No description available.

En novell som baseras på de tillfällen som varit avgörande i mitt konstnärskap. / [I examensarbetet ingår utställningen "Vanishing Mind":] En process som tar mig till en ny verklighet. En process som tillåter mig att förkasta det som varit / är. Material: Digitala utskrifter, aluminium, plåt, jesmonite. Teknik: Fotografi, skulptur.

Denna studie består av en läromedelsgranskning där sambandet mellan bråk- och decimaltal är i fokus. Granskningen genomfördes med hjälp av en komparativ analys för att finna hur läromedlen hanterar samt behandlar området utifrån kända avgörande aspekter, även kallat svårigheter. Utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt skapades studiens kartläggningsmaterial, i form av fyra analysscheman, som ligger till grund för resultatet i studien. Resultatet besvarade studiens tre forskningsfrågor; Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom bråktal? Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom decimaltal? Hur behandlas sambandet mellan bråk- och decimaltal i läromedel och i vilken utsträckning möjliggör behandlingen för eleverna att urskilja de avgörande aspekterna? Resultatet visar på att de båda läromedlen hanterar och behandlar det valda området genom variation, men då på olika sätt, såsom antal representationer, uppgifter och strukturer, vilket både kan leda till positiva och negativa fördelar. Detta resulterar även i att en lärare måste vara uppmärksam på hur läromedlens innehåll är uppbyggda och hur det specifika innehållet anpassas till en elevgrupp.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att lämna ett missbruk. Fokus låg på övergången från livet med missbruk till ett drogfritt liv, avgörande faktorer för beslutet om att bli drogfri samt hur drogfriheten har påverkat kvinnornas sociala identitet. Studien hade en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom intervjuer. Informanterna var tre kvinnor mellan 40-55 år som tidigare levt med ett tungt missbruk men varit drogfria i flera år. Deras berättelser analyserades med hjälp av meningskoncentrering och kopplades till interaktionistisk teori med fokus på social identitet och individens definition av situationen. Studiens huvudsakliga resultat visar att vägen mot drogfrihet påbörjas i samband med en vändpunkt till följd av ett känslomässigt uppvaknande. Händelseförloppen som ledde upp till vändpunkten varierade men innefattade att ha "fått nog" av missbruket. Det som var gemensamt var att samtliga informanters vändpunkt kunde relateras till sociala relationer och då främst relationen till deras barn. Detta tillsammans med negativa erfarenheter av missbruket och lärdomar från tidigare återfall skapade förutsättningar för långsiktig drogfrihet. Drogfriheten innebar stora livsförändringar och berättelserna tydliggjorde hur de i olika hög grad fortfarande identifierade sig som "missbrukare" trots flerårig drogfrihet. Diskussionen förs kring hur samhällets stigmatisering försvårar kvinnors väg mot drogfrihet och vilka konsekvenser detta medför i form av skam och bristande tillgång till stöd. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv är det av vikt att undersöka och lyfta utsatta gruppers erfarenheter, förvalta dessa kunskaper och utveckla det sociala arbetet.

No description available.

<p>Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.</p>

Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi. Resultatet visade inte på några avgörande ögonblick/vändpunkter i form av aha-upplevelser. Konfidenterna lyfte istället fram vändpunkter i form av insikter över tid. Två gemensamma drag trädde fram i materialet. Konfidenterna framhöll hur de med terapins hjälp fick syn på hur de suttit fast i mönster och försvar i sina tidiga objektrelationer. Konfidenterna framhöll också vikten av ett "eget rum" att möta sig själv tillsammans med terapeuten. / What is the crucial turning point in psychotherapy? This is a qualitative study of patients' experiences of the crucial moments/ turning points in their psychotherapy. This study examined patients' experiences and their description of these. The method is phenomenological and is called the EPP- method. The six informants have all attended more than 25 hours of therapy they have all attended psychodynamic therapy. The results revealed no crucial moments/ turning points such as "aha moment". Instead the patients emphasized turning points and insights over time. Two common features emerged in the material. The patients emphasized how they due to the therapy became aware of how they have been stuck in patterns and defense systems due to their early object relations. The patients also emphasized the importance of a "private room" of their own where they could meet themselves together with the therapist.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid beslut kring outsourcing för högskolor och universitet. Studien har främst baserats på information från intervjuer med representanter från de utvalda högskolorna och universiteten i Sverige. Utformningen av referensramen grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom outsourcing. Det har visat sig finnas ett antal för- och nackdelar med outsourcing, där de främsta fördelarna är kostnadsbesparing, tillgång till specialistkunskap och fokus på kärnverksamheten. De främsta nackdelarna är minskad intern kunskap, ökat beroende av leverantören och minskad kontroll över den outsourcade aktiviteten. Vissa av dessa för- och nackdelar har även varit avgörande vid beslut kring outsourcing. Den mest avgörande faktorn som högskolorna och universiteten nämner är tillgången till specialistkunskap och den ekonomiska faktorn.

Denna systematiska litteraturstudie belyser elevers förmåga att utveckla taluppfattning, samt vilka svårigheter de kan stöta på inom taluppfattningen. För att få en djupare förståelse har olika databaser använts för att samla in och analysera olika artiklar och avhandlingar som finns med i studien. I studien har det visat sig att elever kan stöta på flera svårigheter inom taluppfattning. Utifrån studiens resultat förtydligas hur konkret material kan användas i undervisningen inom taluppfattning samt hur eleverna kan utveckla sina kunskaper inom taluppfattning och svårigheter förhindras. För att utvecklas inom taluppfattning finns det tre strategier: den första är att eleverna kan använda konkret material för att få en djupare förståelse kring tal, den andra strategin innefattar matematiska färdigheter och den sista strategin handlar om det matematiska språket och taluppfattning. Utifrån den granskade litteraturen som lyfts fram är en viktig aspekt att uppmuntra eleverna till att använda sig av konkret material. Genom att eleverna använder sig av konkret material kan förståelse skapas utifrån vilken de kan gå vidare mot abstrakt arbete.