Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.

No description available.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium med dubbla karriärer har höga krav att prestera inom både idrott och studier. Självmedkänsla har kopplats till positiva utfall inom idrott och innebär att vara stöttande snarare än kritisk och dömande mot sig själv. Studiens syfte var att undersöka om självmedkänsla har ett samband med rädsla för att misslyckas, generell psykisk hälsa och achievement goals samt om dessa faktorer kan predicera psykisk hälsa. Studien bestod av 97 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Resultatet visar att självmedkänsla har ett samband med samtliga faktorer samt att självmedkänsla och mastery-goals kan predicera elevernas psykiska hälsa. Att öva upp självmedkänsla kan vara av vikt för att öka den psykiska hälsan. Longitudinella studier är önskvärt för att följa utvecklingen hos en elitidrottande ungdomsgrupp över tid. / Previous studies has shown that students at elite high school’s with dual careers are under a lot of pressure to perform in both their sports and academic studies. Self-compassion has been linked to positive outcomes in sports and it involves being supportive rather than critical and judgmental towards oneself. The purpose of this study was to examine the relationship between self-compassion, fear of failure, mental health and achievement goals and if these factors can predict psychological well-being. The study consisted of 97 elite high school students, 16-19 years old. The results shows that self-compassion is associated with all the factors and that self-compassion and Mastery-goals can predict psychological well-being. This indicates that it may be important to practice self-compassion to enhance mental health. Longitudinal studies is desirable to follow the development of youth elite athletes over a longer period of time.

Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Barn är beroende av föräldrar eller andra vårdnadshavare för att må bra både psykiskt och fysiskt och att för att kunna utvecklas. De barn som inte får sina anknytningsbehov besvarade kan utveckla en otrygg anknytning. Vilket kan leda till stora svårigheter för barnen. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnets grundläggande behov uppfylls. Men alla barn har inte föräldrar som tillgodoser dessa behov. Hur plågsamt det än är så måste alla personer som arbetar med barn inse att en del barn är utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller försummelse och ha den kompentensen att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Föreliggande studie undersökte N= 35 (N=45 med bort fall på N=10) förskolepedagoger via en enkätundersökning. Syftet med studien var att skapa kunskap om faktorer som kunde påverka genomförandet av anmälningsskyldigheten för barn som far illa. Vilka kunskaper och erfarenheter har förskolepedagogerna om anmälningsplikten? Faktorer som enligt förskolepedagogerna kan underlätta respektive försvåra genomförandet av anmälningsplikten? Undersökningen visade att 40 procent av deltagarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap om anmälningsskyldigheten. Och 63 % av deltagarna uppgav att de har misstänkt att ett barn fart illa, hela 18 procent av dessa anmälde inte detta vidare till socialtjänsten. Den främsta anledningen till detta var enligt deltagarna en rädsla i att fatta fel beslut. Deltagarna efterfrågade en lättillgänglig handlingsplan samt ett ökat samarbete med socialtjänsten. Förslag på att angripa bristerna i att anmälningsskyldigheten efterföljs kan vara att: 1. Mer information och utbildning till pedagogerna. 2. En tydlig handlingsplan med rutiner vid en anmälan. 3. En ökat samarbete med socialtjänsten.

Många kvinnor betraktar amning som det naturligaste sättet att ge sitt nyfödda barn föda. Mödrar får information av sjukvården att bröstmjölk innehåller all näring som det nyfödda barnet behöver samt antikroppar som skyddar barnet mot de vanligaste barnsjukdomarna. Det är inte alla kvinnor som kan amma i dagens samhälle och detta kan leda till att känslor väcks hos den nyblivna mamman som under graviditeten tänkt amma men som sedan inte kunnat göra det. Syftet med studien var att utifrån bloggtexter beskriva mödrars upplevelser av amningssvårigheter under de första sex månaderna efter barnets födelse. Studien har en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg samt kommentarer från femton olika bloggar och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: ”Leva upp till samhällets normer och attityder” samt ”Det professionella stödet i amningsrådgivning”. Kategorierna bildade sedan temat: ”Mödrars kamp att kunna balansera krav och förväntningar på amningen”. Utifrån denna studie kan personal som arbetar med mödrar och amningsrådgivning på olika vårdenheter, få ökad kunskap om hur mödrar upplever amningssvårigheter. Studien kan ligga till grund för ändrade vårdrutiner samt att patientsäkerheten ökas. Det i sin tur kan bidra till att mödrar upplever mindre lidande i möte med hälso- och sjukvården. / Many women consider breastfeeding as the most natural way to give their newborn child nutrition. Mothers receive information from medical staff that breast milk contains all the nutrients that the infant needs and antibodies that protect the baby against common childhood diseases. Not all women can breastfeed in today's society and that could wake feelings in mothers that during the pregnancy has been thinking to breastfeeding but who involuntarily have been unable to do so. The aim of the study was to with blog texts describe mother’s experiences of breastfeeding difficulties in the first six months following the birth. The study was based on a qualitative approach with an inductive approach. Data were collected through blog posts and comments from fifteen different blogs and then analysed using qualitative content analysis. The results are based on two categories: “Living up to the norms and attitudes” and “Professional support in breastfeeding consulting”. These categories formed a theme: “Mothers struggle to balance between the requirements and expectations of breastfeeding”. Based on this study, the staff who work with mothers and breastfeeding consulting on various health care units enhance the understanding of how mothers experiencing breastfeeding difficulties. This furthermore could contribute to mother´s experiencing less distress interaction with health and medical care.