No description available.

Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier. / Over the past two decades, the consumption of new clothing has increased by almost 30 percent per person in Sweden, which has also caused individual's clothing waste to become more extensive. Clothes that are still wearable is often disposed of in the household's residual waste. With this in mind, and with previous research showing that young people are considered a high- consuming group, this study aim to investigate how students at Jönköping University, who live in Jönköping municipality, handle their clothing waste. The empirical data was retrieved with a web-based survey to investigate which of the clothing disposal methods secondhand, textile recycling, private resale, giving to family and/or friends, and residual waste that are used by the target group and how they justify their choice of clothing disposal method. Through a thematic analysis of the open-ended questions in the survey, as well as through using the theory of bounded rationality, the results show that the choice of clothing disposal method is complex since it many times is limited by circumstances. Among the study’s 73 respondents, such circumstances turned out to be, among other things, a lack of accessibility, time, and information. Furthermore, the result shows that for some of the respondents the choice of clothing disposal method is not solely about getting rid of the clothes in a comfortable way. For some, clothing disposal is also about earning some extra money or about helping others. Knowledge and understanding of why clothing waste is handled the way it is and ends up where it ends up can be helpful for governments as well as for municipalities in their ongoing work for a more circular society. By January 2025, all EU member states must comply with the EU Directive 2018/851 on waste which among other things targets the need for a separate collection of textiles.