I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen? Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Genom att göra detta får en djupare insikt i det fenomen vi undersöker. Teorier: Uppsatsen använder sig av följnade teorier; Köpprocessen, Upplevelseteorin, Mervärdesteorin, Involveringsteorin. Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via en enkätundersökning med semistrukturerade frågor från kunder från Garden Aquatica och Vackra Ting. Den består även av försäljningsstatistik från butikerna under experimentets genomförande. Analys: Genom att mäta konsumentens tid i butik har vi fått fram en signifikant förändring med och utan doft som marknadsföringsmedel. Via olika korrelationer har vi kan vi även se samband mellan konsumentens attityd till butiksatmosfären, humör, engagemang och merköp vid implementering av doft. Resultat: Doft som medel i marknadsföringen bidrar till en förlängd och effektiviserad köpprocess samt ökad försäljning Slutsats: En viktig faktor i butikernas långsiktiga överlevnad är att använda och utnyttja det fysiska rummet och med hjälp av doft som marknadsföringsfenomen öka företagens lönsamhet.

The discussions about cyber hate has become a burning question, and there is an increasing debate about the conflict of interests between the freedom of speech and how to avoid online content that offends the personal integrity. It is often reported that celebrities have been targets of the harmful comments, but cyber hate is something that can affect us all.  With the development of the Internet, more people have been able to make their voice heard and to participate actively in the public debate. Scientists believe that the Internet promotes a free exchange of opinions and improves democracy. The question is though whether it actually could lead to the opposite? The climate on the Internet gets tougher, and we see that some people use the social media comment fields in order to hurt and offend others. There is a risk that the fear of becoming a victim of cyber hate becomes greater than the will to say what you want, without limitations. This leads to widespread self-censorship and that people might feel inhibited when expressing themselves on the Internet. The aim of this thesis is to investigate a possible link between cyber hate and self-censorship, in relation to the public space and free, open and respectful debates. Through this paper we have found that there is a relationship between cyber hate and the degree of self-censorship. People affected by cyber hate tend to increase their way of censoring themselves when publishing on the Internet, although in different ways and extent.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

På senare tid har vissa delar av den svenska modellen varit föremål för olika debatter, från strejkrätt till de centrala parternas roll på arbetsmarknaden. Modellen både hyllas och ifrågasätts och med det i åtanke förefaller förståelse av uppkomsten av modellen intressant. Det finns en stor mängd tidigare forskning som ger förklaringar till modellens uppkomst, främst i de politiska motsättningarna som landet gick genom vid tiden för skapandet av modellen, men också som ett resultat av de konflikter på arbetsmarknaden som var vanliga under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det som denna uppsats syftar till är att istället blicka längre bak i Sveriges historia för att försöka hitta en alternativ förklaring till modellens uppkomst och således komplettera den befintliga forskningen. Den viktigaste frågan är varför det i Sverige togs fram den lösning på arbetskonflikterna som den svenska modellen blev. Genom att utföra en historisk sociologisk studie försöker därför denna uppsats svara på problematiseringar kring hur arbetet var organiserat under en förindustriell era samt hur arbetskonflikterna startade och hur de löstes. Förhoppningen med denna studie är att resultatet fyller en kunskapslucka och ger ytterligare förklaringar till hur och varför modellen konstruerades. Uppsatsens centrala argument är att den svenska modellen på arbetsmarknaden blev möjlig tack vara den i Sverige rådande folkliga handlingsrepertoar som redan för flera hundra år sedan tvingade beslutsfattare att kompromissa och hantera arbetskonflikter på ett annat sätt än genom enbart lagstiftning eller våld.

Det offentliga rummet kan definieras av tillgänglighet, användbarhet, dit offentliga kontakter äger rum och transport utförs. Teorin menar dock att det offentliga rummet inte används enhetligt av samtliga individer. Därför är studiens syfte att undersöka kvinnor och mäns rörelsemönster samt att undersöka på vilket sätt utvalda faktorer influerar respondenternas rörelsemönster i bostadsområdet Luthagen i Uppsala. Studien utgjordes av fyra respondenter, två kvinnor och två män där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Ytterligare metod som använts var en dagboksmetod där information framställdes från kartdagböcker för att lokalisera precisa rörelsemönster. Det teoretiska ramverk som användes var till största delen kvalitativ men omfattades även av kvantitativ ansats. Studien tyder på att rörelsemönstret ter sig likvärdigt mellan kvinnor och män i Luthagen Uppsala. Däremot utförs transporten varierat beroende av tid och rum. Studien tyder på att trygghet, risker, rädsla och frihet var faktorer som influerade upplevelsen och rörelsemönstret i stadsdelen. Viss könsspecifika skillnader kunde identifieras annars förekom individuella likheter och skillnader. Således förefall likheter och skillnader verka i relation med tid och rum.

Högläsning är en viktig del av barns vardag. Vi ser i undersökningar att barns ordförråd samtläsförståelse har minskat. Undersökningar som Läsrörelsen har gjort visar att högläsning intealltid prioriteras varken i hemmen eller på förskolorna runt om i landet. Då utredningarna intevisar vad det beror på vill vi undersöka om högläsningen i förskolan påverkas av rummetsmiljö. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi observerar med hjälp av löpandeprotokoll. Då vårt fokus är miljöns betydelse har vi blivit inspirerade av en etnografisk ansats. Syftet med undersökningen är att skapa större förståelse för vilken betydelse miljön har vidhögläsningssituationer. Resultatet visar att miljön har större betydelse än vad vi tror när det kommer till högläsning iförskolan.

SAMMANFATTNING Johansson, A. 2020. Mobilitet en rättighet: konflikter mellan olika trafikslag i urbana rum. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Uppsatsen behandlar konflikter som uppstår mellan olika trafikslag i Stockholms innerstad. Fokus ligger på konflikten mellan cyklister och övriga individuella trafikslag, som fotgängare och bilister. Syftet med studien är att få en förståelse för hur konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De metoder som har använts är kvalitativa intervjuer, innehållsanalys och mikro-etnografi. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De främsta faktorerna är den rumsliga fördelningen mellan olika trafikslag, den fysiska infrastrukturen och regelverket. Dessa faktorer skapar beteenden hos cyklister och fotgängare som i sin tur leder till konflikter. Konflikter mellan cyklister och fotgängare kan även ses som ett resultat av bilismens fortsatta dominans över trafikrummet, som i hög grad beror på föreställningar av rummet, frusen ideologi och strukturer inom planeringen.

Telehälsa är ett område som varit aktuellt i drygt 60 år. I och med Covid-19 ställdes nya krav på terapeuter att arbeta på distans.  EFT som parterapi är en upplevelse- och anknytningsbaserad metod. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och materialet bearbetades med induktiv fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka sex certifierad EFT terapeuters erfarenhet och upplevelse av att bedriva EFT via skärm.  Studien visar att terapeuterna upplever att interventionerna i EFT fungerar lika bra via skärm.  Det terapeutiska rummet behöver teknik-anpassas och terapeuten modifiera sitt förhållningssätt något då det tredje rummet, som utgörs av skärmen, är ett annat rum än det fysiska rummet. Slutsatsen blev att terapeuten kan facilitera nya emotionella erfarenheter för paret via skärm om terapeuten känner sig trygg med sitt nya tredje rum- skärmen.

No description available.