Detta är en kvalitativ studie med syfte att jämföra hur lärarna främjar elevernas koncentrationsförmågor och utreda eventuella uppkomna dilemman avseende tillämpningen, men även att undersöka vilka skillnader som uppstår i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna på grundskolor respektive särskolor. Den tidigare forskningen, det systemteoretiska perspektivet och tio halvstrukturerade fenomenologiskt inriktade intervjuer till grund för denna genomförda studie. Den tidigare forskningen innefattar olika aspekter och metoder som hämmar respektive främjar koncentrationsförmågan i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Intervjuerna har utförts tillsammans med lärare från fem särskolor från lågstadiet, mellanstadiet och en gymnasiesärskola och de fem lärarna från grundskolorna är yrkesverksamma på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Intervjuernas svar innefattar skillnader mellan de båda skolformerna, uppkomna dilemman och koncentrationsfrämjande metoder i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Resultaten påvisar att metoderna som lärarna använder i de visuella och de auditiva miljöerna i klassrummen avser olika sorters möbleringar med och utan skärmväggar, struktur, att lyssna på musik, tennisbollar på stolsbenen och fysisk aktivitet. Belysningen, förhöjda ljudnivåer, möblerna, möbelinköp, bildstöd och ljudabsorberande klassrum är de aspekter som orsakar olika dilemman avseende elevernas förmåga till koncentration i klassrummen. De skillnader som återfinns mellan de båda skolformerna är elevantalet, möbleringsmetoderna, möblerna, att grundskoleeleverna oftare har bänkgrannar och att särskolans elever har en större handlingsfrihet än vad eleverna i grundskolorna har.

Denna studie syftar till att skapa ytterligare kunskap om hur flerspråkighet och minoritetsspråk gestaltas och blir synliggjort i förskolans visuella miljö. Undersökningen har genomförts på en förskola med den sociokulturella teorin som utgångspunkt för barnens flerspråkiga utveckling. Studiens metodval utgörs av en visuell etnografi genom fotografier av förskolans visuella miljö. Totalt framställdes 29 fotografier av förskolans utformning och dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Detta medförde att fotografierna numrerades och kategoriseras utifrån tecken på flerspråkighet och minoritetsspråk i förskolan. Studien påvisar att forskningsområdet gällande flerspråkighet och minoritetsspråk i förskolans visuella miljö tenderar att glömmas bort trots befintliga lagar och styrdokument inom ämnet.

Purpose: There are many factors that affects the interior prospect in a teaching environment and the difficulty is to find a balance between seclusion and openness. The aim of the study is to examine the interior prospects impact on a teaching environment and which opportunities and limitations the lines of sight gives depending on how the have been designed. Method: This is a qualitative study and the used method is a case study of a F-6 school. A literature study and interviews were used as the data collecting technic. The interview with the principal of the school, the architect in charge and a co-architect for the same schools were performed. Findings: The results of the literature study and the interviews gave that the factors that affects the interior prospect were flexibility, relationship between the different functions, extent and visual environment. In the result different parameters emerged that were conducive reasons to the factors. One of the parameters for flexibility were form, for the relationship between functions one was placement, for extent one was size and one parameter for visual environment were the share of transparent surfaces. The result showed that the stance on the interior prospect between architects and teachers accords with each other. Implications: The conclusion of the study is that there are distinct parameters that cooperates with each other to create an interior prospect, but there are no obvious solutions since there are no general solutions to the problem. Limitations: The case study is only implied on one school. This choice was made to get a deep understanding of the reality and to get at overview of the parameters that has an impact on the interior prospect. For the result to be more generalized more schools had to be studied to see if more parameters were to be find.

Bakgrund: Evidensbaserad Design (EBD) är en process som har utvecklats för att säkerställa att beslut om planering och utformning av vårdmiljön bygger på trovärdig forskning med målet att skapa bästa möjliga resultat för personal, patienter och närstående. Vårdmiljöforskning visar att en välplanerad och genomtänkt fysisk vårdmiljö spelar en viktig roll för patientsäkerhet, patientnöjdhet och arbetstillfredsställelse hos personalen. Inom begreppsramen för EBD ingår den visuella miljön som en variation av den fysiska miljön. Det finns redan mycket forskning som undersöker olika aspekter av den visuella miljön inom vården, men det finns dock lite forskning som beskriver åtgärder som syftar till att förbättra vårdmiljön på en akutmottagning.   Syfte: Att beskriva personalens upplevelse av den visuella miljön på akutmottagningen.   Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes vid två akutmottagningar i södra Sverige. Femton (n = 15) intervjuer med legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och läkare utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Personalen vid akutmottagningen upplevde att en balanserad visuell miljö främjar välbefinnande. Balansen består av en integration av klinisk funktionalitet och estetiska intryck. Den visuella miljön kan distrahera på olika sätt, vilket skapar en avledning från stressiga upplevelser. Det kan också uppmuntra nyfikenhet och reflektion. Aspekter av den visuella miljön kan emellertid vara distraherande på ett provocerande sätt vilket i sin tur kan ökar stress. En balanserad visuell miljön skapar atmosfär för vårdande. Den visuella miljön har en stimulerande känslomässig inverkan som kan vara både positiv och negativ samt stimulera delaktighet och dialog.   Slutsats: Att skapa en balanserad visuell miljö på akutmottagningen kräver en helhetssyn som inkludera funktionella och personliga perspektiv. Man kan dra slutsatsen att en balanserad visuell miljö i slutändan kan förbättra atmosfären på akutmottagningen och därmed bidra till en stödjande miljö som främjar en känsla av välbefinnande hos personal, patienter och närstående. / Background: Evidence-based Design (EBD) is a process that has been developed to ensure that decisions on planning and design of the healthcare environment are based on credible research with the goal of creating the best possible outcomes for staff, patients and next-of kin. Research on health care design shows that a well-planned and thought out physical environment plays an important role in patient safety, patient satisfaction and job satisfaction for the staff.  Within the conceptual framework of EBD, the visual environment is included as a variation of the physical environment. There is a substantial amount of research that examines different aspects of the visual environment within healthcare, there is however little research describing interventions aimed at improving the healthcare environment in an emergency department (ED). Purpose: To describe the staff experiences of the visual environment at an ED. Method: A qualitative inductive interview study was conducted at two emergency departments in southern Sweden.  Fifteen (n=15) interviews including registered nurses, assistant nurses and emergency physicians were conducted. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The staff at the emergency department experienced that a balanced visual environment promotes well-being. The balance consists of an integration between clinical functionality and aesthetic impressions. The visual environment can be distracting in various ways, creating a diversion from stressful experiences. It can also encourage curiosity and reflection. Aspects of the visual environment can however be equally distracting in a provocative manner, reinforcing stress. The visual environment has a stimulating emotional impact that can be both positive and negative as well as stimulating participation and dialogue. A balanced visuell environment creates an atmosphere which supports caring. Conclusion: Creating a balanced visual environment in the emergency requires a holistic approach incorporating practical and personal perspectives. It can be concluded that providing a balanced visual environment can ultimately improve the atmosphere of the emergency department and thereby promote a sense of well-being in staff, patients and next-of kin.

Syfte: Det råder brist på utvärderingar av belysningsanläggningar, vilket är ett viktigt verktyg för att få förståelse för brukares upplevelse, säkerställa en anläggnings kvalitet och förvärva kunskap till kommande projekt. Inomhusmiljön påverkar i hög grad människans hälsa och välbefinnande, där belysningen är en stor påverkningsfaktor. I samverkan med konsultföretaget WSP har utvärderingar genomförts i två kontorsmiljöer på Domstolsverket i Jönköping. Målet med studien var att undersöka hur en kvalitativ och kvantitativ utvärderingsmetod stod i relation till brukarnas uppfattningar av visuell trivsel. Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att förstå ljusmiljöns perceptiva och fysikaliska uppbyggnad, samt förstå brukarnas subjektiva uppfattning. Använda metoder var enkät, observation utifrån PERCIFAL och mätning av luminansförhållande. Resultat: Inga tydliga samband återfanns mellan brukarnas uppfattning av visuell trivsel och observation, eller analyserade. Svaga tendenser fanns dock på att i de områden observatörerna upplevde ljusare, var även respondenternas attityd till den visuella miljön mer positiv. Både höga och låga luminansförhållanden resulterade i att respondenterna erhöll en positiv attityd till den visuella miljön och välbefinnande. En positiv inställning till ljusmiljön visade sig gynna den visuella trivseln. Starkast samband fanns mellan inställning till ljusmiljön och upplevelsen av den visuella miljön, där en positiv inställning gynnade upplevelsen av den visuella miljön. Konsekvenser: Studiens slutsats är att varken en mätning eller observation är tillräcklig att användas enskilt för att säkerställa brukarnas visuella trivsel, eller för att beskriva hur ljusmiljön uppfattas av användarna. Därför rekommenderas det att inkludera brukare vid utvärdering, och att utföra mer omfattande utvärderingar för att generera kunskap kring kopplingen mellan mätbart ljus, perceptiv upplevelse och subjektiv uppfattning av visuell trivsel. Om utvärderingar och efterkontroller som även tar hänsyn till brukarnas subjektiva uppfattning prioriteras högre i byggprocessen, kan det säkerställa att ljusmiljöer erhåller ännu högre kvalitet. Begränsningar: Att enkäten utfördes på distans kan ha påverkat resultatet, samt att respondenterna ofta valde det neutrala mittenalternativet. Vissa begrepp kan även ha tolkats på annat sätt än förväntat. Observation och mätning utfördes endast vid ett tillfälle och inte i samtliga zoner där respondenterna var positionerade. Observation och mätning utgick endast från belysningens grundinställningar och bildskärmarna var inte tända vid detta tillfälle. Valet av antalet lokaler och skillnad i användningsfrekvens kan också ha påverkat resultatet. Mätning av luminans visade sig vara mer komplext än vad som förväntats. Intervjuer hade troligtvis givit en djupare förståelse kring det undersökta fenomenet än vad som generades från enkäten. Resultatet är enbart tillämpbart i det undersökta fallet och är därmed inte generellt giltigt. / Purpose: There is a shortage of evaluations of lighting constructions, which are crucial to understand the user, ensure the environmental quality and generate knowledge for future projects. The users’ well-being is affected by the indoor environmental quality, where the lighting has a major impact. In collaboration with the consulting company WSP, evaluations have been executed in two office environments at Domstolsverket in Jönköping. The aim with the study was to investigate how one qualitative and onequantitative evaluation method is related to the users’ perceptions of visual well-being. Method: A combination of qualitative and quantitative methods were used to understand the perceptive and physical construction of the lighting environment, and to understand the users’ subjective experience. Used methods were questionnaire, observation based on PERCIFAL and luminance ratio measuring. Findings: No significant connection were found between the users’ experience of visual well-being and the observation, or between the luminance ratios. There were weak tendencies that those areas of which the observers experienced the brightest, the users experienced the visual environment in a more positive way. Both high and low luminance ratios resulted in a positive attitude to the visual environment and the wellbeing. A positive attitude to the lighting environment favored the visual well-being. The strongest connections were found between the attitude to the lighting environment and the experience of the visual environment, where a positive attitude favored the experience of the visual environment the most.  Implications: Since either the measuring or the observation hadn’t any connection to the users’ subjective experience, the conclusion of the study is that either luminance ratios or a visual evaluation individually are sufficient to ensure the users visual wellbeingor to describe how the lighting environment is experienced by the users.Therefore, it is recommended to include users in evaluations, and to execute more comprehensive evaluations to generate more knowledge regarding the connection between measurable light and perceptive and subjective experience of visual wellbeing. If this is included in the process, it might increase the quality of the lighting environment. Limitations: The questionnaire was responded to at a distance and the respondents tended to choose the neutral central option and those factors might have affected the result. Some terms might also have been interpreted in another way than expected. The observation and the measuring were only executed once, and not in all the areas where the respondents were positioned. While measuring and observing, only the most used light setting was used and the computer screens where not on. Luminance measuring was more complex than expected. Interviews might have given a deeper understanding about the investigated phenomenon than what was generated from the questionnaire.The result is only applicable in this specific case and therefore not universal.