Att vara universitetsstudent kan innebära stress och bristande aktivitetsbalans. Detta kan vara två aspekter som påverkar genomförandet av studierna. Syftet med detta arbete var att beskriva självskattad stress och aktivitetsbalans samt sambandet mellan dessa variabler hos arbetsterapistudenter, fysioterapistudenter och sjuksköterskestudenter vid Umeå universitet. Data samlades in via en egendesignad webbenkät med hjälp av instrumenten Perceived Stress Scale och med inspiration av Occupational Balance Questionnarie från 101 studenter. Resultatet påvisade att studenterna skattade en måttlig nivå av stress och aktivitetsbalans samt att det var en stor variation i studenternas skattning. Det framkom skillnader i skattad stress och aktivitetsbalans mellan män och kvinnor, kvinnor skattade procentuellt högre stress och lägre aktivitetsbalans än männen men det visade ingen signifikant skillnad. Det fanns signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och stress, hög självskattad stress hängde samman med låg självskattad aktivitetsbalans. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter upplevde mest stress och minst aktivitetsbalans. Fysioterapeuterna skattade längst stress och högst aktivitetsbalans. I studien diskuteras det att mer forskning behövs inom detta område.

Under 2016 var över 65 miljoner människor på flykt världen över. Personer som flyr har en ökad risk för ohälsa och för att hantera den nya situationen beskrivs värdet i att ha fritid och engagera sig i aktiviteter, då fritiden är en central del av livet under ungdomstiden. Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter som unga vuxna, nu boende i Sverige på grund av flykt, utövar på fritiden samt hur dessa aktiviteter upplevs. Data samlades in genom 18 aktivitetsdagböcker och sex intervjuer. Insamlad data analyserades genom deskriptiv kvantitativ analys och deskriptiv kvalitativ analys. Resultatet visade att deltagarna till största del (59%) skattade fritiden som “extremt meningsfull” och “meningsfull”. Möjligheten till självbestämmande och den sociala miljön hade inverkan på upplevd meningsfullhet av fritid. Exempel på aktiviteter som genomfördes mest på fritiden var att spela fotboll, spela spel och religiösa aktiviteter. Vilka aktiviteter som utfördes samt den mängd fritid deltagarna hade varierade beroende på hur varje individ såg på sin fritid. Upplevelsen av aktivitet och fritid är subjektiv och påverkar vilket värde aktiviteten har för individen. / In 2016, more than 65 million people were refugees for reasons of feared persecution, conflict, violence etc. Refugees have an increased risk of decreased health, and for them to handle their new situation, it is important to engage in activities. Leisure is an important part of life during adolescence and the aim of this study was to investigate what activities young adults who had fled to Sweden performed in their leisure time and how these activities were experienced. Data was collected through 18 activity diaries and six interviews. The collected data was analyzed by descriptive quantitative analysis and descriptive qualitative analysis. The results showed that the participants mostly (59%) perceived their leisure activities as "extremely meaningful" or "meaningful". The ability of self-determination and the social context had impacts on the perceived meaningfulness of leisure. Examples of activities that were performed most in leisure time were playing football, playing games, and religious activities. The amount of leisure and the activities that were performed in leisure time varied depending on how each individual perceived their leisure. The perception of activity and leisure is subjective and affects the value of each activity for the individual.

Skolan är en plats där barn spenderar en stor del av sin tid vilket innebär att skolan har en viktig roll i att ge dem lika möjligheter att vara delaktiga, lära och utvecklas. Studier visar att barn med funktionsnedsättningar upplever att de inte ges lika förutsättningar för delaktighet på lika villkor. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att deras kompetens används i skolan. Studien är av kvalitativ design där sex arbetsterapeuter, anställda i skolan, intervjuats genom en semistrukturerad intervjuguide där de beskrev hur de upplevde att deras kunskap och kompetens användes i skolan. Datan analyserades sedan utifrån kvalitativ konventionell innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier: Arbetsterapeutisk kompetens i skolan verkar för ökade möjligheter för delaktighet, Arbetsterapeutisk kompetens bidrar med en helhetssyn kring eleven och Teamsamverkan främjar delaktighet och bidrar till en helhetssyn kring eleven. Resultatet visade att arbetsterapeuterna upplevde att deras kompetens i skolan främjar möjligheterna till delaktighet, bland annat genom att de såg eleven utifrån en helhetssyn och att de hade ett elevcentrerat arbetssätt. Teamsamverkan visade sig också viktigt för att öka helhetssynen kring eleven och öka möjligheten för delaktighet. / School is a place where children spend a lot of their time and therefore school also plays an important role in providing children equal terms in their possibilities of participating, learn and develop. Studies shows that children with disabilities often feels that they are not given the same possibilities to participate at equal terms. The aim of this study is to investigate how occupational therapist feel that their competence can be used in schools. The study is a qualitative study, using a semi-structured interview guide where six occupational therapists working in schools were asked to describe how they feel that their knowledge and their competence were used in school. The data was then analysed using qualitative content analysis where three categories was found: The competence of occupational therapist in school enhances the possibilities for participation, The competence of occupational therapist contributes to a holistic approach of the student and Team-work in school contributes to participation and an holistic approach.  The result showed that occupational therapist felt that using their competence in school enhanced the possibilities to participate at equal terms since they saw the students from a holistic and client-centered approach. Also team-work was important since it contributed to a holistic approach and enhanced participation.

<p>Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author’s assessment of the evidence in the 22 articles included. The articles were sorted into eight categories. The main results show that the Patient education category reduces relapse frequency, and the Rehabilitation to receive work category is most effective through supported work. The Cognitive functioning category shows a good effect on memory and thought processes. The categories Social skills, Rehabilitation through work, Group therapy and Skills training in ADL show only tendencies towards the effect of the interventions. No guidelines could be given in the Art therapy category. The aims of this literature review were fulfilled. However, guidance in the utility of the interventions is restricted because of the often low levels of evidence. Further research is required into the effects of interventions for people with schizophrenia.</p> / <p>Schizofreni är ett svårdiagnostiserat tillstånd som kan innefatta symptom så som hörselhallucinationer, vanföreställningar, känslomässig avtrubbning, apati och brist på motivation. Sjukdomen medför att förmågan att delta i dagliga aktiviteter minskar, och därför har arbetsterapeuten en viktig roll i arbetet med klientgruppen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de senaste elva årens forskningsrön kring arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni och att utifrån studiernas nivå av evidens ge vägledning gällande interventionernas bevisade användbarhet. Vägledningen baseras på författarnas granskning och bedömning av de 22 inkluderade artiklarnas evidensnivå. Artiklarna delades in i åtta kategorier. Huvudresultaten är att kategori Patientutbildning har god inverkan på klienternas återfallsfrekvens, samt att Rehabilitering för att erhålla arbete sker effektivast genom arbete med stöd. För kategorin Kognitiv funktion framkommer att god effekt på minne och tankeprocesser kan åstadkommas. Kategorierna Sociala färdigheter, Rehabilitering genom arbete, Gruppterapi och Färdighetsträning i ADL visade endast tendenser till att ge effekt. Inga riktlinjer kunde ges i kategorin Konstterapi. Denna litteraturstudie uppfyller sitt syfte, men då evidensnivån på de artiklar som hittats oftast var låg begränsas möjligheten till vägledning för användningen av interventionerna. Författarna ser ett behov av vidare forskning som utreder effekterna av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni.</p>

<p>Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.</p><p>Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö. Att vara aktiv innebär att kunna utföra aktiviteten. Delaktighet innebär att vara engagerad i en aktivitet som personen vill och behöver göra. Genom att miljön anpassas kan personen vara delaktig trots att kroppsfunktioner att utföra inte finns.</p><p>Arbetsterapeuter vill främja aktivitet och delaktighet genom ledskydd. Ledskydd innefattar hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt, ortoser och anpassning av miljön. De arbetar med aktivitet som medel och som mål.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med RA upplever sin möjlighet att vara aktiva och delaktiga i vardagsaktiviteten matlagning. Vi ville också studera hur hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser användes i matlagningssituationen.</p><p>Sex kvinnor, med högt HAQ-värde (medelvärde 2,5), boende i två kommuner i mellersta Sverige, deltog i halvstrukturerade intervjuer. Frågor ställdes om hur kvinnorna praktiskt kan utföra matlagningen, om vilja, vanor, värderingar och miljö. Frågor ställdes också om hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser. Aktiviteten matlagning var definierad utifrån ADL-taxonomin och bestod av fem delaktiviteter. Dessa delaktiviteter bildade teman som materialet från intervjun sorterades in under. Ytterligare ett tema framträdde vid analysen av materialet. Det var tema matlagning. Där samlades material från intervjuerna, som hörde till hela aktiviteten.</p><p>Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och kodades.</p><p>Resultatet visade att kvinnorna upplever sig vara aktiva och delaktiga i vissa delar av matlagningen. Detta var möjligt med hjälp av ledbesparande arbetssätt, hjälpmedel och den fysiska - och sociala miljön. Också kvinnans inre egenskaper som till exempel tålamod och problemlösande egenskaper påverkade aktivitet och delaktighet.</p>

<p>Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor. Resultatet visade att båda barnen trots sin institutionaliseringsproblematik utvecklade sin förståelse för kommunikation generellt samt visade ett ökat lugn efter interventionerna. Förmågan att ta initiativ till kommunikation ökade. Det ena barnet utvecklade även sitt talade språk och fick större förståelse för abstrakta begrepp. Slutsats: Barnen i studien kunde trots sina institutionaliseringsproblem utvecklas både beteende- och kommunikationsmässigt när de fick tillgång till utökade kommunikationsmöjligheter.</p>

<p>Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett. Arbetsterapeuter lär ut energibesparande arbetssätt, pysandning/sluten läppandning, kontrollerad andningsteknik samt avslappningsmetoder som syftar till att kunna hantera ångest och stress. Sex personer deltog i denna studie vars syfte var att ta reda på om ett energibesparande arbetssätt som metod kan underlätta för personer med KOL vid utförande av köksaktiviteter. Metod: personerna kom vid två tillfällen till ett aktivitetskök där de fick laga fruktsallad och koka kaffe. Vid det första tillfället fick personerna göra som de var vana att göra hemma och vid det andra tillfället fick de använda ett energibesparande arbetssätt. Forcerad utandning (PEF-värde) och andnings-frekvens mättes liksom syremättnad (saturation) i blodet. Personerna fick även skatta sin andfåddhet och ansträngning enligt Borgskalan. Efter andra aktivitetstillfället fick de svara på två frågor som syftade till att ta reda på om de tidigare hade använt energibesparande arbetssätt och om de upplevde någon skillnad mellan de två aktivitetstillfällena. Resultat: studien visade att personerna upplevde förbättring i form av minskad andnöd och ansträngning. Vidare kunde högre PEF-värden och förbättrad saturation noteras hos flera av deltagarna. Slutsats: studien visade på att ett energibesparande arbetssätt som metod underlättade för personerna som deltog i studien vid utförandet av köksaktiviteter.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och på vilket sätt fritidsaktiviteterna har förändrats. För att uppnå syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk träning, självständighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som påverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att få personligt stöd var vanligare än att anpassa den fysiska miljön.</p>

<p> </p><p> </p><p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.</p><p><em>Metod: </em>Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.</p><p><em>Resultat: </em>Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.</p><p><em>Slutsats:</em> Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.</p>

<p>Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.</p><p>På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat.</p><p>Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.</p>