Trafikverket, är den statliga verksamhet som har hand om alla Sveriges vägar och järnvägar har den så kallade nollvisionen som ett huvudmål. Tanken bakom nollvisionen är att de som använder vägarna skall vara säkra och inte komma till skada. En del av uppfyllandet av detta mål är att Trafikverket ger ut korttidsprognoser för väglag och körförhållande. I nuläget så används ett mycket manuellt systemet som heter NTIS, men man håller på att utveckla det nya automatiska systemet RCC som skall kunna ta fram korttidsprognoser baserat på olika former av data, t.ex. data från väderstationer. Syftet med denna studie är att utvärdera hur väl de två olika systemen utför en korttidsprognos och jämföra de mot varandra, samt verkligheten. Denna studie gjordes i form av en förklarande fallstudie. Som datainsamling används dokument i olika former och analysen var kvantitativ då resultatet av utvärdering ger olika procenttal av hur rätt respektive system har. Under undersökningen gång så kom vi fram till att båda systemen hade sina fördelar och nackdelar. T.ex. så det gamla NTIS systemet fortfarande bäst på isigt och moddigt väglag. Medans det nya RCC systemet hade sina egna fördelar, t.ex. snöigt väglag och vått väglag. Samt så hade RCC en klar fördel med sin rapporteringstid, vilket var ett problem man såg med NTIS. Resultat var som sagt ett procenttal av hur rätt de två olika systemen hade, men även förslag till förbättringar. T.ex. hur man skulle kunna ändra RCC regler för bättre resultat. / Trafikverket is the government branch that operates all of Sweden's roads and railroads and one of their main goals is the so called zero vision. The idea behind zero vision is that all roads shall be safe to use and that no one should get injured while on the roads. One part of fulfilling this goal is that Trafikverket gives out short term forecast about the road conditions and driving conditions. Currently a manual system called NTIS is used, but Trafikverket is currently developing a new automatic system called RCC. RCC is supposed to be able to form short term forecast by using different kinds of data such as weather stations. The reason behind this study is to compare how well the two different systems do a short term forecast. They are paired against each other, but the goal is also to look how it really was in reality. The study was done as an explanatory case study. Data was collect by document of many kinds and the analysis was quantitative since the result is a percentage of how well each system had done. During the study many things were concluded. Such as both systems had their strengths and flaws. For example the old NTIS system was still better at icy and slushy roads. While the new RCC system was good at snowy and wet roads. Also a clear strength and also reason behind RCC was it’s automatic and constant report time, which was a problem in the NTIS systemet. The result of the study was a percentage how well each system did. But also suggestions how rules of the new RCC system may be improved was also given that may strengthen the result of the system.

Den här uppsatsen undersöker hur väl annoteringsverktyget Swegram utför analysdelen ordklassbestämning, så kallad ordklasstaggning, av elevtexter i svenska och svenska som andraspråk. Syftet är att undersöka tillförlitligheten i verktyget och om avvikelser i ordklasstaggningen finns från manualen till SUC (Ejerhed et al 1992) samt från traditionell grammatisk ordklassanalys enligt SAOL vill jag undersöka i hur stor omfattning det sker och i vilka ordklasser det är mest frekvent. Studien ämnar ge svar på om vissa ordklasser är mer problematiska att ordklasstagga än andra, om vissa ord har egenskaper som ger upphov till feltaggning och om det är skillnad på verktygets förmåga att känna igen och ange ordklasser i texter skrivna av elever med svenska som andraspråk i jämförelse med texter skrivna av elever med svenska som modersmål. Materialet består av tio elevtexter i ämnet svenska som andraspråk och 10 texter i ämnet svenska för årskurs 9. För att få fram statistik på avvikelser i ordklasstaggningen används beräkningar för precision och recall samt för medelvärdet F-score. Resultatet visar att feltecknade ord ger upphov till feltaggningar, vilka det också finns fler av i andraspråkstexterna, liksom ordklasser som delar många ordformer. För övrigt visar sig inga anmärkningsvärda skillnader i verktygets precision mellan andraspråkstexter och texter i svenska.

Syftet med projektet är att samla in data kring PV-modulers maxeffekt. Felmarginalen hos datan får vara högst ±2%. De PV-moduler som ska kopplas in har kortslutningsströmmar från 1.51A till 8.9A samt öppenkrets-spänningar från 15.7V till 98V. Ett IV-svep ska kunna genomföras och nya mätningar av maxeffekten ska skickas trådlöst var tionde sekund.  Automatisk kalibrering efter rådande ström- ochspänningskarakteristik kan initieras via applikationen Blynk, detta för att öka mätnoggrannheten till följd av det breda spann av PV-moduler mättekniken ska vara kompatibel med. Likaså kan en maxeffektföljande algoritm initieras via applikationen, där maxeffektens uppdateringsfrekvens ligger inom ett 10-sekundersintervall. IV-svep kan utföras med viss dataförlust närakortslutningsströmmen. Felmarginalen för spänningsmätningar uppgår till ±0.66% och felmarginalen för strömmätningar uppgår till ±1.23%. Felmarginalen för effekt uppgår till ±0.81% och felmarginalen för maxeffekt uppgår till ±0.89%. Data kan laddas ned som CSV-filer. Tester för de specifika PV-modulerna som ska kopplas in behöver genomföras. Ett annat val av OP-förstärkare kan förenkla kretsen. Resistansen hos Rshunt kan minskas för att öka det mätbara spänningsintervallet.

The project has worked with the function and structure of epicyclical automatic transmissions. The goal of the project has been to find a mathematical way of representing the transmissions setup and possible power flows. Furthermore the project has included the generation of all theoretically possible matrix representations of two simple planetary gear sets in MATLAB as the base for a future optimization model. The result of the project is a large quantity of matrix representations of the two planetary gear sets and their connections and shafts. The result from the MATLAB program has been verified by comparing the structure and the number of solutions to all manually derived setups. The result from the program can be considered to be complete for two planetary gears but to extend the analysis to more complex planetary gears and gearboxes with more than two sets, another method is suggested. The generation process in this project has been rather complex and time consuming. The conclusions drawn from this project is that it is possible to represent many epicyclical automatic transmissions in matrix form. An optimization program based on this type of matrix would simplify the design of new, more complex and more efficient epicyclical transmissions leading to more efficient vehicles. Key words: automatic transmission, planetary gear, matrix representation / Projektet har behandlat epicykliska automatväxellådor och dess uppbyggnad och funktion. Idén med projektet har varit att ta fram ett sätt för att på ett matematiskt sätt representera växellådans struktur och dess möjliga effektflöden. Utöver detta har arbetet inneburit att alla teoretiskt möjliga matrisrepresentationer för två enkla sammankopplade planetväxlar har tagits fram i MATLAB som underlag för en framtida optimeringsmodell. Resultatet av arbetet är en stor mängd uppställningar av dessa två planetväxlar och dessas sammankopplingar. Resultatet från MATLAB har jämförts och verifierats genom manuell beräkning av antalet variationer och dessas utseende. Resultatet från programmet kan anses som komplett men för en utökad analys av epicykliska automatväxellådor med fler än två planetväxlar och andra typer än den enklaste formen av planetväxel, rekommenderas en annan typ av framställning av alla möjliga variationer. Den metoden för att generera sammankopplingar som har använts i detta projekt är för komplex och tidskrävande. Slutsatsen av projektet är att det finns möjlighet att generera och representera många epicykliska automatväxellådor på matrisform. Ett optimeringsprogram baserat på denna typ av matris kan förenkla utvecklingen av nya mer avancerade och mer effektiva epicykliska automatväxelådor vilket leder till mer effektiva fordon. Nyckelord: automatisk växellåda, planetväxel, matrisrepresentation

Den vanligaste metoden som används för att undersöka hjärtats morfologi, anatomi samt funktion är tvådimensionell ekokardiografi. Vid bedömning av hjärtats globala systoliska kammarfunktion och väggrörlighet används ”vänster kammares utdrivnings- eller ejektionsfraktion” (VKEF). Vanligtvis görs en visuell bedömning men för att kunna göra en mer korrekt bedömning används ofta semiautomatiska mätningar och beräkningar som hjälpmedel eftersom det förenklar utlinjering av endokardiet.Syftet med studien är att jämföra semiautomatisk VKEF-bedömning utförd med automated 2D cardiac quantification (a2DQ) med visuellt skattad VKEF, vid transthorakal ekokardiografi. Inspelade ultraljudssekvenser från 50 tidigare utförda ultraljudsundersökningar ingick i studien. Patienter med arytmier såsom förmaksflimmer exkluderades. I studien jämfördes en beräknad VKEF erhållet med den semiautomatiska metoden a2DQ mot en visuellt bedömd VKEF utförd av erfarna bedömare. VKEF jämfördes initialt dels >55% dels <55% för det två metoderna. Dessutom gjordes ytterligare jämförelse enligt följande kriterier >55%, 45-54 %, 30-44 % och <30 %. Kappa-analys relaterat till den initiala bedömningen visade på en måttlig överensstämmelse (k = 0,47). Motsvarande analys gjord på de indelade kriterierna erhölls en kappa koefficient på 0,41. Den visuella bedömningen ger i denna studie högre VKEF. Studien tyder på att a2DQ är en mindre lämplig metod då den undervärderar VKEF och bör inte rekommenderas som stöd för oerfarna bedömare. / The most commonly used method to examine the heart’s morphology, anatomy and function within clinical context is 2-dimensional echocardiography.When assessing the heart’s global systolic ventricular function and wall mobility the left ventricular ejection fraction (LVEF) is utilized. To aid with the visual assessment, semi-automatic measurements and calculations are often used. These computerized methods automatically measure the heart volume using the reference point’s outline at the endocardium. The aim of this study is to compare a semi-automatic LVEF-assessment method, automated 2D cardiac quantification (a2DQ), to visually assessed LVEF using transthoracic echocardiography. Recorded ultrasound sequences from 50 previously performed ultrasound studies were included in the study. Patients with arrhythmias such as atrial fibrillation were excluded. In the study, an estimated LVEF obtained with the semiautomatic method a2DQ was compared to a visually evaluated LVEF performed by experienced examiner. LVEF was initially compared to> 55% <55% for the two methods. In addition, further comparison was made according to the following criteria> 55%, 45-54%, 30-44% and <30%. Kappa analysis related to the initial assessment showed moderate consistency (k = 0.47). Corresponding analysis made on the categorized criteria obtained a kappa coefficient of 0.41. The visual assessment gives higher LVEF in this study.The study suggests that a2DQ is a less appropriate method as it underestimates LVEF and should not be recommended as support for inexperienced examiners.

Mabema har en produkt som mäter vedvolym av virkestravar på lastbilar. Systemet är byggt på att en bildbehandlingsalgoritm hittar silhuetterna av stockarna på renderade bilder av lastbilstravar. Arbetsgivaren är inte helt nöjd med prestandan av algoritmen och vill utreda om djupinlärning kan förbättra resultatet. Detta arbete undersöker hur diameterfördelningen i varje trave kan estimeras med hjälp av djupinlärning och objektdetektering i synnerhet. Två metoder granskas, den ena hanterar problemet abstrakt med djup regression medan den andra metoden går in i detalj och nyttjar objektigenkänning för att hitta stockändar. Arbetet utvärderar även möjliheterna att träna dessa modeller baserat på data från fysiska simulationer. Det visar sig vara användbart att nyttja syntetisk data för träning och med transfer learning lyckas de syntetiska modellen uppnå kraven Biometria ställer på automatiserad diameterberäkning. Med objektdetektering visar det sig också gå att uppnå samma prestanda som arbetsgivarens algoritm med en bättre stocksökning tre gånger så snabbt eller snabbare.

Automated image recognition software has earlier been used for various analyses in the steel making industry. In this study, the possibility to apply such software to classify Scanning Electron Microscope (SEM) images of two steel samples was investigated. The two steel samples were of the same steel grade but with the difference that they had been treated with calcium for a different length of time.  To enable automated image recognition, a Convolutional Neural Network (CNN) was built. The construction of the software was performed with open source code provided by Keras Documentation, thus ensuring an easily reproducible program. The network was trained, validated and tested, first for non-binarized images and then with binarized images. Binarized images were used to ensure that the network's prediction only considers the inclusion information and not the substrate. The non-binarized images gave a classification accuracy of 99.99 %. For the binarized images, the classification accuracy obtained was 67.9%.  The results show that it is possible to classify steel samples using CNNs. One interesting aspect of the success in classifying steel samples is that further studies on CNNs could enable automated classification of inclusions. / Automatiserad bildigenkänning har tidigare använts inom ståltillverkning för olika sorters analyser. Den här studiens syfte är att undersöka om bildigenkänningsprogram applicerat på Svepelektronmikroskopi (SEM) bilder kan klassificera två stålprover. Stålproven var av samma sort, med skillnaden att de behandlats med kalcium olika lång tid. För att möjliggöra den automatiserade bildigenkänningen byggdes ett Convolutional Neural Network (CNN). Nätverket byggdes med hjälp av öppen kod från Keras Documentation. Detta för att programmet enkelt skall kunna reproduceras. Nätverket tränades, validerades och testades, först för vanliga bilder och sedan för binariserade bilder. Binariserade bilder användes för att tvinga programmet att bara klassificera med avseende på inneslutningar och inte på grundmatrisen. Resultaten på klassificeringen för vanliga bilder gav en träffsäkerhet på 99.99%. För binariserade bilder blev träffsäkerheten för klassificeringen 67.9%. Resultaten visar att det är möjligt att använda CNNs för att klassificera stålprover. En intressant möjlighet som vidare studier på CNNs kan leda till är att automatisk klassificering av inneslutningar kan möjliggöras.

Hypertoni innebär förhöjt blodtryck. Det utgör en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. Därför det är viktigt att diagnoserna hy-pertoni genom blodtrycksmätning. Blodtryck kan mätas båda automatisk och ma-nuellt. Vid ambulatorisk blodtrycksmätning under 24-timmar används automatisk mätmetod. Vid varje undersökning kontrolleras utrustning med hjälp av manuell blodtrycksmätning. Detta innebär att man samtidigt mäter blodtrycket och avläser värdet på en display på den ambulatoriska mätaren och på manometer på den ma-nuella. Detta upprepas tre gånger och genomsnittsskillnaden beräknas för respek-tive metod. Enligt metodbeskrivning vid Skånes universitetssjukhus i Lund ska medelskillnaden ligga under 9 mmHg och enligt European Society of Hypertens-ion (ESH) och European Society of Cardiology (ESC) guidlines ska skillnaden vara ≤5 mmHg i minst 60 % av mätningarna. Syftet med denna retrospektiva stu-die som innefattade 100 patientmätningar var att undersöka hur ofta medelvärdet mellan automatisk och manuell metod låg över 5 mmHg samt hur stor skillnaden var. Resultatet visar att i 16 % av de systoliska patientmätningar och i 10 % av de diastoliska mätningarna var skillnaden större än 5 mmHg. Den största skillnaden vid systolisk tryckmätning var 10 mmHg och vid diastoslik tryckmätning 8 mmHg. Studien visar att skillnaden mellan mätmetoderna är små vilket innebär att ESH och ESC riktlinjer uppfylls. / Hypertension, which is the medical term for high blood pressure, is considered a risk factor for coronary artery disease and kidney disease. This means that the di-agnosis of hypertension, which is done by the measurement of blood pressure, is very important. Blood pressure can be measured either by an automated or a man-ual method. When an ambulatory blood pressure monitoring during 24 hours is performed, blood pressure is measured through automated equipment. The equip-ment is controlled through the means of a manual blood pressure measurement. This is done by simultaneously measuring a patient’s blood pressure manually and comparing the pressure given by the automated display with the pressure shown on the manometer. This is repeated three times and the mean difference is calcu-lated for each method. According to the guidelines used in Skåne University Hos-pital in Lund, the mean difference cannot be greater than 9 mmHg. The European Society of Hypertension (ESH) and the European Society of Cardiology (ESC) guidelines state that mean difference is required to be under 5 mmHg. This study was a retrospective study which included 100 patient measurements. The purpose of this study was to evaluate how frequently the mean difference between the automated method and the manual method surpassed 5 mmHg in least 60 % of measurements. The results show that 16 % of the systolic measurements and 10 % of the diastolic measurements had a mean difference surpassing 5 mmHg. The largest difference for the measurement of systolic pressure was 10 mmHg while the largest difference for diastolic measurements was 8 mmHg. The study indi-cates that the difference between the two methods is very small, meaning that the ESH and ESC guideline requirements are met.

Att designa fysiska escape rooms kan kräva mycket arbete och resurser. Detta arbete hanterade frågan om en digital-first approach kan underlätta arbetsprocessen och undersöker frågan om automatisk återställning av pussel samtidigt. Escape rooms är rum där grupper av människor ska lösa en serie pussel med hjälp av ledtrådar i rummet, vanligtvis med ett mål att ta sig ur rummet inom en viss tid. Det skapades en textbaserad spelprototyp i Twine och en 3D-prototyp genom spelet Escape Simulator för att undersöka hur de gick att skapa digitala escape rooms i. En digital-first approach är ett fördelaktigt första steg vid planering av fysiska escape rooms med få nackdelar och det går att testa möjligheter för automatisk återställning samtidigt.

The presented work in this report is a master’s thesis at the machine design track at KTH Royal Institute of Technology. The work was commissioned by Ovzon through Svea Teknik AB. The T6 antenna in Ovzons antenna terminal portfolio is as of now fully manual in terms of positioning against satellites. The problem with this is that if the operator is situated in a vehicle, they are required to exit the vehicle and place the antenna on solid ground, aim it, and then return to the vehicle. To cope with the need of manually placing and aiming the antenna, a solution which enables the operator to fully control the antenna from within a vehicle is therefore desired. This work aims to develop a conceptual design that lets the antenna be mounted and automatically aimed against satellites while following tight dimension requirements. The work centered around a concept generating- and evaluation process where different main functions were identified, and to which concepts were formulated by brainstorming. The concepts were mapped with the help of a Functions/Means-Tree and then later evaluated with Pugh’s matrices in order to find a suitable one. The result was two conceptual designs out of which one was chosen by Ovzon for manufacturing. The chosen concept consists of a docking station which is positioned in elevation using a stepper motor connected to a planetary precision gearbox and in azimuth using a direct drive rotary table. The antenna is placed in the docking station and secured into place using latches. The manufactured proof of concept was constructed out of primarily 3D-printed parts but also some that were turned in steel. The resulting concept proved to solve the challenges and given requirements while still being small in size and robust to use. / Följande arbete är ett examensarbete inom spåret maskinkonstruktion vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet utfördes på uppdrag av Ovzon genom Svea Teknik AB. En av produkterna som ingår i Ovzons produktsortiment av antennterminaler är T6-antennen. Den är nuvarande helt manuell när det kommer till att positionera och rikta in sig mot satelliter. Problemet med detta är att om antennoperatören sitter i ett fordon så måste denne gå ut från fordonet och placera antennen på solid mark för att sedan manuellt rikta in antennen mot satelliten och därefter återvända till fordonet. En lösning som låter operatören helt och hållet kontrollera antennen från fordonet istället för att manuellt placera och rikta in den är därför efterfrågat. Detta arbete har som avsikt att konstruera en konceptuell design som låter antennen bli monterad och automatiskt inpekad mot satelliter, samtidigt som den uppfyller strikta krav gällande storlek. Arbetet är centrerat kring en konceptgenererings- och utvärderingsprocess där olika huvudfunktioner hos enheten var identifierade och till vilka koncept var formulerade genom diskussion. Koncepten var sedan kartlagda med hjälp av en Function/Means-Tree och sedan utvärderade med hjälp av Pugh’s-matriser för att på så vis hitta den optimala lösningen. Resultatet var två konceptuella konstruktioner varav en blev vald av Ovzon för att bli tillverkad som prototyp. Det valda konceptet bestod av en dockningsstation som riktas i elevation med hjälp av en stegmotor som är kopplad till en precisionsplanetväxellåda och i azimut med hjälp ett direktdrivet rotationsbord. Antennen placeras i dockningsstationen och hålls fast med hjälp av spännen. Den tillverkade prototypen bestod till största del av additivt tillverkade komponenter men även några av svarvat stål. Det slutgiltiga konceptet visade sig lösa många av de initial autmaningarna och givna kraven medan den samtidigt var liten i storlek och robust att använda.