As autonomous vehicles become more prevalent in urban traffic settings, the safety of vulnerable road users, predominantly pedestrians, must be placed in high regard relative to the design of the autonomous vehicle's (AV's) external human machine interface (HMI). Traditionally, there exist communication methods between drivers and pedestrians, such as hand gestures, eye contact, and verbal cues that convey the driver's awareness of the pedestrian's presence. However, with autonomous vehicles, there is a shift in communicative responsibility from the driver to the vehicle itself. It is the vehicle's responsibility to intuitively and clearly indicate its actions to the pedestrian. This research analyzes the factors contributing to AV skepticism and the ways in which the visual aspect of an AV's external HMI can be improved from traditional vehicle designs to accommodate visually impaired pedestrians. This was achieved by performing a study on 27 participants varying in age, gender, and vision impairment type. The study includes a survey and interview portion. Findings indicate that yellow and blue colors are viewed as most welcoming and memorable. It is suggested that these colors be used in the projected light system of the external HMI design. Quantitative results indicate that there is a moderate degree of correlation between the following: the use of cruise control and vision impairment severity (negative correlation), a participant's willingness to ride in an AV and vision impairment levels (positive correlation). The study also found a low degree of correlation in a participants willingness to ride in an AV and their trust in AVs. Based on these findings and under the assumption than an external HMI is needed on the AV, it is recommended that the external HMI contain a light projection system on the vehicle's front body. Based on qualitative results, the light projection system should use a teal color light and project a directional arrow onto the ground when identifying a pedestrian in its path while turning. Intuitive signals such as these help ensure pedestrian safety and promote trust and acceptance of the use of autonomous vehicles on public roads.

The Swedish State Road Administration has since 1992 procured operations and maintenance of state roads on the open market. The procurement has been termed “Grundpaket Drift”, GPD, and comprises mostly operational measures for road networks.The clients of GPD, SRA regions, have gradually changed the original documentation in order to adapt it to local conditions. This process has gradually led to that some parts of the documentation are creating problems for contractors interested in procuring jobs.This thesis tries to analyze GPD and clarify the differences that may be essential to the procurement process and to facilitate future joint working projects and processing descriptions.

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.

<p>Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.</p>

Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.

No description available.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.

Texte remanié de : Dissertation : ? : Philosophische Fakultät IV (Sprach- und Lietraturwessenschaften) der Universität Regensburg : 2003. / Bibliogr. p. [311]-332. Notes bibliogr. Index.

No description available.

Anskaffning av IT-system genomförs av olika anledningar, som till exempel behov i verksamheten på grund av nya arbetsuppgifter, omorganisationer eller att andra förändringar ska genomföras. IT-system är numera en nödvändig förutsättning för de flesta verksamheter och då är det av största vikt att det uppstår nytta med användning av IT-systemen. Ett sätt att säkerställa detta är att det är en bra användbarhet i systemet. Det ska till exempel vara lätt att lära sig samt effektivt och tilltalande att arbeta med systemet. Kontroll av om ett system har en bra användbarhet bör ske innan det anskaffas, när systemet utvärderas och eventuellt jämförs med andra. Men hur denna utvärdering kan genomföras finns det få konkreta rekommendationer för. Uppsatsens syfte är därför att redovisa en rekommendation av hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under processen för anskaffning av IT-system. En kvalitativ studie har genomförts genom att intervjua representanter från tre olika verksamheter som har gemensamt att de genomfört utvärdering i samband med anskaffning av IT-system. Från intervjuerna samt studerad teori kring ämnet har rekommendationer för hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under anskaffningsprocessen av IT-system tagits fram. Den innehåller tre delar i en stegvis process: kompetens – avgränsning - utvärdering. Minst två olika metoder i kombination bör användas vid utvärderingen samt att aktiviteter genomförs i projektgruppen för att höja sin kompetens och få en samsyn kring vad använd-barhet är och ska vara i den aktuella anskaffningen. En lämplig avgränsning, eller definition, av användbarhet är att använda den fastställda ISO-standarden för användbarhet. En slutsats av denna studie är att forskning om utvärdering, anskaffning och användbarhet finns – men inte i kombination med varandra. Denna kombination är dock en del av verkligheten vid anskaffningar av IT-system. IT är en förutsättning i de flesta verksamheter numera. Då borde vikten av användbara IT-system vara oerhört relevant att utvärdera när nya, eller förnyade, system ska anskaffas.