This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.

”It`s easy peasy to learn” – A study of childrens conception of their own learning, based on interviews. Denna studie undersöker hur barn på förskolan ser på sitt eget lärande. Tidigare studier visar hur barn anser att de lär sig på förskolan men att de har svårare att förklara hur de lärt sig det. Syftet med studien är att belysa barns perspektiv på deras eget lärande i förskolan. Frågorna som ställs är vad barn anser att de lär sig i och hur de gör det. Studien utgår från ett barns perspektiv med fenomenografi som ett analytiskt redskap. Metoden som använts för att samla in empiri är intervju. Metodansatsen är kvalitativ, där de beskrivningar som görs i analysen av empirin grundar sig i den sociala samvaron. Resultatet av denna studie visar att barn mycket väl anser att de lär sig på förskolan. Det fanns inga tveksamheter när det gällde vad de lärt sig. Många exempel framkom, som att cykla, klättra högt, bygga, springa. Vidare berättade barnen att de lärt sig vissla, sjunga pussla och spela spel. Några av barnen visade en högre medvetenhet kring det egna lärandet. Det kunde vara vetskapen om att huggormar är fridlysta, att hundar inte får vara lösa i skogen på våren. Hur barnen lärt sig visade sig vara lite svårare till en början att svara på för vissa. Dock kunde flertalet beskriva och visa hur de gjort. De övade och tränade, gång på gång tills de kunde det.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar tillskapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man.Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandetinom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandetföljdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermansteorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskninginom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningenjämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack varesitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen.Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer.Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryckoch mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien äratt genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i dennabemärkelse en viktig faktor i musikskapandet.Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikensalternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i denmaskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina idealsåsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och detideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könenreproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är detmest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning.Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

Syftet med denna studie är att examinera spansklärares arbetssätt och resonemang kring lekens roll i lärande av spanska som moderna språk i undervisning på grundskolenivå. De två centrala frågeställningar som undersöks i denna studie relaterar till användningen av leken som inlärningsmetod i klassrummet och lärarnas åsikter om denna undervisningsmetod. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på aktivt lärande, lekteorier och lärarledarskap. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ metodundersökning, till vilken användes ett digitalt frågeformulär för lärarna. Resultatet visade att leken anses vara en bra undervisningsmetod som utvecklar olika färdigheter och förmågor inom det sociala, kognitiva och speciellt i utvecklingen av språket. Dessutom ökar det motivationen och bidrar med en positiv atmosfär i klassrummet. Det finns dock faktorer som tyder på att leken inte utnyttjas till sin fulla potential i klassrummet på grund av bristen av lekplanering och användandet i klassrummet. Leken i klassrummet användes i väldigt liten utsträckning av ett flertal informanter. Leken används inte heller i sin fulla kapacitet för att utveckla de olika språkliga förmågorna hos eleverna som enligt kursplanen är dess syfte. Några av dess är bland annat för utvecklingen av elevers kulturella aspekter, samt muntlig kommunikation i olika sammanhang. Trots detta finns en efterfrågan från informanternas sida om att leken bör ta mer utrymme i svenska skolan än vad den gör i dagsläget.

Följande litteraturstudie med syftet att ta reda på vilka effekter humor har i klassrummet utforskar kopplingar kring humoristiska inslag och aktiviteter med lärande. Arbetet utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori om inlärning via kommunikation och samspel med andra. Arbetet är baserat på tidigare forskning om humors användande i klassrummet och följder av detta. I detta arbete har även litteratur om hur humor påverkar relationerna i skolan lyfts fram samt vilka effekter humoranvändning har i klassrummet, positiva som negativa. Det framgår att det finns risker med att humor kan feltolkas och minska koncentrationen, men å andra sidan finns även möjligheter för ökad motivation, bättre relationer och slutligen mer lustfyllt lärande. Tillämpningsbara och konkreta aktiviteter som främjar inlärningen genom humoranvändning i svenskämnet tas upp. Slutsatsen av detta arbete är att humor med fördel kan användas som ett hjälpmedel för ökad kunskapsinlärning genom planerad humoranvändning och erfarenhet.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.