Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om hållbar utveckling. Fyra lärare i geografi i årskurserna 6-9 har intervjuats för att få reda på hur de utformar undervisningen så att eleverna kan visa på resonemang för hållbar utveckling, en textanalys av läroböcker har gjorts för att undersöka om de är utformade så att eleven tränas i att resonera om hållbar utveckling samt så har provfrågorna i nationella provet i geografi för årskurs 9 analyserats för att hitta samband mellan konstruktionen av provfrågor och lärarnas sätt att undervisa i hållbar utveckling. Undersökningen har visat på att elever får träning i att resonera om hållbar utveckling genom väl utvecklade metoder och övningar, att nationella proven fungerar som måttstock för geografiundervisningen och provfrågorna ger lärare förslag på uppslag till hur hållbar utveckling kan arbetas med i undervisningen  samt att läroböcker skiljer sig åt i hur mycket de uppmanar eleverna att resonera och analysera beroende på om de är skrivna innan eller efter införandet av den nya läroplanen. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av två teorier om lärande, behavorism och konstruktivism, vilka handlar om vad lärande är och hur lärande sker.

Avec l’émergence de la technologie en champ proche (NFC), le terminal mobile est devenu un véritable instrument de paiement sans contact. Ce type de système constitue une nouvelle opportunité pour relancer les systèmes de paiement électronique (SPE) destinés aux micropaiements. L’objectif de cette recherche est de développer un modèle et des instruments de mesure permettant d’appréhender et de cerner les facteurs influençant l’acceptation de ces systèmes. En se basant sur les paradigmes de l’acceptation des technologies et les travaux de recherche autour des SPE, nous avons développé un modèle conceptuel qui intègre à la fois la TUAUT et l’ATT. Notre modèle permet à la fois de tenir compte des stratégies d’adoption des individus et de leur intention d’adoption. En effet, l’utilité perçue, la facilité d’utilisation perçue et les conditions facilitatrices ne sont plus suffisantes pour qu’une technologie soit adoptée. Il faut désormais que les caractéristiques de cette technologie conviennent et répondent aux caractéristiques et aux exigences de la tâche qu’elle va supporter. Nos résultats ont été mesurés et validés à l’aide d’une analyse par équations structurelles des données collectées auprès d’un échantillon de 629 individus / With the emergence of near-field technology (NFC), mobile terminal have become a true instrument of contactless payment. This type of system is a new opportunity to boost the electronic payment systems (EPS) for the micropayment. The objective of this research is to develop a model and measurement tools to handle and to identify factors influencing the acceptance of these systems. Based on the paradigms of the acceptance of technology and research around the SPE, we have developed a conceptual model which integrates the UTAUT and TTF. This model allows both to consider the adoption strategies of individuals and their intention to adopt. Indeed, perceived usefulness, perceived ease of use and facilitating conditions are no longer sufficient for a technology to be adopted. The capabilities of this technology have to match the tasks that the user will perform. Our result have been measured and validated thanks to structural equations analysis of data collected from a sample of 629 individuals

<p>Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland. I bakgrunden har vi gjort en studie på internationella och nationella undersökningar för att se om svenska elever har motivation och lust att lära i matematik samt tagit med våra egna erfarenheter ifrån skoltiden och vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I det nya zeeländska styrdokumentet står det inget specifikt om motivation och lust att lära, utan lärarna får göra sina egna tolkningar. Resultatet visar att elever i den nya zeeländska skolan är motiverade och har lust att lära i matematik, men mycket beror på dagsformen.</p>

<p>Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp </p><p> </p><p>Jacob Axdorph</p><p>Peter Kock</p><p> </p><p>Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?</p><p>En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.</p><p> </p><p> 2009                                                        Antal sidor: 28</p><p> </p><p>Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.</p><p> </p><p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, <em>Matematikverkstad </em>(2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.</p><p> </p><p>För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.</p><p> </p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer. Dessa faktorer verkar även påverka i vilken grad man anpassar metoden. Undersökningen visar också olika inställningar till samarbete, exempel på gott samarbete, samt att många av informanterna är överens om att barn ofta börjar med skrivandet före läsandet. De som använt metoden pekar främst på positiva resultat för elevernas skrivande och motivation.</p>

<p>Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.</p><p>Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9.</p><p>Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande. Det skapar engagemang, nyfikenhet och lust att lära matematik. Det framkommer också att lärare upplever att ett laborativt arbetssätt ger elever varaktiga kunskaper och värdefulla referenspunkter. Vidare beskrivs att lärare ser stora möjligheter med att arbeta laborativt. Resultaten visar exempelvis att lärarna upplever att de kan erbjuda elever en undervisning som utvecklar, utmanar och stimulerar. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att visualisera och konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan konkret och abstrakt. I resultatet beskrivs också faktorer som lärare upplever kan utgöra hinder eller begräsningar då man vill arbeta laborativt, såsom tid, ekonomi och svårigheter att hitta bra uppgifter.</p><p>Sammantaget visar studien att lärare upplever laborativ matematik som en viktig del i undervisningen och som ett värdefullt verktyg för att skapa variation och ge alla elever en lustfylld och givande matematikundervisning.</p>

<p>Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. </p><p>I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. </p><p>Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.</p>

<p>Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss. Vidare är också syftet att utreda konsekvenserna av manligheten för pjäsens kvinnor. Medan männen i pjäsen går under står kvinnorna kvar med ny kunskap utifrån den situation männen försätter dem i. Männens misslyckade solidaritet ger plats åt kvinnan att fortsätta försöket. En manlig apokalyps som kan sägas resultera i en kvinnlig pånyttfödelse.</p>