Spelling suggestions: "subject:"are ness"" "subject:"are nss""
1 |
"En biosfärisk samhörighet" : En didaktisk studie av Arne Næss ekosofi T utifrån Anders Jeffners livsåskådningsteorier / "A biospherical affinity" : A didactical study of Arne Næss ecosophy T based on Anders Jeffners theories about view of lifePaepke, Filip January 2017 (has links)
I slutet av 1960-talet uppstod den djupekologiska rörelsen där bland annat filosofen Arne Næss genom boken Økologi, samfunn og livsstil: utkast till en økosofi (1973) gav upphov till namnet ekosofi, en ekologisk filosofi som skulle kunna vända den negativa trenden av miljöförstörelse. Ekosofin har senare kommit att benämnas som en livsåskådning vid sidan av andra livsåskådningar så som existentialism och humanism. I det gymnasiegemensamma ämnet religionskunskap ska undervisningen beröra världsreligionerna, etik och icke-religiösa livsåskådningar. Denna uppsats syfte är att med en innehållslig idéanalys analysera hur Næss ekosofi T förhåller sig till Anders Jeffners teorier om livsåskådning samt att diskutera i vilken mån ekosofi T kan användas som en icke-religiös livsåskådning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning. Det framkommer att Næss genom sina resonemang uppfyller Jeffners terminologi för vad en livsåskådning bör innehålla där en ekologisk och vetenskaplig materiell världsbild utgör grunden för ekosofi T som en icke-religiös livsåskådning. Likväl framkommer det att livsåskådningsbegreppet kan användas som ett analytiskt verktyg i undervisningen för att elever ska ges goda förutsättningar att jämföra och analysera livsåskådningar så som ekosofi T utifrån läroplanens mål och riktlinjer.
|
2 |
En studie i livsfilosofi : en jämförelse mellan Arne Næss och Viktor E. Frankls livsfilosofierJonsson, Susanne January 2003 (has links)
<p>Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss <em>Livsfilosofi </em>och <em>Ekologi, samhälle och livsstil </em>och Viktor E. Frankls <em>Livet måste ha en mening</em> och <em>Viljan till mening</em>. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.</p>
|
3 |
En studie i livsfilosofi : en jämförelse mellan Arne Næss och Viktor E. Frankls livsfilosofierJonsson, Susanne January 2003 (has links)
Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.
|
4 |
Earth Matters: Religion, Nature, and Science in the Ecologies of Contemporary AmericaLevine, Daniel 16 September 2013 (has links)
Earth Matters examines the relationships between alternative religion in North America and the natural world through the twin lenses of the history of religions and cultural anthropology. Throughout, nature remains a contested ground, defined simultaneously the limits of cultural activity and by an increasing expansion of claims to knowledge by scientific discourses. Less a historical review than a series of fugues of thought, Earth Matters engages with figures like the French vitalist, Georges Canguilhem, the American environmentalist, John Muir; the founder of Deep Ecology, Arne Næss; the collaborators on Gaia Theory, James Lovelock and Lynn Margulis; the physicist and New Age scientist, Fritjof Capra; and the Wiccan writer and activist, Starhawk.
These subjects move in spirals throughout the thesis: Canguilhem opens the question of vitalism, the search for a source of being beyond the explanations of the emerging sciences. As rationalism expands its dominance across the scientific landscape, this animating force moves into the natural world, to that protean space between the city and the wild and in the environmental thinkers who initially moved along those boundaries. As the twentieth century moves towards a close, mechanistic thinking simultaneously reaches heights of success previously unimagined and collapses under the demand for complexity posed by quantum physics, by research in genetic interactions, by the continued elusive relationship of mind to health. This allows the wild to return inside through the internalization of consciousness sparked by the American New Age, but also provides a new model to understand the natural world as complex zone open to a wide variety of strategies, including the multiplicities of understanding offered through contemporary neopaganisms.
Earth Matters argues for the necessity of the notion of ecology, both as an environmental concern but also as an organizing principle for human thought and behavior. Ecologies are by their nature complex and multi-variegated things dependent upon the surprising and unpredictable interaction of radically different organisms, and it is through this model that we are best able to understand not only ourselves but also our communities and our efforts to make sense of the external world.
|
Page generated in 0.0527 seconds