rehabiliteringsvetenskapligt per-spektiv anser jag att projektet i sin nuvarande form inte är helt lyckat. Grundidén är god, men arbetslivsinriktad rehabilitering av sjukskrivna är en viktig process som inte ska användas för att uppfylla andra mål än indivi-dens återgång till arbete.
24

Nya vägar till ett nytt jobb

Larsson, Christer, Radic, Danica January 2009 (has links)
The purpose of this study is to describe how unemployed persons in a work-program experience their participation in the project and how they feel about the possibilities to find a new job. It is a qualitative study with a social psychological perspective and the research is based on nine interviews. The theories used cover both social psychological and cognitive perspectives such as those of Charles Cooley, Johan Asplund and Thomas Scheff.
25

”Jag är inte arbetslös, jag är arbetsfri”. : En undersökning om hur en mindre grupp arbetslösa upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna

Karlsson, Linda, Kivi, Sandra January 2012 (has links)
Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.
26

Framgång eller motgång i förorten : En kvalitativ studie om hur några invandrarungdomar, uppväxta i Göteborgs förorter, beskriver vilka faktorer som ligger bakom deras framgångar eller motgångar i samhället.

Iramdane, Fatima, Daltin, Barbara January 2012 (has links)
Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser. Som komplement för att söka förstå vad som saknas, har även individer som stött på motgångar i samhället lyfts fram för att försöka förklara vilka omständigheter som lett till att de inte lyckats ta sig över hindren. Syftet är att besvara vilka de bakomliggande faktorerna är för individer som motiveras att studera i dessa områden som betraktas som problemområden. Studien utgår från informanter uppväxta i Göteborgs förorter. Resultatet av informanternas livsberättelser har analyserats med hjälp av sociologerna Pierre Bourdieus och Erving Goffmans teorier. Resultatet av undersökningen har visat att de ungdomar som saknat stöd och uppmuntran från omgivningen under sin uppväxt är de som upplevt motgångar i samhället. De ungdomar som har lyckats överkomma hindren och betraktas som framgångsrika är de som berikats med stöd och uppmuntran från sin omgivning.
27

Arbetslöshet – ett sociologiskt perspektiv : – arbetslöshetens effekter på individen

Klokic, Miralema, Velazco, Ana Ligia January 2010 (has links)
Problem Arbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi såg hela världen drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har därför intresserat oss för hur människorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar: Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut? Hur ser de på sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser? Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har även använt oss av andrahandsmaterial till våra intervjuer. Intervjuerna är indelade i tre olika teman och dessa teman är baserade på våra tre frågeställningar. I det första temat presenterar och analyserar vi intervjupersonernas arbetslivsbakgrund, handlingsmöjligheter och deras syn på framtida jobbchanser. Temat nummer två går vi igenom hur intervjupersonerna upplever sin arbetslöshet och slutligen analyserar vi i tema tre skillnaden mellan männen och kvinnorna hur de upplever och hanterar sin arbetslöshet. Resultat Vi fann att fritidsaktiviteter, en vardagsstruktur, gemenskap och arbetsförmedlingens bemötande kan vara avgörande för hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös. Det finns även skillnader mellan könen vad gäller hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös. Med bakgrund av Jahodas studie kunde även vi påvisa att kvinnorna har hemmet och barnen att sköta och berörs därför inte lika mycket till en början av sin arbetslösa situation. Med tiden börjar även kvinnorna känna avsaknaden av en klar och tydlig vardag men framförallt den ekonomiska påfrestningen, något som samtliga intervjupersoner känner av. Vi har visat att ett arbete uppfyller olika behov, exempelvis socialpsykologiska, strukturella, sociala behov och ger en möjlighet att planera införa framtiden, tack vare lönen som kommer in varje månad. Våra intervjupersoner låter inte sin vardag påverkas av att de blivit arbetslösa, utan de ser till att strukturera upp den lika organisatoriskt som innan de blev arbetslösa just för att fylla behovet av struktur i vardagen.
28

Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen

Jakobsson, Max, Risberg, Sebastian January 2015 (has links)
Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ”rätt” riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen.   Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen.   Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag. Därefter analyseras utfallet och förslag till åtgärder ges som kan minska arbetslösheten.   Studien visar att arbetslösheten och sysselsättningen har ökat sedan den globala finanskrisen. De test som har genomförts resulterar i att Riksbankens penningpolitik har varit mer offensiv än vad Taylorregeln föreslagit. Den reporänta som Riksbanken använt sig av följer en tydligare trend med KPIF som inflationsmått istället för KPI vilket är anmärkningsvärt då inflationsmålet är uttryckt i KPI. Testet av sambandet mellan produktion och arbetslöshet visar även att relationen är svagare än vad Okuns lag beskriver.
29

Arbetets betydelse för varslade individer : Utanförskap,Gemenskap och vägen tillbaka till arbetsmarknaden

Krantz, Malin, Persson, Angelica January 2014 (has links)
Tidigare forskning visar på arbetets betydelse för människan och att arbetslöshet riskerar att bidra till utanförskap, hälsoförändringar etc. Syftet med denna uppsats är att se på varslades personers tillvaro. Hur förändras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur präglas informanternas framtidssyn av varslen? Vårt teoretiska ramverk som används i denna uppsats är stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet. Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har undersökningen genererat teman som utanförskap, arbetets betydelse samt vägen tillbaka och framtiden. Resultatet som visade sig var att arbetet har stor betydelse för informanterna. I den nya tillvaron efter varslen spelade den sociala gemenskapen stor roll för att finna ett “vi” i “vi och dom” tänkandet för att undvika utanförskap. Men även för att komma ut i arbetsmarknaden igen, det visade sig att det krävs ett starkt engagemang från individerna då hjälpen utifrån inte var att räkna med. Vidare menade informanterna att deras framtid ser relativt ljus ut trots tillfälliga anställningar som de i dagsläget har. Informanterna uttryckte även sin oro för brukssamhället där de inte trodde att det skulle bestå om det stora företaget som de varslat från, kommer tvingas till konkurs.
30

Arbetslöshet - dina vänners fel? : En analys av våra personliga nätverks betydelse för anställning

Alsterlund, Lisa, Olsson, Matilda January 2012 (has links)
Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nätverk ser ut? I så fall på vilket sätt? Denna studie undersöker om antalet nära vänner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar även till att ta reda på vilka egenskaper hos nära vänner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. Nära vänner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka är till gagn på arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie är grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anställd eller arbetslös och innehållet i ens personliga nätverk – dem man kallar sina nära vänner. Studiens hypoteser bygger på nätverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts på området. Genom logistiska regressioner har sedan sambanden undersökts och analyserats utifrån en deduktiv ansats. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan antalet vänner och sannolikheten för att ha ett arbete. Inte heller att vännerna är födda utomlands är signifikant för sambandet. Däremot finns det ett negativt samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och antalet vänner som är arbetslösa. Detta analyseras vidare och diskuteras utifrån individ- och samhällsnivå. Avsnittet utmynnar slutligen i förslag på framtida forskning.

Page generated in 0.0446 seconds