<p>Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.</p>

<p>Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell</p><p>som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att</p><p>inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att</p><p>konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder</p><p>i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt</p><p>barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen</p><p>möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.</p>

<p>Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self – efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar. Self – efficacy kan beskrivas som individens situationsspecifika självförtroende, det vill säga tron på ens egna förmåga i en given situation. Oro att falla kan för äldre personer innebära avståndstagande av vissa aktiviteter såsom fysisk aktivitet. Samtidigt kan fysisk aktivitet förebygga fallolyckor hos dessa personer. En experimentell studie har genomförts med 37 försökspersoner mellan 64 och 81 år (M= 71.14 SD= 4.12). Försökspersonerna blev slumpmässigt randomiserade i tre grupper; kontrollgrupp, vibrationsgrupp, styrketräningsgrupp. Tidigare forskning har visat att vibrationsträning är en bra och skonsam träningsmetod för äldre personer. De två aktiva grupperna tränade 2 gånger i veckan i cirka 15 minuter under åtta veckor. Det var en före, en under och en efter mätning där försökspersonerna fick svara på enkäter angående motionsspecifikt self – efficacy och oro att falla. Det statistiska test som användes var variansanalys för upprepade mätningar samt Pearson`s korrelationstest mellan närvaro och self – efficacy respektive oro att falla. Resultatet var inte statistiskt signifikant men en trend fanns. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till studiens upplägg och genomförande samt i förhållande till tidigare forskning. Vidare diskuteras förslag till vissa implikationer och vidare forskning.</p>

<p>Abstract</p><p>What do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin school</p><p>and what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved the</p><p>goals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in the</p><p>end of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils think</p><p>that space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nursery</p><p>school have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basis</p><p>of what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some more</p><p>developed knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. My</p><p>examination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that they</p><p>have been in school for five years.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vad lär sig egentligen eleverna i skolan? Vad kan eleverna innan de börjar skolan och vad har</p><p>de för kunskaper när de går ur årskurs 5 och ska ha uppnått målen? Jag valde att intervjua</p><p>några elever som går i slutet av förskoleklassen och några elever som går i slutet av årskurs 5.</p><p>För att begränsa mig valde jag rymden eftersom jag tror att de flesta elever tycker att det är ett</p><p>intressant område. Resultatet av undersökningen blev att eleverna i förskoleklassen har många</p><p>olika tankar och förkunskaper, ofta utifrån vad de själva sett, och att några elever i årskurs 5</p><p>har något mer utvecklade kunskaper medan några elever fortfarande är kvar på förskolenivån i</p><p>sitt kunnande i vissa frågor. Med tanke på att de har gått i skolan i fem år har de enligt min</p><p>undersökning lärt sig förvånansvärt lite.</p>

<p>Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena.</p>

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna. Exempel på andra viktiga motivationskällor är läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, kamrater och skolmiljön.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.