BAKGRUND Hälsa ses som ett tillsånd av psykisk, fysiskt och socialt välbefinnande. När människan åldras påverkas inte bara den fysiska kroppen utan hela människan står inför en förändring. De senaste 50 åren har djuren använts till att skapa välbefinnande i ett omvårdnadssyfte, detta har utvecklats till en terapiform som innebär både närvaro och aktiviteter med djuren i olika former. SYFTE Syftet med studien var att undersöka hur äldre människors hälsa påverkas av djurassisterad omvårdnad. METOD Författarna valde att göra en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Sökningarna skedde i databaserna PubMed och CHINAL. Artiklarna var av både kvantitativ och kvalitativ ansatts. RESULTAT Tre områden där hälsan påverkades av djurassisterad omvårdnad framkom, dessa var psyk, social och fysisk hälsa. Djuren visades ha hälsofrämjande egenskaper som påverkar den äldre människan. Effekterna som framkom var bland annat minskade depressionsymtom, minskad ensamhetskänsla, ökad social interaktion och ökad daglig aktivitet. De största hälsovinsterna hos den enskilda individen påvisades för psykisk hälsa. SLUTSATS Djurassisterad omvårdnad ger positiva hälsoeffekter hos den äldre människan. Det ger lindring hos den sjuke individen och fungerar hälsofrämjande hos den friska människan. Djuren lindrar känslan av ensamhet likväl som att djuren hjälper människor att kommunicera med varandra och därmed skapas nya kontakter som annars uteblivit. Djurassisterad omvårdnad har även tydliga fysiska effekter så som sänkta halter av stresshormon och bidrar till att de dagliga promenaderna bibehålls.

Bakgrund: Intresset för att använda hundar inom vården har ökat bland patienter och personal. Forskning har påvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom användning av vårdhundar. I dagsläget finns ingen sammanställd forskning om hur detta påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdhundar påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan åren 1989 och 2011. Resultat: Resultatet påvisar effekter som förbättrade psykiatriska symtom, förbättrad social interaktion samt stärkt självkänsla, självförtroende och självbestämmande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat tyder på att hundassisterad intervention tycks vara en biverkningsfri metod som kan förbättra patientens livskvalitet genom ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Detta gäller oavsett patientens psykiatriska problematik eller ålder. / Background: The interest in using dogs within health care has increased among patients and staff. Research has shown physiological, psychological, emotional and social benefits through the usage of animal assisted therapy. Presently there is no compiled research of how this affects patients with psychiatric problems. Aim: The aim of the study was to examine how animal assisted therapy using dogs affects patients with psychiatric problems. Method: The method used was a literature study consisting of 20 scientific articles; 16 qualitative and four quantitative, published between the years 1989 and 2011. Result: The result point out effects such as improved psychiatric symptoms, improved social interaction and improved self-esteem, self-confidence and self-determination. Conclusion: The result of the literature study suggests that the usage of dogs in animal-assisted therapy seems to bee a method free of side effects, that increase the patient´s quality of life through improved physical and psychological wellbeing. This is regardless of the psychiatric problem and age of the patient.

This thesis studies the usability issues of the mobile phone in informal Swedish language learning. The concept of usability is defined by expanding the technical usability attributes of Jakob Nielsen with other recent attributes derived from considering the technical aspects of mobile learning (m-learning). Thus, the ultimate structure of the usability factors that are discussed in this study consists of: accessibility, easy-to-learn, technical design, efficiency and satisfaction. With the support of the relevant previous literature and interview, we research this topic by considering the mobile-assisted language learning (MALL), informal language-learning and usability elements, in order to explore and identify the usability of mobile phone. The goal of this study is to contribute to detailed understanding of mobile phone usage, further identify the usability issues of mobile phones by obtaining both critical and commendatory feedbacks and reflections from the users. For final results, through qualitative research approach, we offered several findings regarding the mobile phone usability with specified reasons.

Bakgrund och problemformulering Barn som vårdas på sjukhus kan uppleva det som skrämmande och obehagligt. De känner oro, ångest och det kanske blir en skräckfylld upplevelse. Rädsla för smärtsamma ingrepp som procedurer med nålar är vanliga. Många studier har visat att djurassisterad terapi/aktivitet har en positiv effekt som kompletterande behandling för barnens hälsa. Hur upplever barn sällskapsdjur vid sjukhusvården? Vad ger sällskapsdjur för effekt hos barn som vårdas på sjukhus? Studien är en litteraturstudie som handlar om att undersöka detta. Syfte Beskriva barns upplevelser av sällskapsdjur vid sjukhusvård Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar enligt Friberg (2018). Sökning gjordes i databaserna CHINAHL, MEDLINE, PUDMED samt även manuell sökning. En kombination av sökbegrepp användes för att skapa ett avgränsat urval av artiklarna som svarade mot syftet. Resultat 10 artiklar granskades som gällde djurassisterad terapi, djurassisterad aktivitet och djurassisterad innervation inom sjukhusvården. Analysen av artiklarna visade hur barn upplevde en reducerad ångest, oro, smärta och ökade sin sociala kommunikation. Analysen visade även att det gav en positiv effekt som distraktion mot smärta, exempel vid blodprovstagning. Barnen beskriver att deras sjukhusminnen blev mer positiva med hunden som interaktion. Diskussion Sällskapsdjur som omvårdnadsalternativ på sjukhus har visat sig ha en positiv effekt för barnen. Resultaten visade att djurassisterad terapi, djurassisterad aktivitet och djurassisterad innervation kan underlätta kommunikation, ge positiva känslor, fysisk avkoppling och motivation för aktivering. Dessa resultat är värdefulla för framtida forskning för att kunna framhålla sällskapsdjur som en kompletterande behandling för barn på sjukhus.

The Online Student Connectedness Survey (OSCS) was introduced to the academic community in 2012 as an instrument designed to measure feelings of connectedness between students participating in online degree and certification programs. The purpose of this study was to examine data from the instrument for initial evidence of validity and reliability and to establish a nomological network between the OSCS and similar instruments utilized in the field. The study utilized sequential exploratory factor analysis- confirmatory factor analysis (EFA-CFA) and correlational analysis to assess results of the data. Students enrolled in online courses at higher education institutions located in the United States served as the sample for this study. Three instruments were used during the study. The OSCS was administered first so that the factor structure could be examined for factor validity. Once confirmed, the Classroom Community Scale (CCS) and the Community of Inquiry Scale (COI) served as the instruments to examine nomological validity through correlational analysis of data.This study provided evidence of factor validity and reliability for data from the OSCS. After the initial EFA-CFA, the four-factor structure held, and 16 of the 25 original items remained for nomological testing. Statistically significant correlations were demonstrated between factors contained in the OSCS, CCS, and COI, providing further evidence of construct validity. These results indicate that for the sample used in this study, the OSCS provides data that are valid and reliable for assessing feelings of connection between participants in online courses at institutions of higher learning.

以Web為基礎的語言測驗（Web-based language test）目前多為靜態網頁或是互動性低的動態網頁，如何提昇測驗系統的互動性，仍有待探討。目前已有學者利用自然語言處理技術來自動產生試題，並分析學生的作答錯誤。然而，相關研究仍多著重於字彙測驗與文法評量上。本研究針對聽力測驗，發展一套線上練習系統，並運用自然語言處理技術來自動產生聽力選擇題，以及分析學生的聽寫錯誤。我們分析語料庫中的詞彙，將發音相近的單字歸為一類，系統要產生聽力選擇題時，即從單字所屬的群組中，隨機挑選其他發音相近的單字當作誘答選項。而在分析聽寫錯誤方面，我們從語尾變化、拼字、拼音三種層次來分析學生的作答；系統批改完後，會按照學生的錯誤類型，提供不同種類的練習。本練習系統共有聽寫測驗、單字聽力選擇題、單字組聽力選擇題三種題型。系統可以輔助教師大量地編製試題與測驗，並輔助批改學生的作答。學生則可透過網路來接受測驗，並針對自己的弱點單字來作練習。 / Most Web-based language tests are presently static pages or dynamic pages with low interactivity. How to enhance the interactivity of the test systems is still under development. Today some researchers have utilized natural language processing techniques for automatic item generation and intelligent error analysis of students’ answers. However, most known research works put more emphases on vocabulary tests and grammar correction. In this paper, we propose a Web-based practice system for English dictation and listening cloze. We use natural language processing techniques to automatically generate multiple-choice item and analyze students’ dictation errors. First, we analyze the words in the corpus and group them based on the similarity of the phones. When the system generates multiple-choice items, it will search the matched cluster and randomly pick other words with similar phones. Second, we analyze students’ dictation from three aspects: inflected form, spelling errors and phoneme structures. After analyzing students’ answers, the system will provide different practice items according to the error types. Our practice system has three item types: one for dictation and two for multiple-choice listening cloze. The system can assist teachers in authoring items and grading the test results. Students can take the test through the Internet and practice on their weak words.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal