Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering. Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.

The aim of this study was to describe the meaning of activity amongst women participating in a craft group in South Africa. A qualitative method was used to answer the aim of the study. Ten African women who live in townships outside Pretoria have been interviewed. The interviews were conducted with support by an interview guide containing semi-structured questions. All collected data were transcribed verbatim and analyzed with a qualitative content analysis, which resulted in two main categories each containing two sub-categories; 1) “Internal Values” containing “Taking part in a social activity” and “Gaining self – esteem through activity”, and 2) “External Values” containing “productivity” and “leisure”. The categories within the Internal values contain descriptions from the participants that concern the meaning inside the person when participating in craft activities. The categories within External values contain descriptions that concern factors outside the person that have a meaning to the participants. This study showed that craft was of great importance for the participants in different areas, such as social network and personal development. The meaning of craft in Occupational Therapy needs to be further investigated and it would be interesting to conduct a similar study in Sweden. / Syftet med denna uppsats var att beskriva betydelsen av aktivitet hos en grupp kvinnor som deltar i en hantverksgrupp i Sydafrika. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet med studien. Tio afrikanska kvinnor som bor i kåkstäder utanför Pretoria intervjuades. Intervjuerna genomfördes utifrån en utarbetad intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, som utmynnade i två huvudkategorier med två underkategorier vardera; 1) ”Inre värden” som innehåller ”deltagande i en social aktivitet” och ”ökat självförtroende genom deltagande i aktivitet”, och 2). ”Yttre värden” som innehåller” ”produktivitet” och ”fritidsaktiviteter”. I kategorin Inre värden beskriver deltagarna meningen av att delta i hantverksaktiviteter med ett inifrånperspektiv. Kategorin Yttre värden innehåller beskrivningar som är meningsfulla utanför individen. Den här studien visar att hantverk hade stor betydelse för deltagarna inom flera olika områden som socialt nätverk och personlig utveckling. Betydelsen av hantverk inom arbetsterapi behöver studeras ytterligare och det vore intressant att genomföra en liknande studie i Sverige.

Fallolyckor är vanligt förekommande bland äldre personer i Sverige. Trots detta saknas studier på de drabbades upplevelse efter ett fall. Syfte: Examensarbetets syfte var därför att beskriva hur äldre upplever sina dagliga aktiviteter efter fall. Metod: Metoden för examensarbetet var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Nio personer i södra Sverige mellan 71–94 år har deltagit. Materialet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier, känslor som påverkar utförandet av aktiviteter, fysiska upplevelser som leder till begränsningar samt strategier för att hantera vardagen. Efter fall upplevde många trötthet, rädsla och oro. Även smärta och försämrad rörelseförmåga förekom bland deltagarna. Konsekvenserna efter fall upplevdes påverka och begränsa vardagliga aktiviteter. Slutsats: I resultatet framkom att de personliga erfarenheterna, känslorna och upplevelsen av fall hade minst lika stor påverkan på vardagen som den tillhörande fysiska skadan. / Fall accidents are common among older people in Sweden. Despite that there is lack of studies about the affected person's experience after a fall. Purpose: The purpose of the study is therefore to describe how older people’s experience their daily activities after falling. Method: The study was a qualitative interview study with semi-structured interviews. Nine people 71-94 years old from south Sweden have been participating in the interview study. The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result was divided into three categories:  Feelings that affect the performance of activities, physical experiences that lead to limitations and strategies for managing everyday life. Many experienced tiredness, fear and anxiety after a fall. Even pain and impaired mobility occurred among the participants. The consequences after a fall were found to affect and limit the everyday life. Conclusion: Based on the results of this study the personal experiences, feelings and the experience of the fall had at least as much influence on the daily life as the physical injury.

Barn med funktionsnedsättning tenderar att ha svårigheter att delta och engagera sig i aktiviteter. I familjecentrerat arbete involverar arbetsterapeuten föräldrarna i barnets terapiprocess. Detta då föräldrarna har kunskaper kring hela familjesituationen och har kunskaper kring barnet som arbetsterapeuten behöver ta hänsyn till. Syftet med studien var att i familjecentrerat arbete kartlägga arbetsterapeutens förhållningssätt till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning. Mer specifikt att beskriva arbetsterapeutens interaktion till föräldrarna utifrån The Intentional relationship Model (IRM) samt beskriva positiva och negativa mellanmänskliga händelser som uppstår i interaktionen utifrån varje förhållningssätt. En litteraturstudie användes som metod och databassökningen genomfördes i de tre databaserna PsycINFO, PubMed och Cinahl. IRM användes i analysen för att granska om arbetsterapeuten, i interaktionen med föräldrarna, använde förhållningssätten empatiskt, samarbetande, problemlösande, uppmuntrande, instruerande eller förespråkande. I resultatet framkom att arbetsterapeuter använde alla förhållningssätt utifrån IRM. Det samarbetande förhållningssättet och det empatiska förhållningssättet användes mest, uppmuntrande och förespråkande minst. Studien visar att arbetsterapeutens val av förhållningssätt är viktigt för att undvika att negativa mellanmänskliga händelser påverkar den terapeutiska relationen. Dessa uppstod ofta i interaktionen med föräldrar med annan etnicitet. Studien belyser också att kunskapen om de olika förhållningssätten bör utökas. Mer specifikt bör kunskap kring när och hur ett förhållningssätt kan användas undersökas genom forskning. / Children with disabilities tend to have difficulties with participating and engaging in activities. Occupational therapists who work in family-centered care involve the parents in the children´s therapy process. This is because the parents have knowledge about the family situation and they also know about factors in the children’s life which the occupational therapist needs to recognize. The purpose of this study was to map the occupational therapist’s approach to parents in family-centered care in cases which involve children with disabilities. More specifically, the study described the occupational therapist´s interaction with parents based on the Intentional Relationship Model (IRM). Also, it described positive and negative interpersonal events in the occupational therapist´s interaction with parents based on each relationship. This was a literature review, and a database search was made in PsycINFO, PubMed and Cinahl. IRM was used in the analysis to review the occupational therapist´s interaction and to determine whether it was empathizing, collaborating, problem-solving, encouraging, instructing or advocating. The results showed that occupational therapists used all of the approaches in IRM. Collaborating and empathizing occurred more than the other types of interaction, while encouraging and advocating occurred the least. The study has shown that the occupational therapist's choice of approach is important in order to avoid any negative interpersonal events that can have an impact on the therapeutic relationship. Connections occur between parents of another ethnicity and negative interpersonal events. The study also highlighted that knowledge about the different approaches should be expanded. In particular, knowledge about how and when to use a specific approach should be examined.

Syftet med examensarbetet var att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterade muskuloskeletala nedsättningar har av att återgå till samma arbete. Metoden som användes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare från utvalda vård och omsorg, bygg-, logistik- och industribranscher i södra Sverige rekryterades genom ett avsiktligt urval. Intervjuerna bearbetades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i huvudkategorin Övergång från sjukskrivning till arbete och de fyra kategorierna: Upplevelsen av den egna förmågan, Arbetssituation vid arbetsåtergång, Betydelsen av stöd från omgivningen samt Viljan och motivationens betydelse. Kategorierna omfattades av 14 underkategorier. Resultatet visade att personer som sjukskrivits på grund av muskuloskeletala nedsättningar är i behov av stöttning och anpassning av arbetssituationen vid återgång till samma arbete men att behoven tillfredsställs i varierande utsträckning. Slutsatsen var att arbetsterapi kan vara gynnsamt att implementera i större omfattning och i ett tidigare skede för att motverka sjukskrivningar och underlätta arbetsåtergång för personer med muskuloskeletala nedsättningar.

Introduktion: Tidigare forskning tyder på att hjärntrötthet är ett komplext tillstånd som negativt påverkar individens livssituation och kan skapa obalans i vardagliga aktiviteter. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för individer med hjärntrötthet. Metod: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Avsiktligt urval användes för att utse tio arbetsterapeuter med erfarenhet inom området. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Innehållsanalys genomfördes på de transkriberade intervjuerna, vilket resulterade i ett tema, tre kategorier samt sju underkategorier. Resultat: Resultatet sammanfattades i temat ”Arbetsterapeuten som coach med individen i fokus”. Kategorierna som framkom var; Information och rådgivning: vikten av att informera patienter och anhöriga om innebörden av hjärntrötthet samt nyttan med interaktion där arbetsterapeuten agerade coach och patienten gavs möjlighet att reflektera. Strategier: genom exempelvis identifiering, planering och struktur av aktivitetsmönster erbjöds patienten hantering av hjärntröttheten och kunde därmed bättre klara sin vardag. Hjälpmedel: individanpassade hjälpmedel av olika slag kunde underlätta i patientens vardag. Slutsatser: Det fanns inte några färdiga interventioner för patienter med hjärntrötthet utan åtgärderna behövde anpassas för varje specifik individ. Genom coachning, strategier och hjälpmedel kunde patienterna lära sig att hantera sin hjärntrötthet och få vardagen att fungera. / Introduction: Previous researches indicate that mental fatigue is a complex condition that adversely affects the individual's life situation and can cause imbalance in everyday activities. Aim: To describe occupational therapists' experiences of interventions for individuals with mental fatigue. Method: A qualitative design was chosen to answer the purpose of this study. Target selection was used to elect ten occupational therapists with experience in the field. Data was collected using semi-structured interviews with open interview questions. Content analysis was conducted on the transcribed interviews, resulting in one theme, three categories and seven subcategories. Result: The result was summarized in a theme: Occupational therapist as a coach with focus on the individual. The categories were; Information and counseling: the importance of informing patients and relatives about mental fatigue as well as the benefit of interaction. Strategies: further interventions were enabled through patients identifying and acquiring insight of his or her own situation. Assistive devices: individualized assistive devices could support the patient's everyday life. Conclusions: Results showed that there were no ready-made interventions for patients with mental fatigue and that the interventions had to be individualized for each specific individual. The purpose of the interventions was to teach patients to deal with their mental fatigue and

Bakgrund: Det är många personer som återfaller i brott inom en treårsperiod efter avtjänat straff i Sverige. En viktig del i arbetet för att minska återfall i brott är effektiva förberedelser inför frigivning. Syfte: Att beskriva hur intagna på en svensk anstalt upplever vardagliga aktiviteter. Metod: Examensarbetet består av en kvantitativ tvärsnittsstudie och 50 enkäter delades ut och 29 personer deltog i examensarbetet. Urvalet består av intagna på en svensk anstalt. Ett arbetsterapeutiskt självskattningsinstrument, Min Mening, en svensk version av Occupational Self-Assessment (OSA) användes som datainsamlingsinstrument. Datamaterialet analyserades deskriptivt och analytiskt. Resultat: Majoriteten av aktiviteterna upplevs fungera mycket bra och upplevs som mycket viktiga. Att sköta min ekonomi, att sträva mot mina mål samt att engagera mig i roller var de aktiviteter som flest antal deltagare upplevde inte fungerade bra. Slutsats: En del aktiviteter upplevs fungera bättre än andra och värdesätts olika. Resultatet visar att Min Mening med fördel kan användas bland intagna samt användas som grund för deras rehabilitering. Fler studier behöver genomföras inom området för att ytterligare beskriva hur intagna upplever vardagliga aktiviteter samt att identifiera hur behovet av arbetsterapi ser ut på svenska anstalter.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner och analysera dess effekter på kognitiva och sociala förmågor för barn med autism.  Metod: Insamling av data utfördes genom en systematisk litteratursökning i tre olika databaser via universitetsbiblioteket Luleå Tekniska Universitet. Efter sökningen genomfördes kvalitetsgranskning av artiklarna. Tio artiklar valdes ut, nio kvantitativa och en kvalitativ. Därefter lästes artiklarna noggrant och data fördes in i en tabell för att underlätta analysen. Analysen bestod av att jämföra likheter och skillnader i studiernas resultat av olika interventioner, som ledde till att tre kategorier utformades utifrån effekter i studierna.      Resultat: Resultatet visar på positiva effekter inom exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor samt på förmågan att anpassa beteenden relaterade till autism. Detta påvisar att arbetsterapeutiska interventioner har god inverkan på autistiska barns aktivitetsutförande utifrån ökade förutsättningar kognitivt och socialt.   Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att det finns effektiva arbetsterapeutiska interventioner för kognitiva och sociala förmågor hos barn med autism. Litteraturöversikten påvisar ett behov av fortsatt forskning för att ytterligare stärka detta resultat.

Syfte: ​Syftet med studien var att beskriva hur personer med multipel skleros uppleveraktiviteter utanför hemmet. ​Metod: ​Tolv deltagare, tre män och nio kvinnor mellan 35-55 år gamla med diagnosen multipel skleros deltog i studien. Deltagarna valdes enligt bekvämlighetsurval och typiskt urval​.​ Datainsamlingen gjordes enligt en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. ​Resultat: ​Analysen resulterade i att deltagarnas upplevelser av aktiviteter utanför hemmet kunde delas in i kategorierna: ​Fysiska och kognitiva förutsättningar i samspel med miljön hindrar eller möjliggör aktiviteter utanför hemmet​, ​Betydelse och konsekvenser av fritidsaktiviteter utanför hemmet ​och ​Strategier​ för att engagera sig i aktiviteter utanför hemmet​ med tillhörande underkategorier ​Att träna för att kunna fortsätta vara aktiv utanför hemmet​,​​ A​tt planera för att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet ​och ​Att använda utrustning och anpassningar för att skärma av och underlätta rörlighet utomhus​. ​Slutsats: ​I denna studie kan slutsatsen dras att fatigue och fysiska nedsättningar påverkar personer med MS att utföra aktiviteter utanför hemmet. Aktiviteter utanför hemmet har förändrats eller förlorats till följd av fysiska och/eller kognitiva nedsättningar i samspel med miljöns inverkan, vilket accepteras olika av deltagarna

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom, framförallt hos äldre personer. Sjukdomen innebär att hjärtat inte kan tillgodose kroppens behov av syre. De vanligaste besvären vid hjärtsvikt är dyspné och fatigue vilket har stor inverkan på personers vardagsaktiviteter.  Syftet med studien var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sina vardagsaktiviteter. En systematisk litteraturöversikt har utförts med kvalitativa studier. Databaserna som har använts är Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades innan de sammanställdes i tre kategorier: Roller och självbild, rädsla och ovisshet samt anpassningar i vardagen. Sammanfattningsvis visar studien att personer med hjärtsvikt har svårt att hantera omställningen med rollförlust och förändrad utförandekapacitet. Studien indikerar att anpassningar, strategier och inställningar kan främja ett självständigt aktivitetsutförande i vardagen. Vilken påverkan hjärtsvikt har på vardagsaktiviteter och på vilket sätt arbetsterapeuter kan bidra med sin kunskap är inte tillräckligt studerade.