Diss.--Fakultät für Philosophie, Wissenschaftstheorie und Statistik--München--Ludwig-Maximilians-Universität, 1993.

Denna undersökning gjordes för att ta reda på hur idrottslärare ser på sina idrottshallar. Jag har personligen befunnit mig i ett antal idrottshallar och funderat över varför alla inte ser likadana ut. Hur ser de olika hallarna ut och vilka attribut upplevs som positiva kontra negativa? Hur hanterar de olika idrottslärarna sina olika förutsättningar och hur påverkar dessa förutsättningar undervisningen i idrott och hälsa? För att få information om detta besökte jag fyra olika skolidrottshallar och intervjuade fyra olika idrottslärare på tillhörande skolor i Skåne angående deras förflutna och samtida erfarenheter. Resultaten visar att hallens golv, storlek, akustik, materiella tillgångar, åtkomst till sidoutrymmen och möjlighet att avdela hallen har stor betydelse för undervisningens kvalitet. / This survey was conducted to find out how physical education teachers perceive their sports halls. Personally, I have been in a number of sports halls and thought about why they look different. What does these different halls look like and which attributes are perceived as positive contra negative? How do the various P.E-teachers handle their conditions and how does it affect the physical education? To accumulate this information I visited four different school sports halls and interviewed four different P.E-teachers on these schools, concerning their past and present experiences in the field. The results show that the hall’s floor, size, acoustics, material assets, the access to various spaces and the possibility to divide the hall has great influence on the quality of teaching in physical education.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

La présente thèse relève à la fois de la linguistique et de la traduction. La traduction fait apparaître les similitudes et les différences sémantiques et syntaxiques entre les systèmes langagiers de la langue de départ et la langue d’arrivée. La traduction des verbes à compléments attributifs exige une connaissance approfondie de leur grammaire et de la syntaxe de leurs constructions. Une étude descriptive séparée de chaque langue présente un schéma syntaxique de ces verbes en français et en arabe. Cette thèse examine dans la dernière partie le cas du verbe kāna, verbe très important et de haute fréquence parmi les verbes à compléments attributifs étudiés. L’analyse portait sur le texte coranique. Une approche comparative montre que les équivalents de « kāna + préposition » trouvés dans la traduction de Blachère ne correspondent pas aux équivalents donnés par les dictionnaires et qu’il était impossible de traduire un verbe en se contentant de recourir à ces derniers, qui ne nous donnent pas toujours un équivalent parfait du verbe étudié et ne recouvrent pas tous les contextes possibles. En tant qu’exposant temporel ou verbe d’état, le verbe kāna doit être traduit d’après des indices contextuels (les marqueurs de la négation, modalités, préposition, …). Cette analyse indique clairement que le contexte immédiat et médiat du verbe joue un rôle primordial dans sa traduction comme on peut le voir avec le verbe kāna illustré par des exemples tirés du texte coranique. / This thesis pertains to both linguistics and translation studies. Translating from one language to another presents semantic and syntactic similarities and differences between Arabic and French. The translation of verbs with attributive complement demands a very good understanding of the grammar and of the syntactic constructions of the phrases containing these verbs. Separate studies of Arabic and French show a syntactical pattern of their verbs with attributive complement. This thesis also analyzes the use of the extremely important verb, kāna, the most frequently used between the Arabic verbs with an attribute studied in the corpus. We analysed its uses in the Coran. A close comparison shows that the equivalents of " kāna + preposition " that Blachère gives in his translation do not match with those found in dictionaries. In fact, translating this verb only with the definitions found in dictionaries is impossible. A dictionary as a single source will never be sufficient in the realm of translation. As a temporal exponent or a state verb, kāna must be translated by using contextual clues including (negation marker, modality, prepositions, …). This analysis clearly indicates that both direct and indirect contexts of a verb play an essential role in its translation. The verb, kāna, with its examples from the Coran documents this principle.

Stadsutvecklingsprojekt är ofta stora, komplexa och sker under lång tid. Vid utvecklingen av nya stadsdelar sker byggnationen ofta i etapper vilket kan resultera i ytor som saknar ett aktivt syfte. Vissa aktörer har däremot valt att tillfälligt använda dessa ytor i syfte att åstadkomma ett sorts värdeskapande, parallellt med stadsutvecklingen. Genom att tillfälligt upprätta allmänna attribut, och att i vissa fall även arbeta med placemaking, vill aktörerna skapa attraktiva platser som tillför värde för både boende och besökare i stadsdelen. Tidigare studier har inte undersökt tillfälliga attribut och deras effekter vid utvecklingen av nya stadsdelar. Eftersom tillfälliga attribut anläggs parallellt med stadsutvecklingen är det av intresse att undersöka motiven och effekterna dessa attribut har på området i dess helhet. Syftet med studiens är därmed att utveckla en förståelse för varför allmänna attribut tillfälligt anläggs i nya stadsdelar. Studien syftar även till att kartlägga hur utvalda aktörer arbetar med tillfälligt anlagda attribut samt vilka värden aktörerna vill skapa med hjälp av dessa. Studiens resultat baseras på intervjuer med tolv branschrepresentanter. Resultaten visar på att både kommuner och byggaktörer tillfälligt anlägger olika allmänna attribut i nya stadsdelar, däremot i en varierande omfattning. Författarna presenterar idéen att allmänna attribut kan delas in i två kategorier utifrån hur viktiga och vanligt förekommande de är i nya stadsdelar. I arbetet klassificeras dessa kategorier som nödvändiga attribut samt bonus-attribut. Motiven till att anlägga tillfälliga attribut är för att det vid tidpunkten ej går att anlägga dem permanent. Samtidigt behöver både kommuner och byggaktörer tillgodose boendes behov av allmänna platser redan från första inflytt och göra stadsdelen både levande och trygg. Tidigare studier visar på att det i befintliga stadsdelar finns en betalningsvilja för att från sin bostad ha närhet till permanenta allmänna attribut. Resultaten i den här studien visar på att både byggaktörer och kommuner anser att detta även gäller i nya stadsdelar, oavsett om attributen är permanenta eller tillfälliga. Slutligen lyfts placemaking fram som en användbar metod för att möjliggöra att ytterligare värde skapas från de anlagda attributen. Genom att skapa mer värde blir stadsdelen attraktivare och efterfrågan på bostäder i stadsdelen kan öka ytterligare. / Urban development projects are often large, complex and takes a long time to be completed. In these large development projects, the project is often divided into different stages, which can result in unused spaces. Some actors have begun using these unused spaces in order to parallel with the development create value. By building temporary amenities, and in some cases working with placemaking, the actors aim to create attractive places that bring value for the inhabitants and visitors in the city district. Earlier studies have not looked at how temporary amenities impact and affect urban development projects. It is therefore interesting to research the motives and effect of these amenities in the city district. The aim for this study is to create a better understanding of why these temporary amenities are being built in urban development projects, and what value they are deemed to bring to the project and the actors who build them. The study also reaches out to some selected actors and maps what kind of temporary amenities, if any, they have worked with and what values these amenities create. The results of the study are based on interviews with twelve industry representatives. The result indicates that both construction clients and municipalities both use temporary amenities in large urban development projects, but to a varying degree. The authors claim the amenities can be categorized into two types, necessary-amenities and bonus-amenities, based on how important and commonly occurring they are. The motive to build temporary amenities is that it is simply not possible to build the amenities in a permanent manner at the time. But even though it is not possible to build permanent amenities the municipality and construction clients still need to accommodate early inhabitants and create good conditions for a safe and vibrant living environment. Earlier studies have concluded that permanent amenities raise the willingness to pay resulting in a higher price. This study also acknowledges that construction clients and municipalities also deem this true in new development projects, whether the amenities are permanent or temporary. Lastly, placemaking is recognized as a method to further create value of the built amenities in the city district, and that this can further increase the value amenities create and make the amenities even more desired for potential customers, and thus increase the demand on housing in the urban development project even further.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Turismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter. Ett ökat intresse för skidresor innebär även ett ökat potentiellt kundunderlag för företagen i branschen. För att göra dessa potentiella kunder till verkliga kunder krävs kunskap om kundens köpbeteende. Resultatet av denna studie baseras på olika faktorer. Dessa är konsumentens egenskaper, både demografiska och psykografiska samt vilka attribut som skidresan innehåller. Tidigare forskning har visat hur samband kan uppstå mellan dessa faktorer. En konsuments egenskaper kan påverka hur han eller hon uppfattar ett attribut och därmed också köpbeslutsprocessen i helhet. Studiens omfattning gällande attribut är begränsad till pris, restid, skidåkning, samt fest och afterski. Detta leder fram till problemformulering och syfte.</p><p>Problemformulering</p><p>- Hur påverkar en konsuments personliga egenskaper och attityder dennes värdering av</p><p>en skidsemester?</p><p>Syftet med studien bygger på problemformuleringen; ”genom att undersöka om de personliga egenskaperna påverkar värderingen av en skidresas attribut vill vi öka förståelsen för hur dessa eventuella samband ser ut.”</p><p>Denna studie har även ett delsyfte där vi ”vill undersöka om beslutsprocessen angående skidresor till Alperna skiljer sig mellan studenter som har varit där förut och vill åka tillbaka mot dem som inte varit där men vill åka dit.”</p><p>Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi använder oss av att deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet kommer från 100 besöksenkäter som lämnats ut till studenter vid Umeå Universitet. Detta material har sedan behandlats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Teorierna i studien berör främst konsumentens beslutsprocess, personliga egenskaper samt attribut.</p><p>Slutsatserna angående personliga egenskapers samband med värderingen av skidresors attribut är följande;</p><p>Attributet Påverkas mest av</p><p>Pris kön, livsstil, reslust/självbild</p><p>Tid ålder, kultur, reslust/självbild</p><p>Skidåkning ålder, inkomst, genus, kultur, livsstil</p><p>Fest och Afterski kön, inkomst, kultur, reslust/självbild</p><p>Angående delsyftet drogs följande slutsatser;</p><p>• De som har varit i Alperna söker mer aktivt efter information än de som inte varit där.</p><p>• De som har varit i Alperna har bättre kunskap om marknadens olika aktörer än de som inte varit där.</p><p>• De som har varit i Alperna är mer villiga att ordna sin resa på egen hand än de som inte varit där.</p><p>• De som har varit i Alperna påverkas lite starkare av vänners åsikter vid köp av skidresa än de som inte varit där.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.</p><p>Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer. Dilemmat är hur de ska hanteras; de är kräsna, svårflörtade och ombytliga vilket skapar incitament till att förstå den nya kunden och hennes nya behov.</p><p>Frågeställning:</p><p>Vilka attribut värdesätter Generation Y vid köpcentrumhandel?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet av unika köpcentrum för Generation Y.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med marknadsansvariga på köpcentrum samt enkätundersökning med 60 konsumenter. Vidare har en betydelseutförandeanalys gjorts för att tolka resultaten från enkätundersökningen.</p><p>Resultat:</p><p>Det finns inte ett behov av unika köpcentrum för Generation Y. Det är tillfreds med den centrumutformning som idag erbjuds.</p><p>Slutsats:</p><p>Generation Y värdesätter attribut som tillgänglighet, öppettider, parkeringsplatser, atmosfär och matställen.</p>

<p>Studien avser att ge en förståelse för golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt på att identifiera de attribut på en golfdestination som golfspelare värderar och som påverkar deras beslut gällande vilken golfbana de ska spela på under sin golfresa. Studien omfattar både beslutet att besöka en golfbana för första gången och beslutet att återbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna värderar attributen olika beroende på vad motivet och syftet med golfresan är, vilket innebär att beslutsprocessen kan skilja sig från beslut till beslut. Detta innebär att det bara är attributen som respondenterna har som krav som alltid påverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja från beslut till beslut. Jag kan konstatera att respondenterna har vissa krav på en golfbana vilka påverkar valet av golfbana. Dessa kan kategoriseras som: golfbanans utformning, golfbanans kvalitet och övriga attraktioner. Vidare påverkas valet av golfbana av golfspelarnas motiv med resan eftersom attributen på en destination måste uppfylla motivet med resan. Respondenterna väljer inte en golfbana som inte har de attribut som krävs för att uppfylla motivet med resan. Studien visar också att respondenterna inte är fullständigt medvetna om deras beslutsprocess när de väljer golfbana. De har inte en full förståelse för vilka faktorer som påverkar deras beslut.</p>