Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att först undersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och den generella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom ett eventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftig börsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativ kursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på data över svenska börsintroduktioner mellan 1979–2004. Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årliga IPOs och börsens allmänna utveckling. Dessutom visar undersökningen att denna IPO tajming, inte med all säkerhet, leder till en högre värdering av börsintroduktioner.

Denna studie undersöker omsättningstillväxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsättningstillväxt tre år före och tre år efter IPO:n, detta för att se när tillväxten sker i förhållande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillväxt före IPO än efter. Detta styrker teorin om att företagens ”window-dressing” i samband med börsintroduktionen för att ägarna ska få maximalt betalt. Det skall även nämnas att 21 observationer bland 16 företag har en tillväxt på över 100 % på ett år. / This paper provides evidence that sales growth decreases after the time of companies initial public offerings (IPOs). The data is from Stockholm stock exchange (OMX) and contains all companies that were introduced between 1999 and 2003. It shows that IPO pays for the growth in sales that was gained before the IPO rather than for growth after the IPO. This shows that ”window-dressing” in connection with IPOs is more of a rule than an exception.

Många svenska modeföretag är idag delägda av riskkapitalbolag och onoterade. I takt med att modebranschen har blivit allt mer uppmärksammad finns det ett ökat intresse att värdera dessa företag som förväntas ta sig in på börsen. Acne Jeans är ett av dessa företag som har växt väldigt mycket den senaste tiden och väntas vara nästa företag på tur. Därav är det intressant att se till vilket börsvärde de kan tänkas få samt vilka skäl som finns bakom en börsintroduktion. Syftet med denna undersökning är att analysera företaget Acne Jeans AB för att beräkna ett företagsvärde vid börsintroduktion. Undersökning kan vara intressant för att få djupare inblick i Acne Jeans samt att få förståelse för hur en företagsvärdering av ett onoterat tillväxtföretag kan te sig. Undersökningens företagsvärdering är begränsad till relativ- och kassaflödesvärdering och har en fallstudieansats där Acne Jeans belyses ur flera perspektiv. Dessa perspektiv har sin grund i tilltagna analysmodeller. Acne Jeans kännetecknas av en kraftig tillväxt och bedöms få ett börsintroduktionsvärde på 1,9 miljarder kronor. Företaget kommer troligtvis att noteras på börsen inom de närmsta åren bland annat som en följd av deras ägandestruktur.

I den här uppsatsen analyseras avkastningen på börsintroduktioner genomförda av Private Equity-firmor på den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien undersöker huruvida börsintroduktioner genomförda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt börsintroduktioner som genomförts av icke Private Equity, sammanlagt 97 börsintroduktioner. Båda urvalsgrupperna relateras gentemot jämförelseindex i form av kontrollfirmor på kort och lång sikt. Huruvida de två grupperna skiljer sig åt analyseras genom att beräkna respektive urvalsgrupps abnormala avkastning genom avkastningsmåtten Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) och Cumulative Abnormal Return (CAR). Resultatet av dessa beräkningar analyseras sedan med hjälp av univariat analys och multipel regressionsanalys. I studien återfinns ingen skillnad mellan börsintroduktioner genomförda av Private Equity och börsintroduktioner genomförda av icke Private Equity på kort sikt. På lång sikt uppvisar börsintroduktioner genomförda av Private Equity högre avkastning än börsintroduktioner genomförda av icke Private Equity vilket är i linje med tidigare forskning. Båda urvalsgrupperna visar dock på lägre avkastning än dess kontrollfirmor på lång sikt.

Denna studie handlar om att undersöka vilka faktorer som påverkar underprissättning under första handelsdagen på svenska aktiemarknaden. Aktiemarknaderna som har studerats är Stockholm Nasdaq, First North och Spotlight under tidsperioden 2015-2021. Den beroende variabeln i studien är underprissättningen under första handelsdagen och de oberoende variablerna som använts är teckningspris, bolagets ålder och börsvärde. De oberoende variablerna kommer inkluderas i en regressionsanalys för att undersöka ifall det finns ett samband med underprissättning vid börsintroduktioner (IPOs). Studien kommer även undersöka och sammanställa vilka branscher som har högst underprissättning. De branscher som är inkluderade i studien är bio-tech, finans, IT, industri, vård, fastighetsbolag och service. Antalet observationer i studien är 402 stycken bolag mellan perioden 2015-2021 dock blev det slutgiltiga urvalet 327 stycken efter bortfall. Studien är kvantitativ och utgår från tidigare studier som därefter testas utav hypoteser som ska besvara studiens forskningsfrågor. Författarna utför regressionsanalyser för att besvara hypoteserna och kunna dra en slutsats. Resultatet från studien påvisade inget signifikant samband mellan den beroende variabeln och de beroende variablerna. Därmed förkastas nollhypoteserna då inget signifikant samband kunde påvisas. Resultatet visade att den genomsnittliga totala avkastningen uppgår till 7.53% på de tre svenska aktiemarknaderna under första handelsdagen. De branscher som hade högst underprissättning var Bio-tech och sjukvården på 13,2% respektive 13,83%. Fastighetsbranschen var den enda branschen som hade en överprissättning på ca -0,5%. Studien ämnade även att undersöka hur avkastningen såg ut innan och under coronapandemin för att avgöra ifall det råder en het eller kall marknad för perioderna. Resultatet visade en liten skillnad mellan 2016-2018 som representerar perioden innan coronapandemin och 2019-2021 som representerar perioden under coronapandemin. Den genomsnittliga avkastningen för perioden innan coronapandemin 4,77% och perioden under coronapandemin hade en genomsnittlig avkastning på 3,96%. Perioden innan coronapandemin hade fler börsintroduktioner än perioden under coronapandemin med några avvikande år. Året 2021 var ett avvikande år och hade flest antal börsintroduktioner för den undersökta perioden. / This study is about examining the factors that affect underpricing during the first trading day on the Swedish stock market. The stock markets that have been studied are Stockholm Nasdaq, First North and Spotlight during the period 2015-2021. The dependent variable in the study is the first trading day and the independent variables used are the subscription price, the company's age and market capitalization. The independent variables will be examined to see if they are related to underpricing in IPOs. The study will also examine and compile which industries have the highest underpricing. The industries included in the study are bio-tech, finance, IT, industry, healthcare, real estate companies and services. The number of observations in the study is 402 companies between the period 2015-2021, however, the final sample was 327 after dropout. In order to be able to see a connection between the independent variables, a regression analysis has been performed with the help of the statistics program STATA.

Title: Ownership influence on IPOs degree of underpricing linked to the trading platform First North during the period 2017 - 2021. Seminar Date: August 15, 2022. Course: Independent essay work in business administration - FÖ6021, 15 credits. Authors: Kevin Brandt & Hannes Danielsson. Supervisor: Özgün Imre. Advisor: Magnus Söderberg. Keywords: IPO, First North, IPO, Underpricing, Ownership, Family Ownership, Private Equity. Purpose: The purpose is based on analyzing how the ownership relationship affected the degree of underpricing on the trading platform First North during the period 2017 - 2021, this with a focus on how family companies performed compared to PE companies after the first day of trading at a completed IPO. Methodology: The study was carried out using a quantitative method with a deductive approach when analyzing the collected data. Calculation of underpricing after a completed IPO was carried out using the statistical program SPSS Statistics. The collected data was analyzed and processed, then a regression analysis was carried out. Theoretical perspectives: The study's theoretical framework is based on previous studies and research in the subject of IPOs with a focus on ownership in the Swedish and global stock market. Empirical data: Compilation of the price development after the first trading day after a completed IPO for 194 listed companies on the trading platform First North. A comparison was made against the index First North All-Share SEK to find trends and patterns. Conclusion: In the study's sample of 194 IPOs on the Swedish trading platform First North between 2017 and 2021, a significant relationship between the degree of underpricing and industry affiliation is demonstrated. The result shows that the ownership relationship had a small impact on the price development after the first trading day and that the control variable index had an important role in demonstrating a significant relationship between the dependent variable underpricing and the independent variable industry

Börsintroduktion är en process som innebär att ett företag för första gången tillgängliggör sina aktier för handel på börsen. Vid fastställandet av priset på en aktie finns två metoder som företag kan tillämpa, vilket är fast eller intervallprissättning. Problem som kan uppstå i samband med en börsintroduktion är att teckningskursen inte blir värderad till det pris som marknadsvärdet uppskattas till, vilket kallas underprissättning. Denna studie syftar till estimera magnituden av en eventuell underprissättning och jämföra olika faktorers påverkan på denna. Vidare är syftet att identifiera hur valet av prissättningsmetod påverkar den eventuella underprissättningen på den svenska börsmarknaden. Med hjälp av en regressionsanalys på 149 observationer, kom författarna av denna studie fram till att den genomsnittliga underprissättningen för perioden 2005-2015 har varit 4,61 %. Det konstaterades att en fast prissättningsmetod medför en högre förstadagsavkasting och att den rådande marknadsavkastningen har störst påverkan på underprissättningen. / IPO (Initial Public Offering) is a process in which a company for the first time starts to sell its shares on the stock market. When determining the share price, there are two methods acompany can use - bookbuilding or the fixed price method. Problems that may arise when introducing an IPO is that the offered price will not be equivalently valued with regard to the estimated market value, which is also called underpricing. The aim of this study is to estimatethe magnitude of a potential underpricing and to compare different impacts from various factors. Furthermore, the aim of the study is to identify how the choice of pricing method impacts the potential underpricing on the Swedish stock market. In a sample of 149 observations, the regression analysis implies that the market-adjusted underpricing is 4,61 % during the years 2005-2015. We find that a fixed price method generates higher average initial return. We also find that the current market rate of return has the greatest impact on underpricing.

Bakgrund: Underprissättning vid börsintroduktioner är ett väldokumenterat fenomen med flera teoretiska infallsvinklar, men kvarstår fortfarande som ett utav pusslen inom finansiell ekonomi. Underprissättningen, som avser en positiv avkastning efter första handelsdagens slut, skiljer sig i nivå mellan länder och över olika tidsperioder. Formella och informella institutioner är viktiga dimensioner för att förstå företagens och investerarnas strategier, vilket gör att den institutionella miljön även kan förväntas förklara skillnader i underprissättningsnivån. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur formella och informella institutioner kan förklara variationen i underprissättningsnivån mellan länder. Metod: Studien följer ett kvantitativt förhållningssätt där 16 hypoteser deduceras. Dessa hypoteser består av olika formella och informella institutionella faktorer som förväntas påverka underprissättningsnivån. Det empiriska materialet består av 6993 börsintroduktioner för perioden mellan 2006 och 2014 och utgör data från 25 länder med olika institutionella karaktärsdrag. Korrelationer undersöks genom en korrelationsmatris medan sambanden analyseras med hjälp av multipla regressioner. Resultat: Resultaten visar att den institutionella miljön har en signifikant påverkan på underprissättningsnivån. En högre kvalité på de formella institutionerna minskar underprissättningsgraden, främst som en följd av att problemen med informationsasymmetrier reduceras. Graden av underprissättning påverkas också av skillnader i informella institutioner där olika kulturella miljöer och normer framhäver skilda beteenden hos börsintroduktionens inblandade parter. / Background: IPO underpricing is a well-documented phenomenon with several theoretical approaches, but it is still one of the puzzles within financial economics. Underpricing, which refers to a positive return after the first day of trade, differ in level between countries and over time. Formal and informal institutions are important dimensions to understand the strategies used within businesses and by investors, which allows the institutional environment to also explain the variations in the level of underpricing. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how formal and informal institutions can explain the variation in level of underpricing between countries. Method: The study follows a quantitative research approach where 16 hypotheses are derived. These hypotheses consist of different formal and informal institutional factors which are expected to explain the differences in the level of underpricing. The empirical data consists of 6993 IPOs between the period of 2006 and 2014 and represents 25 countries with different institutional characteristics. The correlations between the variables are examined in a correlation matrix while the relationships are analyzed by the use of multiple regressions. Conclusions: The results show that the institutional environment has a significant impact on the level of underpricing. A higher quality in the formal institutions reduces the level of underpricing, mainly because of reduced problems with information asymmetry. The level of underpricing is also affected by differences in informal institutions, where different cultural environments and values emphasize different behaviors of the IPO involved parties.

Tidigare antaganden om att flertalet valmöjligheter generellt sätt är överlägset färre är ifrågasatt, och effekter som informations- och valöverflöd är numera välstuderade fenomen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter som informations- och valöverflöd har på individuella investerare som handlar på de två svenska aktiemarknaderna Nasdaq OMX Stockholm och First North. Överflödet kännetecknas av att individer har begränsade möjligheter att hantera mycket information, vilket gör att beslutsfattningsförmågan försämras. Underprissättning av bolag som börsnoteras föranleder traditionellt sett hög initial avkastning första dagen, då aktiviteten och optimismen från individuella investerare på börsen är stor. När flera företag introduceras under en vecka på OMX Stockholm eller First North undanröjs underprissättningstrender då effekter av överflöd blir påtagliga för individer, som blir passiva. I enlighet med teorierna indikerar resultaten att individer på OMX Stockholm upplever informations- och valöverflöd eftersom antal investerare liksom initial avkastning är betydligt lägre för bolag som noterats under veckor med två eller fler börsnoteringar. Trots att de deskriptiva resultaten för First North tyder på underprissättning, och generellt antyder samma effekter av överflöd som för OMX Stockholm, kunde denna studie inte säkerställa resultatet statistiskt. Resultaten på OMX Stockholm ger bland annat starka indikationer på att den initiala avkastningen kan förväntas vara lägre för bolag som introducerats under samma vecka som andra bolag.

<p>Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, ränteläget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har på senare tid skapat nya förutsättningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras på börsen för att få tillgång till riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsättningar för bolagen, vilket skulle kunna påverka deras strategier. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett företags strategier påverkas av en börsintroduktion. Om så är fallet, hur och varför ändras strategierna? </p><p>Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehållande strategi, börsintroduktion och förändring. Det empiriska materialet grundar sig på fem intervjuer med strategiskt viktiga personer inom fallföretaget. </p><p>Resultat: Ett företags strategier påverkas av börsens formella krav och marknadens informella krav. Vissa affärsstrategier förblir intakta, börsintroduktionen till trots.</p>