In Sweden, the garden lupine (Lupinus polyphyllus) has a negative effect on the native flora and fauna as it is a highly competitive plant, with high dispersal and growth rates and nitrogen-fixing ability. Landscape metrics are important tools to analyse and understand landscape structure, and could also support the planning of control measures for the invasive lupine. The aim of this study was to use a modelling analysis to evaluate fifty study areas with varying lupine density, ranging from single or sparse to dense or dominant. Several landscape metrics were used to quantify the frequency of lupine presence, and to try to quantify the threat for the modelled species-rich road verges. The study aim was to assess which landscape metrics could predict the weighted mean area of lupine. The research questions in this study were “is there a correlation between different landscape metrics and the weighted mean area of lupine stands?” and “how well can different landscape metrics quantify the threat for road verge communities , in terms of the amount of lupines in the landscape?”. The study area is located in the Heby-region, Uppland (Sweden). Bivariate linear regression was used to test if the mean length, Proximity (Px), distance to nearest neighbour or the number of lupine stands had any significant relation to the weighted mean area. The results showed a significant relationship between the weighted mean area and the mean length of the lupine stands (R²=0.366) and between the weighted mean area and the Px (R²=0.117). This analysis shows that, when data of lupine density are not available, mean stand length and Px might be suitable alternatives. Using this method could assist the work of prioritizing which invaded areas to manage. The method might also be cost-and time-efficient when data of lupine density is unavailable. / I Sverige har trädgårdslupinen (Lupinus polyphyllus) en negativ effekt på den inhemska floran och faunan då det är en mycket konkurrenskraftig växt, med hög spridnings- och tillväxthastighet och kvävebindande förmåga. Landskapsmått är viktiga verktyg för att analysera och förstå landskapets struktur, och skulle också kunna stödja planeringen av bekämpningsåtgärder av den invasiva lupinen. Syftet med studien var att använda en modelleringsanalys för att utvärdera femtio studieområden med varierande lupintäthet, från enstaka eller glesa till täta eller dominerande. Flera landskapsmått användes för att kvantifiera frekvensen av lupinförekomst och för att försöka kvantifiera hotet för de modellerade artrika vägkanterna. Studiens syfte var att bedöma vilka landskapsmått som kunde förutsäga den viktade medelarean för lupinbestånden. Forskningsfrågorna i denna studie var "finns det ett samband mellan olika landskapsmått och den viktade medelarean för lupinbestånd?" och "hur väl kan olika landskapsmått kvantifiera hotet för artrika vägkanter, i fråga om mängden lupiner i landskapet?". Studieområdet är beläget i Heby-regionen, Uppland (Sverige). Bivariat linjär regression användes för att testa om medellängden, Proximity (Px), avståndet till närmsta lupinbestånd eller antalet lupinbestånd hade ett signifikant samband till lupinbeståndens viktade medelarea. Resultaten visade ett signifikant samband mellan den viktade medelarean och medellängden av lupinbestånden (R²=0,366) och mellan den viktade medelarean och Px (R²=0,117). Analysen visar att, när data om lupinbeståndens täthet inte finns tillgängliga, kan lupinbeståndens medellängd och Px vara lämpliga alternativ. Att använda denna metod skulle kunna underlätta arbetet med att prioritera vilka invaderade områden som ska förvaltas. Metoden kan också vara kostnads- och tidseffektiv när data om lupintäthet inte finns tillgänglig.

The Swedish Transport Administration works continuously with biological diversity. The project, “Species-rich road verges”, begun in 1995. A species-rich road verge is a road verge area that houses objects worthy of protection. It is common for a species-rich road verge to contain meadow species but on the other hand, road verges also function as new habitat for invasive species. Invasive species often tend to show faster growth and higher reproductive potential than non-invasive species and are considered to homogenize ecosystems because many native species often have difficulty competing with them. The invasive Garden lupine (Lupinus polyphyllus) can be particularly problematic at species-rich road verges, where it competes with the native flora. The purpose of the study was to investigate whether the presence of L. polyphyllus in species-rich road verges decreases plant diversity and species richness, if it changes the species composition and if it affects the vegetation height. The study also wanted to investigate if the presence of L. polyphyllus in species-rich road verges presence affects the thickness of the litter, the pH-value in the soil and the ecological indicator values. This study was conducted at 12 species rich road verges in Värmland and Örebro counties in Sweden, where vascular plants in a box of 1 m2 were inventoried along the road verges in pairs, each pair containing a plot where L. polyphyllus was present (“lupine plot”) and a plot where L. polyphyllus was absent (“control plot”). At each species-rich road verge as many pairs as the length of the road verge allowed was inventoried. Vegetation height, litter thickness and pH- value were also measured and ecological indicator values was calculated for each plot. The results suggest that the presence of L. polyphyllus decreases species richness and diversity and changes the species composition in species-rich road verges so that it becomes homogenized. Vegetation height was affected when L. polyphyllus was present, even when the species itself was not taken into the calculation. The results of this study indicate that it is important to come up with effective strategies to control and stop the spread of the invasive L. polyphyllus in species-rich road verges. / Trafikverket arbetar kontinuerligt med biologisk mångfald. Projektet Artrika vägkanter började 1995. En artrik vägkant är ett vägkantsområde som hyser skyddsvärda arter. Det är vanligt att en artrik vägkant innehåller ängsarter. Vägkanter fungerar också som en ny livsmiljö för invasiva arter. Invasiva arter tenderar ofta att visa snabbare tillväxt och högre reproduktionspotential än icke-invasiva arter och anses homogenisera ekosystem då de konkurrerar ut många inhemska arter. Den invasiva blomsterlupinen (Lupinus polyphyllus) kan vara särskilt problematisk vid artrika vägkanter där den konkurrerar med den inhemska floran. Syftet med studien var att undersöka om förekomsten av L. polyphyllus i artrika vägkanter minskar växternas artrikedom och diversitet, om artsamman- sättningen förändras, om vegetationshöjden påverkas samt om abiotiska faktorer påverkas. Studien genomfördes vid 12 artrika vägkanter i Värmland och Örebro län i Sverige, där kärlväxter i en ruta på 1 m2 inventerades längs de artrika vägkanterna i par, med en lupinruta kontra en kontrollruta. Vid varje artrik vägkant inventerades så många par som vägkantens längd tillät. Vegetationshöjd, förnans tjocklek och pH-värde mättes också vid varje ruta och ekologiska indikator värden beräknades för varje ruta. Resultaten tyder på att blomsterlupinen minskar artrikedom och mångfald och att artsammansättningen i lupin rutor förändras jämfört med kontroll rutor och blir mer homogen. Vegetationshöjden påverkades av L. polyphyllus och var signifikant högre i lupinrutor jämfört med kontrollrutor även då arten L. polyphyllus inte räknades med i analysen. Resultaten av denna studie indikerar att det är viktigt att arbeta fram effektiva strategier för att kontrollera och stoppa spridningen av den invasiva L. polyphyllus i artrika vägkanter.

Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen och gör stor skada på ekonomin och miljön. Särskilt hotade är vägkanter av den invasiva växten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) som tränger undan inhemska arter och göder marken. Vägkanterna i Sverige täcker sammanlagt stora ytor och är hem till många växter som en gång funnits i det gamla odlingslandskapet. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av information om blomsterlupinens biomassa dynamik bestämma det optimala datumet för slåtter: när biomassan underjord är som lägst och om det finns någon skillnad i biomassa i två regioner. I fem lokaler i Brattfors, respektive i Karlstad samlades blomsterlupiner, som senare vägdes i ett laboratorium för att få fram biomassa ovan jord och underjord, över en tidsperiod på 4 månader. Resultaten visade inte på någonskillnad i max- eller minimum värdena för den totala biomassan i Brattfors och Karlstad. Jämförelsevis upptäcktes en skillnad i biomassan ovan- som under jord mellan skördtillfällena i Brattfors och Karlstad. Biomassan underjord var som lägst den 9:e juni och 22:a juni i Brattfors, respektive 9:e juni till 14:e juli i Karlstad. Den 15 juli har beskrivits som slutet för blomningen av blomsterlupin och med det ett datum som skötsel bör ske innan. För att bättre kunna bestämma det optimala datumet för slåtter och hur regionerna kan variera behövs det fler studier på hur kritiska punkter i växters utveckling påverkar ansamlingen av biomassa. / Invasive species are one of the biggest threats toward biological diversity in the world and do a lot of harm to the economy and environment. Especially threatened are road verges by the invasive plant Garden lupine (Lupinus polyphyllus) that crowd’s native species and fertilizes the soil. The road verges in Sweden cover in total large areas and are home to many species that were once found in the old agricultural landscape. This bachelor's thesis means to, with the help of information about garden lupines biomass dynamic, decide the optimal date for mowing, when biomass is at its lowest underground and if there is any difference in biomass between two regions. In five places in Brattfors, respectively five places in Karlstad, garden lupines were gathered, and later weighed at a laboratory to get the biomass above- and underground, over a time period of 4 months. The results did not show any difference in the max- or minimum values for the total biomass in Brattfors and Karlstad. Comparatively a difference in biomass between the collecting dates was found in both Brattfors and Karlstad. The biomass underground was at its lowest on 9 June and 22 June in Brattfors, respectively 9 June to 14 July in Karlstad. The 15 July has been described as the end of the flowering period of garden lupine and with that a date management should be before. More studies on critical points in plant development are needed to better understand when the optimal date for mowing is and how regions can vary in growth.

Invasiva arter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden världen över och den invasiva blomsterlupinen bidrar till minskad biodiversitet i de miljöer som den invaderar. Den är ett stort hot mot organismer i artrika infrastrukturmiljöer såsom artrika vägkanterna, vilka innehar en hög biologisk mångfald med hotade och sällsynta arter. I denna studie används GIS (Geografiskt informationssystem) för att undersöka blomsterlupinernas utbredning längsmed vägnätet i Jämtlands län. Resultatet visar att icke artrika vägkanter har en större andel vägkant med förekomst av blomsterlupiner än artrika vägkanter. Det finns ingen skillnad mellan artrika vägkanter med en bedömd högre värdeklass än artrika vägkanter med en bedömd lägre värdeklass vad gällande andelen vägkant med förekomst av blomsterlupiner. Att urskilja bakomliggande orsaker till det framkomna resultatet är problematiskt eftersom vägkanterna är heterogena miljöer som dessutom påverkas av många abiotiska och biotiska faktorer. Förekomsten av störningar snarare än biotisk resistens framhålls som tänkbar förklaring och utpekas som en inriktning för vidare forskning kring spridningen av blomsterlupiner inom vägnätet. / Invasive species are a major threat for biodiversity worldwide and the invasive Garden Lupine has shown to decrease biodiversity in the environments it invades. The invasion of Garden Lupines threatens infrastructure habitats, such as species rich road verges, which possess a high biodiversity with endangered and rare species. In this study, I used GIS (Geographic Information System) to investigate the spread of the Garden Lupine along the road network in the Swedish county of Jämtland. The result shows that non species-rich road verges have a larger proportion of road sections with occurrence of Garden Lupine than species rich road verges. A comparison between higher status species-rich road verges and lower status species rich road verges showed no difference in the proportion of the road section that contain Garden Lupine. Distinguishing the underlying causes to the result is problematic since road verges are heterogenic habitats under influence of a large variety of abiotic, biotic and anthropogenic factors. The presence of disturbances is a more likely explanation to the occurrence patterns than biotic resistance. This would also be a potential direction for further research concerning the spread of Garden Lupines along road verges.