Detta är en kvalitativ studie med syfte att jämföra hur lärarna främjar elevernas koncentrationsförmågor och utreda eventuella uppkomna dilemman avseende tillämpningen, men även att undersöka vilka skillnader som uppstår i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna på grundskolor respektive särskolor. Den tidigare forskningen, det systemteoretiska perspektivet och tio halvstrukturerade fenomenologiskt inriktade intervjuer till grund för denna genomförda studie. Den tidigare forskningen innefattar olika aspekter och metoder som hämmar respektive främjar koncentrationsförmågan i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Intervjuerna har utförts tillsammans med lärare från fem särskolor från lågstadiet, mellanstadiet och en gymnasiesärskola och de fem lärarna från grundskolorna är yrkesverksamma på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Intervjuernas svar innefattar skillnader mellan de båda skolformerna, uppkomna dilemman och koncentrationsfrämjande metoder i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Resultaten påvisar att metoderna som lärarna använder i de visuella och de auditiva miljöerna i klassrummen avser olika sorters möbleringar med och utan skärmväggar, struktur, att lyssna på musik, tennisbollar på stolsbenen och fysisk aktivitet. Belysningen, förhöjda ljudnivåer, möblerna, möbelinköp, bildstöd och ljudabsorberande klassrum är de aspekter som orsakar olika dilemman avseende elevernas förmåga till koncentration i klassrummen. De skillnader som återfinns mellan de båda skolformerna är elevantalet, möbleringsmetoderna, möblerna, att grundskoleeleverna oftare har bänkgrannar och att särskolans elever har en större handlingsfrihet än vad eleverna i grundskolorna har.

AbstractJiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång / AbstractJiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisation, group and individual (Öquist, 2008). System theory is our option of theoretical framework.MethodIn this study the method used is life story. Life stories are favourably used in studies of people’s experiences in the longer perspective (Jepson Wigg, 2015). According to Atkinson (2002) there is no better way to capture a person’s perspective than to hear the person’s own story. With the method life stories, the respondent controls what he or she wants to share and is talking about the experiences such as he or she remembers it (Jepson Wigg, 2015). ResultsA pattern we have identified from the students’ experiences is the absence of the special education teacher in the work with students with hearing loss in schools. We can also determine from the stories that the students wish for the teachers to take more of an initiative and possessed better knowledge and greater understanding of the consequences of the hearing loss. The factors that the students experience as significant for their schooling differs in their stories. Important factors that emerge from the stories are for example a well functioning audio environment, that eventual technical devices are being used, good relations, knowledge, understanding, commitment and not to be treated differently in the classroom. Support activities are required on all levels for the four students, however deficiencies are mostly seen in the work with students with hearing loss on the group level in all the stories. Implications for special needs educationWe consider a special needs teacher to have a key role in the work with students with hearing loss, in particular as this group of students is relatively small and is therefore at the risk of being overshadowed. An important part in the activities for the special needs teacher will be to notice these students and to take time to capture their experiences of school. The special needs teacher ought to have regular conversations with the students to allow for monitoring the students schooling and to be able to help the student to find favourable strategies that compensates for the hearing loss. The special education teacher also ought to observe and to chart the auditive environment to achieve a clear aspect of on which of the levels organisation, group and individual the support activities should be developed as well as which the support activities should be. Keywords Auditive environment, students, hearing loss, life stories, schooling

SammanfattningSandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeAlla elever påverkas av den auditiva miljön. Förmågan att lyssna, höra, förstå och komma ihåg är beroende av miljön. Under vår studietid har elevers inlärningsmiljö diskuteras och hur en miljö kan inverka på ett barns inlärning och beteende.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka elevers respektive pedagogers uppfattning kring effekterna av ett ljudutjämningssystem samt studera vilka effekter ett ljudutjämningssystem kan ha i en grundskoleklass. De preciserade frågeställningarna är: vad händer när ljudutjämningssystemet är igång i klassrummet? Vilken påverkan upplever eleverna och pedagogerna att ett ljudutjämningssystem har i klassrummet gällande koncentrationsförmåga, arbetsro och delaktighet i den auditiva miljön? Teoretisk ramVår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet samt i systemteorin. Kommunikativa processer är centrala i det sociokulturella perspektivet och utvecklar barns kunskaper och färdigheter. Vårt sätt att agera, tänka, kommunicera och uppfatta verkligheten beror på de sociala och kulturella erfarenheterna vi upplevt. Systemteorin bygger på att se världen i helheter. Studien har en kvalitativ design. Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer. Vi vill tolka och förstå elever och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. MetodObservationer och intervjuer används för att samla in empiri. Intervjuer är vår centrala metod. Vi vill skapa djupare förståelse av elevernas och pedagogernas upplevelser av systemet och dess påverkan på klassrumsmiljön. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en enkät för att utkristallisera intervjufrågor. I studien använder vi oss av triangulering för att nå större tillförlitlighet med det sammantagna resultatet. Resultat med analysStudiens resultat presenteras i observationer, intervjuer med elever och intervjuer med pedagoger. Samtliga elever anser att hörbarheten blivit bättre genom ljudutjämningssystemet. De anser att de hör både pedagog och klasskamrater bättre med hjälp av ljudutjämningssystem. Det råder delade meningar gällande användningen av elevmikrofonen. Några elever tar även upp perspektivet som berör pedagogens placering i klassrummet. När systemet används är pedagogens placering oväsentlig, liksom elevens. Detta ökar delaktigheten i klassrummet. Pedagogerna upplever att de sparar sin röst, vilket även eleverna påpekar. Den största vinsten enligt eleverna är att de alltid hör pedagogen, oavsett ljudnivå i klassrummet.KunskapsbidragetStudien visar att elever med hörselnedsättning, koncentrationssvårigheter och autismspektrumtillstånd gynnas av ljudutjämningssystem. Två positiva effekter som vi ser är att dessa elever kan ha valfri placering i klassrummet och att de har lättare att tillgodogöra sig det pedagogen delger. Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är den auditiva miljön viktig att kartlägga eftersom den har stor påverkan på elevers möjlighet till inlärning samt deras fysiska och psykiska mående. Flertalet av studierna vi läst lyfter fram hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av undervisning i dåliga ljudmiljöer. Som blivande specialpedagoger har vi fått upp ögonen gällande vikten av den auditiva miljön för elevers mående, möjlighet till inlärning, utveckling och delaktighet.Nyckelordauditiv miljö, barn i behov av stöd, delaktighet, inlärning, ljudutjämningssystem, specialpedagogik / AbstractAll students are affected by the auditory environment. The ability to listen, hear, understand and remember is dependent on the environment. During our study are students' learning environment discussed and how the environment can affect a child's learning and behavior.The purpose of our study is to investigate students 'and teachers' perception of the impact of a sound system and study what effects a sound system can have in a primary school class. The issues are: what happens when sound equalization system is running in the classroom? What impact experienced students and teachers to a sound equalization has been in the classroom regarding concentration, good working and participation in the auditory environment?Our study takes the support of the socio-cultural perspective. Communicative processes are central in this perspective and develop children's knowledge and skills. The way we act, think, communicate and perceive reality depends on the social and cultural experience we experienced. The study has a qualitative design. The main task of the qualitative approach is to interpret and understand the results. We wish to recognize and understand the students and teachers' experiences of a sound system.Observations and interviews are used to collect empirical data. Interviews are our key method. We want to create a deeper understanding of the students 'and teachers' experiences of the system and its impact on the classroom environment. Before the interviews were conducted was done a survey to crystallize interview questions. In this study, we use triangulation to achieve greater reliability of the overall result.The study results are presented in observations, interviews with pupils and interviews with educators. All the students believe that the audibility was better by REDCAT®. They feel that they hear both teacher and classmates better with the help of sound system. Opinion is divided on the use of student microphone. Some students also mention the perspective that concerns the educator position in the classroom. When the system is used, the educator placement is insignificant, as well as the students. This increases the participation in the classroom. The teachers feel that they save their voices, which even the students mentions. The biggest gain according to the students is that they always hear the teacher, regardless of noise levels in the classroom.The study shows that pupils with hearing problems, concentration difficulties and autism spectrum disorders have advantages from the sound system. Two positive effects that we see is that these students can have any position in the classroom and that they find it easier to assimilate the teacher communicates.As a special education teacher, the auditory environment is important to identify because it has a major impact on students' opportunity for learning as well as their physical and mental health. Most of the studies we have read show how students in need of special support are influenced by the teaching of poor sound environments. As future special educators, we have become aware regarding the importance of the auditory environment for the students' mood, the opportunity of learning, development and participation.Keywordsauditory environment, children in need of support, participation, learning, sound system