Det är vanligt förekommande att elever påstår att det är tråkigt att gå i skolan. Utan lust och vilja att lära får läraren en stor utmaning i att lyckas få eleverna att tillägna sig kunskaper på ett varaktigt sätt. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur man som lärare kan påverka elevernas motivation till att lära samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till. Med hjälp av fyra lärarintervjuer och åtta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i årskurs fem, så har vi fått en bild av vad motivation och lust att lära innebär, hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevernas lust att lära samt vad motivationsbrist kan leda till. Såväl intervjuade lärare som elever menar att omgivningen påverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet är tilltalande så brister det i lusten att lära.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna. De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer. Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljön</p><p>som ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust till</p><p>matematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv.</p><p>Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämnet</p><p>i skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagt</p><p>åtta elever ingår i undersökningen.</p><p>Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorer</p><p>för att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätt</p><p>en viktig faktor för att skapa motivation. De anser även att pedagogens roll är en stor faktor</p><p>för lusten att lära och för att göra matematikämnet roligt. När eleven ser att pedagogen tycker att</p><p>matematik är roligt så är möjligheten större att även eleven blir intresserad av ämnet. Alla de</p><p>intervjuade eleverna och pedagogerna som använder sig av en matematikbok tycker att den är</p><p>motiverande och ger lust att lära.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät.  Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter. De största skillnaderna mellan personalgrupperna är upplevda utvecklingsmöjligheter och hur behovet av stöd från chef och ledning uttrycker sig. Resultatet visar även att vissa faktorer och aktörer blir betydelsefulla först när de sätts i relation till andra faktorer eller aktörer.

The aim of this qualitative study was to ascertain some teachers’ perceptions of the “Writing to Read” (WTR) method from preschool class to grade 3. To find out how teachers can work with WTR, two teachers with experience of the method took part in the study. The teachers teach preschool class and grade 1 in two different schools. The method used in the study is participant observation and semi-structured interviews. The results present the teachers’ attitudes to and experiences of the method. The teachers believe that there is a future for WTR in school since pupils who have not fully developed their fine motor skills benefit from using a computer when learning to read and write. The two teachers have found strategies of their own for working with WTR. They mix writing in pairs with individual writing, since they think that sometimes too much energy is expended on cooperation when the pupils are expected to write in pairs.

Introduktion: Definitionen av begreppet äldre människa är att en människa är 65 år och uppåt. Under de närmaste 30 åren kommer antalet människor i åldersgruppen 60+ att fördubblas och i åldersgruppen 80+ att tredubblas i världen. Med ökad ålder tillkommer mer sjukdomar och funktionsförluster vilket medför att äldre människor kan få en minskad autonomi. Forskning tyder på att önskan att dö och dödstankar förekommer frekvent hos äldre människor. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Beck nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna CINAHL och Psycinfo. De insamlade artiklarna kvalitetgranskades enligt Polit och Beck granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier. Det resulterade i tio artiklar som bearbetades till olika kategorier. Resultatet redovisades med tre olika kategorier: Fysisk ohälsa, psykisk ohälsa och förluster. Slutsatsen var att äldre människor som utvecklar en önskan att dö är ett komplext fenomen där det inte enbart finns en bakomliggande orsak.

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. / Tourette syndrome is a neuropsychiatric disorder characterized by ticks, which is involuntary movements and verbal sounds. Tourette syndrome affects 1% of the world population. The syndrome has it´s onset usually between 3-10 years of age and disappears or is reduced usually before the age of 18. The purpose of the study was to illuminate people's experiences of living with Tourette syndrome. The essay was carried out as a literature study where eleven scientific articles were analyzed and summarized. The following main categories emerged in the result: experiences of being in social situations and experiences of handling life. The results showed that people with Tourette syndrome experienced difficulties in social contexts, stigma and that peers were important in everyday life. Then there is scant research about what it's like to live with Tourette syndrome, it is important that the nurse gain a greater understanding about the syndrome to be able to give person-centered care.

Intervjustudie med matematiklärare i årskurs 4-6 om lust att lära och dess betydelse i undervisningen . / en study about motivating mathematics through intrews eith mathematical teachers in grades 4-6 about the motivation to learn and its effects on education.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet. Det leder i sin tur lärarna till att bilda sig uppfattningar av hur de ska förhålla sig till uppdraget. Lärares uppfattningar kring hur uppdraget ska förverkligas visar två skilda sätt. Det ena sättet fokuserar på läroplanens mål att uppnå och det andra sättet på läroplanens mål att sträva mot.</p>