Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet. Det leder i sin tur lärarna till att bilda sig uppfattningar av hur de ska förhålla sig till uppdraget. Lärares uppfattningar kring hur uppdraget ska förverkligas visar två skilda sätt. Det ena sättet fokuserar på läroplanens mål att uppnå och det andra sättet på läroplanens mål att sträva mot.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsämnet i grundskolans senare år. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsämnet kompletterar varandra väl. Resultaten visar också att styrdokumenten i hög grad påverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, när det gäller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stämmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som både statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, när det gäller krav på måluppfyllelse.

Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.

Teckning är för mig ett koncentrerat, metodiskt och poetiskt sätt att nå ogripbara fenomen och visuellt fascinerande eller tankeeggande återgivningar. Ofta utgår jag från naturvetenska- pens bildmaterial och insprieras av dess metodiska och till synes sakliga sätt att beskriva och redogöra för hur verkligheten tycks hänga samman. I korthet kan mitt arbete beskrivas som ett tankemässigt och bildmässigt utforskande där urval och sammanförande genererar symboliska närmanden på flera skalor och nivåer samtidigt.

Assistance in pupils’ development as individuals is an important part of what schools, according to regulatory documents, are obliged to offer. Bearing in mind that language is a vital part of both identity and learning, the pupils’ ‘own voices’ are crucial to this mission. The purpose of this study is to investigate and discuss how teachers can support and help pupils to find, express and develop these ‘own voices’, with a particular focus on how it’s done in written texts. Therefore, pupil-written texts have been collected and analysed in relation to 1) task instructions and 2) source texts. The main question in this analysis is whether or not different text portions in each pupil-written text are to be considered reproduced against either or both of these, or if they are to be considered the pupils’ own productions. The study primarily reveals that the task instructions are of great importance to the pupil-written texts. They function as starting points and guidance, and there is every reason for teachers to observe this and put effort into what the task instructions communicate.

Bakgrunden beskriver att leva med cancer innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Tidigare forskning visar att lidandet innebär psykisk, fysisk och emotionell kamp samt en kaotisk tillvaro. Problemformuleringen beskriver hur sjuksköterskans medvetenhet av patienters upplevelser att leva med cancer är betydande för att kunna vårda utifrån livsvärldsperspektivet och därmed lindra lidande. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med cancer. Studien är kvalitativ med narrativ metod och resultatet baseras på fyra självbiografier som är skrivna under pågående cancerbehandling och skildrar patienters upplevelser av att leva med cancer. Resultatet visar att leva med cancer innebär en brist på kontroll och att vara i ovisshet. Att hitta ett förhållningssätt till att leva med cancer och stöd av omgivningen ger en känsla av kontroll. Att leva med cancer innebär en känsla av att inte räcka till och orsakar lidande. Den drabbade pendlar mellan att leva i hopp och förtvivlan. Att leva med cancer beskrivs som att se livet utifrån ett nytt perspektiv och livet tas inte längre för givet. Diskussionen belyser att leva med cancer innebär ett behov av stöd från vårdpersonal och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan inte bara ser till sjukdomen utan hela individen för att kunna stötta patienten att uppleva välbefinnande. Ett reflekterande förhållningssätt och djupare förståelse om patienters upplevelser av att leva med cancer kan leda till att sjuksköterskan vårdar utifrån patientens förutsättningar.

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

Uppsatsen är en delvis rättsdogmatisk, delvis rättssociologisk studie av hur institutet barnets vilja är reglerat i gällande rätt och tillämpningen av densamma.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

<p>Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemötta</p><p>av skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?</p><p>Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad de</p><p>vill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göra</p><p>annorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att få</p><p>svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonerna</p><p>bestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.</p><p>Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för att</p><p>behålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Det</p><p>som får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter. Vad dessa</p><p>elever vill ha är utmaning och stimulans, och om inte läraren kan ge dem detta måste denne</p><p>hitta andra vägar för att eleven inte ska tappa intresset helt för ämnet.</p>