<p>Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut. Resultaten för hela gruppen sångare visade en tydlig höjning av välbefinnandenivån. Vid jämförelse av grupperna LH och HH före och efter körsångsrepetition uppvisade LH lägre välbefinnande än HH. LH hade dock vid eftermätningen närmat sig gruppen HH beträffande välbefinnandenivå. Gruppen LH uppvisade en större välbefinnandeökning i form av mer omfattande minskning av negativa känslotillstånd än HH. Resultatet att sång och musik kan öka välbefinnandet stöds av tidigare forskning inom området.</p>

Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut. Resultaten för hela gruppen sångare visade en tydlig höjning av välbefinnandenivån. Vid jämförelse av grupperna LH och HH före och efter körsångsrepetition uppvisade LH lägre välbefinnande än HH. LH hade dock vid eftermätningen närmat sig gruppen HH beträffande välbefinnandenivå. Gruppen LH uppvisade en större välbefinnandeökning i form av mer omfattande minskning av negativa känslotillstånd än HH. Resultatet att sång och musik kan öka välbefinnandet stöds av tidigare forskning inom området.

<p>Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ”den andra dagen” på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.</p><p>Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.</p><p>Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.</p><p>Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ”seg” och något som de måste ”gå av”.</p>

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ”den andra dagen” på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka. Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan. Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete. Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ”seg” och något som de måste ”gå av”.

Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av dansträning för att stärka sin motivation inför sina studier. Studien undersöker deltagarnas relation mellan dansträning och motivation för skolarbete och hur den relationen kan tolkas. Valet av metod för denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ som kallas flermetodsforskning. Som metod för datainsamling använde jag mig av en enkät där urvalet bestod av 31 tjejer i åldrarna 16-21 år som studerar och har dansträning som fritidsaktivitet. Alla tjejer som deltog i undersökningen dansade i samma förening i Stockholm och ca 94 % dansade på en avancerad nivå d.v.s. 5-6 ggr i veckan. Studiens data samlades in och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visade att av 31 tjejer svarade 30 stycken att dansträningen haft betydelse för deras motivation i skolan. Deltagarna i denna undersökning upplevde ökat självförtroende och självkänsla, gemenskap och trygghet, starkare mindset av dansträningen som underlättade vardagen och skolarbetet. Deltagarna beskrev även att motivation till studier ökade eftersom dom mådde bättre psykiskt och fysiskt av dansträning och att tränaren spelade en viktig roll för deras motivation. Undersökningen visar att fysisk aktivitet, i det här fallet dansträning ökar motivation till skolarbete men att detta enbart inte bidrar till att en student känner sig motiverad, utan dansträningen stärker ens befintliga motivation med hjälp av andra faktorer. / <p>Godkänd i Ladok 2022-11-21.</p>

The purpose of this Master thesis is to examine and describe dog breeders’ information activities. Questions posed in this study are:• What are the information needs of dog breeders?• How does the dog breeder seek and use information?• How can the relationship between serious leisure and information activities be described?The theoretical framework consists of the sociologist Robert A Stebbins’ theory about serious leisure. The study is based on a qualitative methodology. Nine dog breeders of nine different breeds have been interviewed and the interviews have been transcribed and analyzed. The analysis has been conducted with a model for information use and its effects, formulated by Lars Höglund. When analyzing the information sources an additional model has been used; also formulated by Lars Höglund, and Olle Persson. The results show that the main information needs of dog breeders concern health, pedigree, mentality, hunting ability and the history of the breed. Information sources preferred are the Internet and personal contacts. Magazines and books are also used but not as frequently as the other two sources. Another finding is that the breeders do not use the public library as often as they did before the arrival of the Internet. The nine breeders organize their information about their breeding activities in a similar way, using files and folders. The connection between dog breeding as serious leisure and information activities appears to be very strong. The information activities are to be seen as one of the prerequisites for dog breeding. The results also indicate that the Swedish Kennel Club that organizes the breeders plays a very important role as information mediator.

<p>Sammanfattning:</p><p>Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.</p><p>Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.</p><p>Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju</p>

Sammanfattning: Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid. Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid. Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju

Syftet med denna studie var att undersöka vinterbad utifrån den mänskliga upplevelsen av fenomenet. Hur beskriver vinterbadare sin upplevelse? Vilken tematik finns i deras beskrivelse? Vilket kärntema kan upplevelsen av vinterbad bäst förstås utifrån? Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Av analysen kunde fyra huvudteman identifieras: Självförverkligande, Interaktion, Närvaro och Känslopåslag. Dessa huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Självförverkligande genom emotionell interaktion och djupgående närvaro. Studien framhåller att vinterbad ger en mångbottnad upplevelse där självförverkligande, interaktion, närvaro och känslopåslag samverkar. Vinterbadandet beskrivs av deltagarna fungera som en katalysator för självförverkligande. Genom denna studie blir det tydligt att förståelsen för vinterbadupplevelsen kan fördjupas genom kärntemat som framkommit. Resultatet diskuteras utifrån olika psykologiska teorier som flow, hållande, attention restoration theory och teorier inom känsloreglering.

Barn med funktionsnedsättning tar inte del av fritidsaktiviteter i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning. Det finns en önskan hos barn med funktionsnedsättning att få ta del av fler aktiviteter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med kommuner i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur kommuner i Sverige arbetar med tillgängligheten till fritidsaktiviteter för barn funktionsnedsättning. Frågeställningarna är; 1), Hur hanterar kommunerna barn och unga med funktionsnedsättningars olika behov vid fritidsaktiviteter? 2) Hur utvecklar kommuner fritidsaktiviteter? 3) Hur arbetar kommunerna för att kommunicera och informerar gällande sina fritidsaktiviteter? Den teoretiska utgångpunkten för resultat och analys är Antonovskys teori om känslan av sammanhang. Resultaten visar på en övergripande vilja hos kommunerna att ha aktiviteter som ska vara tillgängliga för alla, oavsett stödbehov. Öppna fritidsaktiviteter kan nyttjas som ett främjande verktyg för barnen att utveckla nya sociala relationer. Svårigheter med att anpassa fritidsaktiviteterna vid behov återfinns i kommunerna, trots den övergripande vilja om öppna verksamheter. Bristande kompetens inom verksamheterna kan vara en faktor som motverkar tillgängligheten. Resultatet visar även att kommunerna upplever en svårighet att nå ut till barn med funktionsnedsättning. Tillgänglighet vid information och kommunikation beskrev kommunerna som faktorer som kunde förbättras. Kommunerna uttrycker ett stort intresse för att utbilda sig i barnkonventionen. En av de mest betydande faktorerna för att aktivt utveckla verksamheterna är barnkonventionen. Barnkonventionen ställer utvecklingskrav på kommunerna och det medför att kommunerna skapar gemensamma mål.