Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self – efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar. Self – efficacy kan beskrivas som individens situationsspecifika självförtroende, det vill säga tron på ens egna förmåga i en given situation. Oro att falla kan för äldre personer innebära avståndstagande av vissa aktiviteter såsom fysisk aktivitet. Samtidigt kan fysisk aktivitet förebygga fallolyckor hos dessa personer. En experimentell studie har genomförts med 37 försökspersoner mellan 64 och 81 år (M= 71.14 SD= 4.12). Försökspersonerna blev slumpmässigt randomiserade i tre grupper; kontrollgrupp, vibrationsgrupp, styrketräningsgrupp. Tidigare forskning har visat att vibrationsträning är en bra och skonsam träningsmetod för äldre personer. De två aktiva grupperna tränade 2 gånger i veckan i cirka 15 minuter under åtta veckor. Det var en före, en under och en efter mätning där försökspersonerna fick svara på enkäter angående motionsspecifikt self – efficacy och oro att falla. Det statistiska test som användes var variansanalys för upprepade mätningar samt Pearson`s korrelationstest mellan närvaro och self – efficacy respektive oro att falla. Resultatet var inte statistiskt signifikant men en trend fanns. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till studiens upplägg och genomförande samt i förhållande till tidigare forskning. Vidare diskuteras förslag till vissa implikationer och vidare forskning.

Bakgrund: Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. Metod: Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier. Resultatet visade att kvinnor som valt en hemförlossning överlag var tillfreds med sin upplevelse. De hade en stark tilltro till den egna kroppen och såg födande som en naturlig process vilken de tog stort ansvar och kände sig delaktiga och medbestämmande i. Diskussion: Kvinnor som väljer att föda sitt barn hemma har en stark önskan och övertygelse om att det är det rätta beslutet för mor och barn. Slutsats: Oavsett var en kvinna valt att föda sitt barn har hon rätt till stöd och respekt av sitt beslut i alla möten med professionella vårdgivare.

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.

No description available.

I Sverige lever drygt 300 000 människor med diabetes typ 1, varav 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen är kronisk, och att leva med diabetes kräver mycket av personen och att denne är noggrann med sin egenvård. För tonåringarna var sökande efter identitet och självständighet viktigt, vilket kan medföra att sjukdomen prioriteras bort. Syftet med litteraturstudien var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Databassökningen gjordes via sökmotorerna Pubmed och Cinahl. De 10 vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien bedömdes enligt en kvalitetsmall, och analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. I Resultatet framkom att tonåringar tycker att sjukdomen medförde livsomställningar som ledde till att de kände sig annorlunda och begränsade. Stöd från familj och vänner ansågs vara viktigt samtidigt som tonåringarna ibland kände detta negativt. Det var viktigt att omgivningen hade förtroende för tonåringarna och lät dem vara självständiga. I diskussionen diskuteras ämnet utifrån familjens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Slutsatsen av litteraturstudien var att det är väsentligt att den sjukvårdspersonal som möter tonåringar med diabetes typ 1 är medvetna om att tonårstiden är en turbulent period. Viktigt var att vården individanpassas utefter tonåringens behov, och den situation som denne befinner sig.     Nyckelord: att vara annorlunda, egenvård, omvårdnad, självständighet, stöd, upplevelse.

Detta examensarbete belyser tjejer inom handbollens syn på sitt eget idrottande. Vad de anser är viktigt för att de ska trivas med sitt handbollsspelande och för att de ska fortsätta med det. Det framkommer i svensk forskning att mer än hälften av de tjejer som i 13-16 års ålder spelar handboll slutar med den när de når 17-20 års ålder. Detta är något som vi finner intressant och vill med detta examensarbete undersöka vad som enligt de som fortsatt tycker är viktigt för att fortsätta spela handboll. För att undersöka detta genomfördes nio stycken kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt 39 tjejer i 15-25 års ålder. Största delen av forskningen inom området baseras på svar från individer som hoppat av från idrotten. Forskningen har även i många av fallen en annan ingångspunkt, nämligen den varför man slutar med sitt idrottande. Resultatet av detta examensarbete visar att det inte är ett fåtal faktorer som är viktiga utan att det finns ett stort antal. De största och flitigast nämnda är att det sociala i laget/lagen man representerar måste vara av god kvalité, tränaren måste besitta framförallt tre unika egenskaper (social kompetens, kunskap inom området handboll, samt visa ett stort engagemang) och att det är av största vikt att ha en stöttande familj bakom sig.

I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola.  Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad. En annan skillnad är att på skola ett är det mer normalt att använda sig av sin flerspråkighet i skolsituationer i jämförelse med skola två där de endast används under modersmålsundervisningen.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor. En viktig del i att hantera sjukdomen var att acceptera och lära sig leva med den. Slutsats: En slutsats dras att då informanterna ser sjukdomen som en naturlig del av livet och har levt med sjukdomen större delen av deras liv så är de därför experter på sin egen sjukdom, och det är av stor betydelse att de görs delaktiga i vården.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrån ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolår 1 i ämnet magnetism, samt att ta reda på vad begreppet nyfikenhet innebär.Produkten bestod av en högläsningsbok (Magnus Magnet) samt en lärarhandledning med arbetsgång och praktiska övningar. Materialet utvärderades av tre lärare och en lärarstudent. Utvärderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhållande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet väckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en högläsningsbok samt praktiska övningar om magnetism är en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolåren.