Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen’s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn. Genom linjära regressionsanalyser av data från European social survey indikerar studiens resultat att låg inkomst har ett negativt samband med spanska kvinnors fertilitet, analyserna avslöjar också att familjevänliga arbetsvillkor är viktigast för svenska kvinnor.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer.

Kontorslandskap är en vanligt förekommande kontorsdesign och fördelar och nackdelar med att arbeta i sådan miljö är oklara. Syften med denna studie var att a) undersöka hur individer upplever att arbeta i kontorslandskap och vad det kan ha för konsekvenser för hälsa och arbetsvillkor, och b) undersöka deras grad av känslighet i förhållande till kontorslandskap, hälsa och arbetsvillkor. Studenter vid Beckmans designhögskola deltog i studien genom att fylla i en enkät. Resultaten visade att upplevelse av kontorslandskap var relaterat till anspänning av arbete och arbetstillfredsställelse men inte till sensory-processing sensitivitet vilket är delvis i linje med tidigare forskning. Att uppleva kontorslandskap som positivt kan kopplas till högre arbetstillfredsställelse och lägre anspänning av arbetet. Att ha en hög grad av sensitivitet kunde även kopplas till sämre mental hälsa och välbefinnande. Slutsatsen som drogs var att kontorslandskap tycks gynna individer i vissa typer av arbetsprocesser, men att det krävs vidare forskning för vad som ligger bakom upplevelsen av kontorslandskap.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs. Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet av intervjuerna resulterade i tre teman: hög arbetsbelastning, gemenskap på arbetsplatsen och rollen som arbetsförmedlare. Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever sin arbetssituation orimlig till följd av att arbetet innehar alldeles för höga arbetskrav i förhållande till deras möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det visar sig att socialt stöd har en betydelsefull funktion och att en god relation mellan chef och arbetskollegor kompenserar den orimliga arbetssituationen. Slutligen visar det att rollen som arbetsförmedlare generar många känslor, där rollen som arbetsförmedlare innefattar många olika perspektiv och det blir därmed svårt att finna rätt balansgång. Det framkommer att en arbetsförmedlare ska både vara empatiskt men även rationell, där det blir viktigt att bry sig om andra människor samtidigt som en myndighetsperson ska följa regelverket och inte glömma bort det huvudsakliga uppdraget.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeyrket är klassats som ett typiskt kvinnoyrke. Det finns idag lite forskning om hur barnmorskor upplever sina arbetsvillkor, och denna studie hoppas kunna bidra med information som kan vara till nytta vid vidare forskning. Det empiriska materialet utgår från tematiska intervjuer med fem arbetade barnmorskor i Stockholms län, två arbetade idag med förlossning och tre arbetade med mödravård. Resultatet visade att det fanns så väl positiva som negativa arbetsvillkor inom yrket, det positiva innehöll karriärmöjligheter, självständighet och ansvar. Viljan och glädjen att arbeta som barnmorska verkade väga upp för de sämre villkoren i yrket, vilket antydde att det fortfarande rådde någon form av kall till yrket. Mer negativt såg man på lönen och den höga arbetsbelastning som förkommit på förlossningsmottagningar. Resultatet visade tydligt att alla intervjuade ansåg att lönen var för låg, och löneutvecklingen behövde även den förnyas. Stress och överbelastning var några av de beskrivningar som det intervjuade berättade om förlossningsvården. Med hjälp av genusteorier visar analysen på att det fanns tendenser som antyder att yrket värderas lägre än andra yrken på grund av den rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden och på grund av att yrket betraktas som ett kall.

På senare tid har media uppmärksammat läraryrkets arbetsmiljö som i många avseenden inte är hållbar. Grundskollärare tillhör idag en av de yrkesgrupper där arbetsmiljön har en stor påverkan för deras arbetsmiljö och hälsa. Syftet med studien var att belysa grundskollärares upplevelser av arbetskrav, social stöd och egenkontroll och dess eventuella påverkan för deras arbete. Studien undersökte även vilka faktorer i läraryrket som grundskollärarna anser framkallar stress. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts med 8 verksamma grundskollärare. Resultatet visar att grundskollärarnas arbete består av mer än bara undervisning och att arbetskrav, socialt stöd och egenkontroll har en påverkan i deras arbete men att samtliga lärare upplever och handskas med dem på olika sätt. Samtliga lärare har vid något tillfälle i yrket upplevt stress och det är olika faktorer som bidragit till upplevelsen. Slutsatsen kan förklaras med att läraryrket är ett yrke där stress förekommer i olika grad och att varje lärare upplever och handskas med det på sitt sätt. Arbetskrav förekommer i arbetet både från lärarna själva och från omgivningen och sättet att kontrollera kraven är individuellt. Det sociala stödet har en betydande roll men det är inte alla lärare som upplever att det stödet finns.

No description available.

The purpose of the paper is to investigate how young adults experience their situation in the labor market and its consequences for everyday life. This is a qualitative study where the interviewees have described their experiences in the labor market, which resulted in a predominantly negative tone. Interviewees point out the problem of the insecure employment forms which affect their lives a lot because they are unable to plan their free time due to unscheduled work and uncomfortable working hours. Furthermore, they describe the labor market as uncertain as concerns about the uncertain future are significant. Hence, how to make the economy go together and create a stable life. They have dreams of the future and with some fear the majority have chosen to study to achieve their goals, however, the interviewees are convinced that their way there will be long and complicated. Interviewees prove to be very disappointed that it is very difficult for them to establish themselves in the labor market, where they have noticed that the response to them is not the same as for the other employees. The result is supported by previous research, which is described in the paper. There sometimes the sociologist Karl Marx describing capitalism in a changed society and the consequences of this. Furthermore, the theory describes unsafe jobs, the high demands of society, the importance of education in order to achieve better chances of establishing, flexible work life and theories of how success is to be achieved. Keywords: Young adults, labor market, working life, insecure job, establishment / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga vuxna upplever sin situation på arbetsmarknaden och dess konsekvenser för vardagslivet. Detta är en kvalitativ studie där intervjupersonerna har beskrivit sina erfarenheter av arbetsmarknaden vilket resulterade i en övervägande negativ ton. Intervjupersonerna påpekar problematiken av de osäkra anställningsformerna vilket påverkar deras liv en hel del där de inte upplever att de har möjlighet att planera sin fritid på grund av ej schemalagt arbete och obekväma arbetstider.Vidare beskriver de arbetsmarknaden som osäker där oron för den ovissa framtiden är påtaglig. Därav hur de ska få ekonomin att gå ihop och skapa sig ett stabilt liv. De berättar att de har drömmar om framtiden och med viss rädsla har flertalet valt att studera för att uppnå sina mål, dock är intervjupersonerna övertygade om att vägen dit kommer vara lång och komplicerad. Intervjupersonerna visar sig vara påtagligt besvikna överde svårigheter de upplever med att etablera sig på arbetsmarknaden där de har märkt av att bemötandet gentemot dem inte är detsamma som för de övriga anställda. Resultatet tar stöd i tidigare forskning som redogörs i uppsatsen. Där ibland sociologen Karl Marx som beskriver kapitalismen i ett förändrat samhälle och konsekvenserna av detta. Vidare i teorin redogörs det om osäkra jobb, samhällets höga krav, vikten av utbildning för att erhålla bättre chanser för att etablera sig, det flexibla arbetslivet och teorier angående hur framgångska uppnås.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar de psykosociala arbetsvillkorenför personal inom äldreomsorg. Studien är en systematisk litteraturstudie som består av 14vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av innehållsanalys. Studiens resultatvisar på att samma faktorer kan agera som möjliggörare för positiva arbetsvillkoren eller riskeraatt bidra med negativa arbetsvillkor för personalen beroende på villkorens utformning ochexistens.

Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare.