I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig. I uppsatsen används det kvantitativa verktyget Space syntax tillsammans med kvalitativa fallstudier för att mäta den rumsliga orienteringsförmågan på dessa gator. Bill Hillier har funnit ett samband mellan integration och connectivity som han menar påverkar begripligheten av en viss rumslig struktur för människan. Han har kallat korrelationen för intelligibility- rumslig begriplighet. I uppsatsen jämförs Space syntax analyser med fallstudier för att utröna om Hilliers teori stämmer och för att därmed försöka bidra till utvecklingen av verktyg för att mäta rumslig navigering i urbana miljöer. Resultat är att använda båda analysmetoderna tillsammans vid mätningen av intelligibility. / In this paper we introduce a comparative study on three streets’ intelligibility. The study objects are Trollebergsvägen, Karl XI gata and Öresundsvägen in Lund, Sweden. Öresundsvägen is under negotiation for development in coming years. Here, there will be a variety of building structures allowing mixed social groups to live side by side and also businesses established close to the inhabitants. We have used the quantitative method Space syntax and the qualitative data of case studies to measure the intelligibility of these streets. Since Bill Hillier has found a correlation between integration and connectivity to affect the intelligibility that local and global streets produce, we will compare Space syntax analysis with the qualitative case studies in order to investigate and evaluate Hillier’s claims. In doing so we do two Space syntax analysis of integration and connectivity of the city with tables showing values for the streets. Results of this study shows that these two types of analysis would give a better understanding of intelligibility when are used.

Perceived safety is an important aspect of urban planning and is generally treated as an objective account of the personal sense of safety of each individual. The subject is inherently diffuse and therefore problematic to understand and evaluate in its entirety.This thesis builds on the practice of space syntax theory and the field of research that has sprung up around it, focused on quantifying urban qualities. A spatial syntax dedicated to perceived safety in urban environments is suggested, based on common themes in research and policy documents on the topic. Features that were considered to influence perceived safety were identified and their effects mapped with the use of standard GIS implementations. The effort aimed at introducing a quantitative approach to evaluation of perceived safety which is presently performed mainly in a qualitative manner. The features were quantified in the sense that their area of effect was mapped, which enabled measurements of the size and shape of their area of effect or number of features influencing a point in space. The mapped features have been listed below.• Field of view• Entrance locations• Active ground floors (e.g. storefronts and entrances available for public use)• Public lighting• Unclear landuseThe suggested methods were applied to the Stockholm suburb Skärholmen which currently suffers from lower perceived safety than the entire municipality and consists of an urban structure not considered to facilitate perceived safety by todays urban planning ideals.The methods were evaluated by reviewing the benefits of quantitative descriptions compared to written account, and through discussing the results with professionals at the planning office at the Municipality of Stockholm.The suggested syntax proved to have potential for concretizing the present planning process with respect to perceived safety. GIS is currently used in other aspects of urban planning and could be adapted to treat perceived safety. There would however be need for further standardization and a more user-friendly workflow. / Trygghet är en viktig aspekt inom stadsplanering och hanteras generellt som en objektiv beskrivning av enskilda upplevelser av trygghet i stadsbilden. Ämnet är diffust i sig självt och är därför problematiskt att till fullo förstå och utvärdera.Det här arbetet bygger på användandet av space syntax teori och den vetenskap som sprungit från ämnet, vilket syftar till att kvantifiera urbana kvalitéer. Ett spatialt syntax dedikerad till trygghet föreslås, som baseras på återkommande teman i forskning och plandokument som behandlar ämnet. Utformningar som anses påverka trygghet kartlades genom standardimplementering av GIS-verktyg. Syftet var att föreslå ett kvantitativt tillvägagångssätt för utvärdering av trygghet, vilket för närvarande generellt hanteras med kvalitativa men. De utformningar som kvantifierades gjordes så genom att det område de påverkar avbildades, vilket möjliggjorde fastställande av dessa områdens storlek och form samt hur många objekt som påverkar var punkt. De kartlagda utformningarna är listade nedan.• Öppet synfält• Entréplacering• Aktiva bottenvåningar (exempelvis skyltfönster samt entréer som inbjuder till publik användning)• Gatubelysning• Otydlig markanvändningDe föreslagna analysmetoderna applicerades på stockholmsförorten Skärholmen vilken för närvarande belastas av otrygghet jämfört men övriga kommunen och vars stadsutformning ger upphov till otrygghet enligt dagens stadsbyggnadsideal.Analysmetoderna utvärderades genom att bedöma fördelarna med resultaten jämfört med redogörelser i text samt genom diskussion med planerare på planorganet på Stockholms Stad.Det föreslagna spatiala syntaxet visade sig ha potential att konkretisera den aktuella planeringsprocessen med hänsyn till trygghet. GIS används vid behandling av andra frågor i stadsplanering och kan anpassas för att användas vid behandling av trygghet. Dock skulle viss standardisering samt ett mer användarvänligt utförande behövas.