<p>Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.</p><p>Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien. Slopandet av revisionsplikten kan komma att innebära ett större ansvar för redovisningskonsulterna men även här beror det helt på valen som görs. Studien tar upp de intervjuade redovisningskonsulternas åsikter och vilka val de gjort.</p>

I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnande hos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna i fastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningen som den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvar hos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus. För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökat förvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det ger en lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation med bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerar inte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utav egenintressen. Detta gör att det finns ett behov att skapa en högre auktoritet hos förvaltaren, en auktorisation av densamme skulle öka förtroende hos styrelsen och i slutändan ge en mer långsiktigt bättre förvaltning av huset. Det finns även ett behov av att göra förvaltningstjänsten heltäckande, detta gör att förvaltarens intressen bättre kommer stämma överens med bostadsrättsföreningens. För samhället i stort finns det ett behov att få förvaltningen av bostadsrättshus att fungera. Bostadsrätt är en av de största boendeformerna i Sverige och det finns många ekonomiska risker relaterade med boendeformen. Att då lagstifta om förvaltningen skulle minska riskerna för många medborgare i Sverige. Lagen bör vara utformad så att båda metoderna inkluderas, att byggherren har ett förvaltningsansvar och att en förvaltare av gröna bostadsrättshus måste vara en auktorisad förvaltare av gröna hus. / In Sweden today more and more green condominiums are built. This increases the demand of technical knowledge of the housing cooperative to be able run the maintenance and operations of technical components of the house. To meet the increased demand a change is needed in the property management as it is today. This thesis looks at the methods of improving the property management; a prolonged maintenance and operations responsibility for the contractor and an authorisation of property managers of green houses. For developers who want to maintain a reputable profile there are clear advantages to having prolonged management responsibilities, this gives them an incentive to build the house more long-term and that they represent a lower risk to their buyers, in that it gives a better relationship with the housing association. A board governs Housing Associations with members of the association. These people are not always acting in the best interest of the housing association but instead sometimes out of selfinterest. This means that there is a need to create a higher authority of the property manager, an authorization by him would increase the authority of the board and ultimately provide a more long-term and improved property management of the house. There is also a need to make the property management a wide-ranging management service, this will make the manager's interests better match the interests of condominium association. For society at large, there is a need to have the management of multi-family housing to work. Cooperative housing is one of the most common forms of housing in Sweden and there are many economic risks associated with the housing form. To regulate the management would reduce the risks of many citizens in Sweden. The law should be designed in a way that Abstract Title: Methods of property management of green buildings - a study from a contractual theory perspective Authors Erika Kenne Department Department of Real Estate and Construction Management Thesis number 207 Supervisor Hans Lind Keywords Property management, contractual theory, green buildings, authorisation 3 includes both methods, the constructor have a prolonged maintenance and operation responsibility and that the property manager needs to be authorized as a property manager of green houses.

Värdet av det svenska fastighetsbeståndet utgör två tredjedelar av den svenska nationalförmögenheten och det kommersiella fastighetsbeståndet kan värderas till cirka 3 200 miljarder kronor. En av de viktigaste yrkesrollerna för en fungerande kommersiell fastighetsmarknad är i sin tur fastighetsförvaltaren. Detta medförde att Aff – Forum för förvaltning och service under slutet av 2010 införde en auktorisation för fastighetsförvaltare.   Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka var auktorisationen befinner sig i dagsläget samt hur framtiden för auktorisationen ser ut och vilka åtgärder som Aff behöver göra. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka efterfrågan och behovet av auktorisationen hos olika aktörer. Syftet är även att klargöra hur Affs auktorisation är uppbyggd samt att undersöka om utformningen är den bästa möjliga. För att undersöka detta har författarna intervjuat elva företag inom branschen samt Professor Stellan Lundström och doktorand Sigrid Katzler från KTH. De intervjuade företagen bedriver sin verksamhet inom olika typer av fastighetsslag. För att undersöka den långsiktiga efterfrågan och behovet av auktorisationen har flera generella drivkrafter som oftast finns vid införandet av en auktorisation studerats. Dessa kan till exempel bestå av att skapa en konkurrensfördel, höja kompetensen eller höja inträdesbarriärerna.   Den empiriska studien visade på att de intervjuade aktörernas insikt i auktorisationen var att beteckna som relativt dålig. Trots detta hade tre av de intervjuade företagen auktoriserade förvaltare inom bolaget. Behovet av en auktorisation rådde de delade meningar om. Tre företag ansåg att det inte fanns ett behov, ett flertal företag uttryckte att auktorisationen kunde medföra nytta i olika hänseenden. De senare gick dock inte så långt som att kalla det ett behov. Inget företag ansåg att behovet för en auktorisering var större inom något specifikt fastighetsslag. Däremot såg företagen en skillnad i vilken konkurrensfördel auktorisationen skulle innebära för ägande bolag och konsultbolag. Konkurrensfördelen att kunna marknadsföra auktorisationen mot kund ansågs vara betydligt större för konsultbolagen. De flesta av de intervjuade företagen ansåg att auktorisationen kan fungera som ett verktyg för kompetensutveckling. Auktorisationen sågs även som ett medel för att skapa en enhetlig definition av fastighetsförvaltare. Slutligen tyckte alla företag samt Katzler och Lundström att utformningen var relevant, dock framhävde vissa att den skulle kunna delas upp i fler steg.   Slutsatsen från studien är att kännedomen är så låg att Aff har ett direkt behov av att marknadsföra organisationen samt auktorisationen. Detta skulle också bidra till att Aff uppfattas som mer legitima. Utifrån studien ter det sig som att de ägande bolagens kunder, till skillnad från konsultbolagens, inte kommer efterfråga en auktorisation. Det krävs dock fortsatt forskning för att bekräfta detta. / The Swedish property stock constitutes two-thirds of the Swedish national wealth and the value of the commercial real estate stock can be estimated to 3 200 billion SEK. One of the most important professions to maintain an efficient commercial real estate market is the real estate manager. This caused Aff – “Forum för förvaltning och service” to introduce a professional certification for real estate managers by the end of 2010.   The main purpose of this thesis is to analyse where the certification is on the market and how the future will look for the certification. Furthermore, the purpose is to establish the demand and need among different market actors. The purpose of the thesis is also to clarify the structure of the certification and examine the current format. To analyse this, the authors have conducted interviews with eleven companies operating in the real estate market. Professor Stellan Lundström and doctoral student Sigrid Katzler from KTH have also participated in interviews. Several different drivers have been studied in order to analyse the long-term demand and need for a professional certification for real estate managers. These drivers can for example be to create a competitive advantage, raise the competence level or to raise the entry barriers for the profession.   The empirical study revealed that the interviewed companies had little knowledge of the certification. Although the knowledge in general was modest, there were three of the interviewed companies that had certified real estate managers. There were different opinions concerning the need for a certification. Three of the companies explicitly claimed that they did not see any need, several of the companies expressed that the certification could bring advantages. The companies expressed a difference in the competitive advantage the certification could bring for companies that own real estate and for service firms. The competitive advantage to market the certification towards the customer was believed to be much greater for the service firms. Most of the companies thought that the certification could be used as a mean to increase competencies for the real estate managers. The certification was also thought of as a mean to create a unanimous definition of the real estate manager. Finally, all of the companies as well as Katzler and Lundström considered the disposition to be relevant although some of them expressed that it could be divided into different levels.   The conclusion is that the general knowledge is rather modest and that Aff have an urgent need to market the organisation and the certification. This would also contribute to Aff’s legitimacy. The study indicates that the customers of the companies that own real estate are not going to demand a certification as much as those of the service firms. However, further study is needed to confirm this.

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad. / Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.

Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.