"Submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy in the Occupational Therapy Department, College of Allied Health and Nursing, Nova Southeastern University." Objective. The purpose of this study was to predict the length of employment (in months) from a common occupational profile as derived from the MBTI and WAIQ scores. This study employed the MBTI and the WAI instruments to gather information about subjects' personality types and temperament traits. These measures were used to predict length of employment for individuals with AS/HFA. Methods. A convenience sample of N=83 adults self -disclosed with AS/HFA completed the MBTI and WAI instruments. Backward Elimination Multiple Regression was used for data analysis. Results. A standard multiple regression analyses with average months on the job as the dependent variable and WAIQ, Gender (GND), age (AGE) and the subscales for the MBTI as the predictors was conducted. R for regression was significantly different from zero, F (7,75) = 8.20, p< .001. The statistically significant predictors were WAIQ (t = - 2.18, p < .05), GND (t=-3.14 p < .05), and AGE (t = 5.79, p < .001). A backward elimination model was conducted for the same predictors and dependent variable. After step 4, R = 0.65, F(4,78) = 14.17, p < .001. The statistically significant predictors were WAIQ (t = - 2.20, p < .05), GND (t=-3.40 p < .05), AGE (t = 6.39, p < .001), and SNS (t = -2.17, p < .05). A backward elimination model was also conducted on average months on the job (dependent variable) with the WAIQ and MBTI subscores as predictors. After step 7, with the remaining variables in the equation, R = 0.52, F(4,78) = 7.06, p < .001. The predictors that emerged statistically significant were Activity Raw score (t = - 2.76, p < .01), Sociability Raw score (t=1.70, p = .06), Assertiveness Raw score (t = -3.62, p < .01), and SNS (t = -2.17, p < .01). Conclusion. The data supports the identification of an Occupational Profile for adults with AS/HFA. The results support the development of interventions to assist individuals with AS/HFA in the workplace to potentially increase the likelihood of successful job performance as measured by length of employment.

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen. / Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

Aspergers syndrom beskrivs som ett tillstånd som är orsakat av en dysfunktion i hjärnan som påverkar individens kommunikationsförmåga och sociala kompetens. Hans Asperger var den första personen som beskrev syndromet, 1944 skrev han sin första avhandling kring syndromet. I omvårdnad är samtal och kommunikation en stor del av arbetet och därför viktigt för att kunna utföra en säker och god omvårdnad. Denna litteraturstudies syfte gick ut på att försöka förklara hur en individ med Aspergers syndrom fungerar kommunikativt och socialt samt hur vårdpersonal skulle kunna bemöta dessa individer utifrån deras förutsättningar. Resultatet bygger på elva analyserade artiklar från tre olika databaser. De resultat som hittades var att personer med Aspergers syndrom visade ha en fördröjning och svårigheter vid bearbetning av känslouttryck samt att de tenderade att reagera mer på negativa uttryck. De hade även svårigheter att förstå icke-kongruent information och att sätta sig in i andra individers perspektiv. Ytterligare fynd var att deltagarna med Aspergers syndrom hade en minskad användning av sina förkunskaper och hade lättare för tester innehållande objekt. / Asperger syndrome is described as a condition that is caused by a dysfunction in the brain that affected the individual's communication skills and social skills. Hans Asperger was the first person who described the syndrome, 1944 he wrote his first thesis about the syndrome. A big part of nursing is conversation and communication and therefore important in safe and good nursing care. This literature study’s aim was to try to explain how an individual with Asperger's syndrome communicated and interacted socially, and how health professionals might have to respond to these individuals based on their circumstances. The results are built on eleven analyzed articles from three different databases. The results found showed that people with Asperger syndrome appeared to have a delay and difficulties in processing the emotional expression and that they tend to react to the negative terms. They also had difficulties understanding non-congruent information and to gain an understanding of other individuals' perspectives. Another findings was that the participants with Asperger syndrome had a reduced use of their prior knowledge and were better at tests containing items.

A qualitative study was conducted investigating the perceptions of seven parents of high functioning adolescents with autism spectrum disorders (ASD) regarding incidents of bullying in which the child was involved. Results of the study indicated that all of the children had been bullied at one time or another, and that the majority had difficulty in demonstrating appropriate social skills. The parents viewed supportive peers to be a positive factor, fostering the children's satisfactory social adjustment. Parent interventions for their child included social skills instruction and empathy training. Research implications for educators included the need to establish systemic organized school-wide support to benefit all students. Findings substantiated previous literature in regard to the importance of positive social skills, social support, and parent support for promoting children's resiliency and social growth when faced with bullying. In the current study results were reflective of proactive parents' involvement as advocates for their child. A high level of parental involvement paired with supportive school personnel created an ideal partnership between home and school in developing and implementing both proactive strategies and interventions that supported adolescents with ASD.

A través de la metodología del Análisis de la Conversación, este documento ofrece un acercamiento minucioso de cómo dos niños diagnosticados con Síndrome de Asperger (SA), uno de los Trastornos del Espectro Autista, manejan un tema o tópico durante una conversación con la investigadora. El fenómeno que se analiza en esta investigación ha sido denominado “tópico perseverante” por Pizant y Rydell (1996) e implica que el discurso de ambos niños presente recurrencia de un mismo tópico cuando se trata de uno que les interesa mucho. De lo contrario, cuando este no es de su interés, no suelen cooperar en el desarrollo del mismo, y sus respuestas son, en su mayoría, no preferidas. Así, si están conversando sobre el tema que les gusta, no suelen colaborar para la transición gradual hacia otro, sino que perseveran en él. Se han hallado los siguientes fenómenos en la interacciones verbales registradas: respuestas no preferidas ante generador inicial de tópico, respuestas no-preferidas ante ofrecimiento de tópico a través de preguntas sí/no interrogativas (PSNI), respuestas maximizadas ante ofrecimiento de tópico a través de preguntas sí/no declarativas (PSND): casos de tópico favorito, retorno abrupto a tópico favorito, y unidades incoherentes que retornan abruptamente al tópico favorito. La manera en qué los niños diagnosticados con SA interactúan en una conversación (específicamente, manejan el tópico) es reflejo de las particularidades sociales que presentan los autistas.

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det.Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor.Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna.

No description available.

No description available.

No description available.

El tema de investigación de la presente tesis es la influencia de la acción docente de un aula regular, en el aprendizaje de habilidades sociales de los niños con Síndrome de Asperger y Síndrome de Down.