No description available.

<p>När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt. </p><p>Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation. </p><p>Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?” </p><p>I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis </p><p>- engagemang </p><p>- motivation</p><p>- intresse och </p><p>- social samverkan</p><p>Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära.</p><p>Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat. </p><p>Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.</p>

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar. Studien visar vilken kombination av manipulation och misslyckandeförväntningar som identifierar ungdomar med hög grad av sociala anpassningsproblem samt familjeproblem.

Att läsa skönlitteratur står som centralt innehåll i Lgr 11 och svenskläraren ska väcka lusten att läsa. Jag har intervjuat fem svensklärare om deras syn på skönlitteraturens betydelse i skolan. Deras svar har jag sedan ställt i relation till relevant forskning på området. Resultatet visar att forskningen och lärarna är överens: Läsning av skönlitteratur är mycket viktigt för läsförståelsen, moralen, det egna skrivandet, fantasin och upplevelsen. En av lärarna känner sig misslyckad som svensklärare om eleverna inte blir intresserade av litteratur, medan de övriga tycker synd om elever utan litteraturintresse. Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna ska läsa skönlitteratur eftersom man blir en bättre människa om man läser mycket.

Ijuli2010gickSverigefrånallmänvärnplikttillfrivilligmilitärutbildningochyrketsoldatblevenstatliganställningsform.Försvarsmaktenharidagsommålattsoldaternaskastannaimellansextillåttaår.Organisationenuppleverdockinulägetproblemmedenhögpersonalomsättningavsoldatersomväljerattslutaiförtid.SyftetmeddennastudieärattskapaendjupareförståelseförhurchefersomarbetarpåstrategisknivåinomFörsvarsmaktenuppleverproblematikenmeddenhögapersonalomsättningsområderidag,samtvilkamöjligheterdeharattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.StudienäravkvalitativkaraktärochgrundaspåfyrakvalitativaintervjuermedfyraolikachefersomarbetarpåstrategisknivåinomolikaavdelningarpåFörsvarsmakten.Istudienkommerviframtillattchefernaharbegränsademöjlighetertillattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.Dettaberorblandannatpåbegränsademöjligheteratterbjudasoldaternakarriär-­‐ochutvecklingsmöjligheter,skapaettvärdeianställningen,erbjudavarierandearbetsuppgifter,skickasoldaternapåutlandstjänstsamtbegränsademöjligheteriattlevaupptillsoldaternasförväntningarsomdefåttgenomdebilderavFörsvarsmaktensommålasuppimedia.

Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer. Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre. Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljön som ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust till matematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv. Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämnet i skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagt åtta elever ingår i undersökningen. Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorer för att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätt en viktig faktor för att skapa motivation. De anser även att pedagogens roll är en stor faktor för lusten att lära och för att göra matematikämnet roligt. När eleven ser att pedagogen tycker att matematik är roligt så är möjligheten större att även eleven blir intresserad av ämnet. Alla de intervjuade eleverna och pedagogerna som använder sig av en matematikbok tycker att den är motiverande och ger lust att lära.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.

När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt.  Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation.  Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?”  I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis  - engagemang  - motivation - intresse och  - social samverkan Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära. Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat.  Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett vanligt samhällsproblem i de flesta länder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lämnar en våldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i våldsamma relationer fastän våldet kan ha pågått en längre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar en kvinnas beslut att stanna i en våldsam nära relation. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rädsla och känslor av skuld och skam, där framförallt rädsla kan vara en faktor som håller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors känslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka känslor för männen samt deras förmåga att förlåta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet. Kvinnors erfarenheter av våld och hot, har kvinnorna upplevt våld i barndomen tenderar de att stanna i en våldsam relation. Våldet i en nära relation kan vara både ett hinder och en förklaring till att lämna relationen. Kvinnors sociala kontext; barns välmående, bristande socialt stöd, bristande ekonomi samt samhällets normer tycks ha betydelse för om kvinnan stannar i en våldsam relation. Implikation: Förslag ges på olika samhällsåtgärder i form av ekonomiskt stöd och boende, som kan underlätta för kvinnor som är i processen att lämna en våldsam relation. Dessutom ges förslag på hur den framtida forskningen kan utvecklas. / Introduction: Male violence against women is a serious and widespread social problem. Research has shown that most women eventually leave a violent relationship. However, a large proportion of women in violent relationships decide to stay, despite the potentially on-going violence. Aim: The aim was to determine what affects a women’s decision to stay in a violent relationship. Method: The method that was used was a literature study. Data collection was performed through a systematic search of the databases PsycInfo and PubMed. Results: Four themes emerged from the analysis: Women's fears and feelings of guilt and shame; fear seems to be an important factor that keeps women remain in the relationship. Women’s feelings and experience of the man’s behavior; women’s strong feelings for the men and their ability to forgive the man’s behavior seems to affect the decision to stay. Women's experiences of violence and threats; women who have experienced violence in childhood tend to stay in a violent relationship. Violence in intimate relationship seemed to be both an obstacle and an explanation for leaving the relationship. Women's social context; children's wellbeing, lack of social support, financial dependence and social norms appears to influence a woman to stay in a violent relationship. Implication: Suggestions are given on different community arrangements in the form of financial aid and housing, which can help women who are in the process of leaving a violent relationship. In addition, suggestions are given on how future research can be improved.