Studien vill belysa det gemensamma rummet på ett äldreboende, utifrån de äldres perspektiv. Syftet är att synliggöra den äldres självbestämmande och dess resurser i det gemensamma rummet, samt rummets betydelse för den äldre individen utifrån hur makten ter sig mellan boende och boende, och mellan boende och personal. På det valda boendet gjordes observationer och semistrukturerade intervjuer med de äldre personerna. Den röda tråden igenom arbetet är de äldre personernas uppfattning om det gemensamma rummet utifrån deras självbestämmande. Det vill säga–hur tolkar den äldre sin livssituation i det gemensamma rummet på ett äldreboende.  Metod som används var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer vilket är en kvalitativ metod. Resultaten visar det gemensamma rummets betydelse för de boende på äldreboendet utifrån boendets utformning, inredning, trivsel, aktiviteter och användning av rummet. Resultatet visade på ett dolt maktperspektiv utifrån personalens och de äldres egna rutiner. Slutsats som kan dras utifrån intervjuer och observationer är att utvecklandet av ett hälsofrämjande arbetssätt där individens resurser och förutsättningar främjas för att eftersträva och tillgodose den äldre individens möjligheter för att känna platstillhörighet i rummet behöver utvecklas och förstärkas. / The study wants to highlight the common room in a nursing home, based on older people's perspective. The purpose is to expose the elderly to self-determination and its resources in the common room, and the room's significance for the older individual basis how power appears between elderly and elderly and between elderly and health professionals. On the chosen accommodation, observations and semi-structured interviews with older people. The thread running through the work is the older people's perception of the common room based on their self-determination. That is to say-how interprets the older their lives in the common room in a nursing home. Method used was participant observation and semi-structured interviews as a qualitative method. The results show the common room's importance to the residents of the retirement home outside the accommodation design, interior design, comfort, activities and use of the room. The results revealed a hidden power perspective based personnel and the elderly own routines. Conclusion that can be drawn from interviews and observations is that the development of a health promotion approach in which individual resources and conditions encouraged to pursue and meet the older individual's ability to feel the place belonging in the room needs to be developed and strengthened.

Den grundläggande frågan i det här arbetet är: vad innebär delande i och av det offentliga rummet? Texten är uppbyggd som en fiktiv diskussion situerad i staden och den tar upp några av de frågeställningar som dyker upp i samband med delande av resurser och rum; Delandekultur, Tillit och Konflikt. Kapitlet Om Läktaren diskuterar den praktiska delen av arbetet som resulterade i en broliknande struktur framtagen med den framväxande Jubileumsparken i Göteborg i åtanke. Strukturen - Läktaren - är ett våningsplan ovanför mark- och parkplan och därmed delvis ett rum vid sidan av. Det skapar en annan form av handlingsutrymme än det som finns mitt på öppen gata. Designprocessen är illustrerad i en samling bilder i slutet av essän. / The underlying question in this thesis is: what is sharing in and of public space? The text has the form of a fictitious discussion about sharing of assets and space, taking place in the city. Culture of sharing, Trust and Conflict are the main topics, followed by a chapter About The Bleacher. This chapter is about the practical part of the thesis, which ended up in a bridge-like structure designed for the future Jubileumsparken in Gothenburg. The structure - The Bleacher - is a second floor above ground level and is therefor a somewhat distanced space. It creates a different room for action than in the middle of the street. The design process is illustrated in the end of the essay.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet. Dessa var bland annat att ha mobiltelefonen i handen, undvika områden med mindre gatubelysning och ha en kroppshållning som utåt sett inte visar någon rädsla. Vi använde oss av olika teorier och begrepp för att få ett bredare perspektiv kring vårt undersökningsområde. Empowerment valde vi för att få en djupare förståelse kring hur individens förhållningssätt gentemot en annan kan bidra till en ökad trygghet och självkänsla. Michel de Certeau’s syn på det offentliga rummet och hur stadens uppbyggnad har som effekt att styra invånarnas rörelse i staden. Erving Goffmans teori kring roll samt fasad som ständigt förändras i takt med omgivningen. Till sist använder vi oss av genus teori för att få ett vidare perspektiv kring den unga kvinnans position i samhället.

No description available.

The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature. A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle. The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced. The essay focuses on the downward heading movement that leads the characters from positions of elevated status to alienation, to poverty, to drunkenness, bitterness, death, madness or reversion to the upper or middleclass. The thesis of the essay and the initial interpretation is that the aspirations of artistry lead the characters into a destructive way of living. Although the analysis shows that it is rather the society and its conventions, and the artists dependence on the bourgeoisie to purchase the art, that creates the destructive pattern.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet. Undersökningen utgår huvudsakligen från Stockholm med bakgrund av Stockholms nolltoleranspolicy mot graffiti. Men det görs även jämförelser med Malmö som präglas av en tolerantare inställning till graffiti med bland annat lagliga graffitiväggar. Uppsatsen innehåller även en mindre kvantitativ enkätundersökning som fungerar som ett komplement till den i övrigt kvalitativa empirin. Den främsta skiljelinjen tenderar att gå mellan att se till graffitins positiva eller negativ konsekvenser.

Syftet med denna uppsats är att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesätt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett på två olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har använt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger på två förskolor.Studien har utgått utefter följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att främja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet är de tre områden som vi har utgått från och anser påverkar den skapande kulturen. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna, med olika pedagogiska filosofier, var mycket medvetna om att rummet påverkade den skapande kulturen. Vidare visade resultatet att det fanns både skillnader och likheter mellan de två förskolorna. Uppbyggnaderna av rummen i förskolorna skilde sig inte heller så nämnvärt mycket som vi förväntade oss. Den största skillnaden var mängden material och typen av material som fanns på de båda förskolorna.

In this thesis my purpose is to study the mechanisms and discourses that are the foundations for identification processes, in a contemporary society characterised by increased mobility. By means of a fictitious life history, I relate to this problem constantly through the work. At the beginning of the essay I discuss the traditional, western, philosophical view of the self and its surroundings, which eventually leads me to focus on the theories of the sociology of knowledge. From this perspective I choose to examine globalisation processes and mobility, to create an understanding of how these two, changes the circumstances for the individual identification. In my concluding argument I stress that all research or all studies concerning identification processes must take into account that these identifications always take place with regard to time/place which also means, that it takes place both in real space and in imaginary space. To conclude the imaginary aspect of our spatial perception is essential to any study of identification processes. / denna uppsats är mitt övergripande syfte att studera de mekanismer och diskurser som utgör grunden för identifikationsprocesser i en samtid kännetecknad av ökad mobilitet. Via en fiktiv livshistoria förhåller jag mig till detta problem arbetet igenom. Inledningsvis diskuterar jag den traditionella, västerländska, filosofins syn på självet och dess omgivning, för att sedermera fokusera mig på ett kunskapssociologiskt perspektiv. Utifrån denna plattform väljer jag att studera globaliseringsprocesser och mobilitet för att skapa en förståelse för hur dessa företeelser förändrar förutsättningarna för den enskildes identifikationer. I mitt konkluderande resonemang framhåller jag vikten av att vi i våra funderingar kring identifikationsprocesser måste ta i beaktande att dessa alltid sker i förhållande till rum/tid vilket dessutom sker dels i det reella rummet och dels i det imaginära rummet. För att konkludera den imaginära aspekten av vår rumsliga upplevelse är ytterst viktig att överväga vid studier av identifikationsprocesser.

Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.