Purpose: Examine the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance in Swedish publicly traded companies in the years 2006-2009. Hypothesis: H1: There is a positive linear relationship between a company's CSR performance and its accounting based financial performance (represented by ROA). H2: There is a positive linear relationship between a company's CSR performance and its market based financial evaluation (represented by Tobin's Q) H3: Industry moderates the relationship between CSR and financial performance. H4: Firm size moderates the relationship between CSR and financial performance. Theoretical framework: CSR and previous research. Methodology: Longitudinal study, Secondary analysis.  Conclusion: Hypothesis 1 may be rejected. Hypothesis 2 may be rejected. Hypothesis 3 may be rejected. Hypothesis 4 may be rejected. / Syfte: Undersöka relationen mellan företags sociala ansvar och dess finansiella resultat på Svenska börsnoterade företag under åren 2006-2009. Hypoteser: H1: Det är ett positivt linjärt samband mellan ett företags CSR utförande och dess bokföring baserad på finansiella resultat (representerad av ROA). H2: Det är ett positivt linjärt samband mellan ett företags CSR utförande och dess markandsbaserad finansiella värdering (representerad av Tobin's Q). H3: Industri modererar relationen mellan CSR och finasiellt resultat. H4: Företagsstorlek modererar relationen mellan CSR och finansiellt resultat. Teoretiskt ramverk: CSR och tidigare forskning. Metod: Longitudinell studie, Sekundär analys. Slutsats: Hypotes 1 kan avvisas. Hypotes 2 kan avvisas. Hypotes 3 kan avvisas. Hypotes 4 kan avvisas.

Företags intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete, där de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna är i centrum. För att företag ska kunna visa att de fullföljer ansvaret kring arbetet med hållbarhet, upprättar företagen en hållbarhetsredovisning, där främst riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) används. I GRI är en av principerna intressentinkludering, som innebär att företag ska föra en dialog med intressenter, för att på så sätt få ta del av intressenters åsikter och genom detta bidra till en mer användbar och trovärdig hållbarhetsredovisning. Med utgångspunkt i företags intressentdialog och vad som tidigare studier behandlar inom ämnet, har denna studie förklarat hur svenska börsnoterade företag identifierar, prioriterar och involverar intressenter i hållbarhetsredovisningen, samt hur företagens intressenter inverkar på hållbarhetsredovisningar.   För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess problemformuleringar har studien utförts med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, där sju svenska börsnoterade företag har intervjuats som hållbarhetsredovisar enligt GRI. Resultaten av studien visar att de undersökta svenska börsnoterade företagen identifierar och prioriterar intressenter, där de identifierade intressenterna är de intressenter som påverkar eller påverkas av företagen. De prioriterade intressenterna anses enligt de undersökta företagen vara de som i högre grad påverkar eller som i högre grad påverkas av företagens verksamheter. Intressenterna blir även av de undersökta svenska börsnoterade företagen involverade, detta via olika dialogmetoder som beror på vilken intressentgrupp det berör. Slutligen visar studien att intressenter till de undersökta svenska börsnoterade företagen även inverkar på företagens hållbarhetsredovisningar, där det kan ses att en del intressenter har mer inflytande än andra. / Corporate stakeholders place increasingly high demands on companies regarding the sustainability work, where the environmental, social and economic aspects are at the center. In order for companies to demonstrate that they are in charge of the sustainability work, companies establish a sustainability report, primarily using Global Reporting Initiative (GRI) guidelines. In GRI one of the principles is stakeholder inclusiveness, which means that companies should engage in dialogue with stakeholders in order to gain access to stakeholders' views, and thereby contribute to a more useful and credible sustainability report. Based on the company's stakeholder dialogue and what previous research deal with within the subject, the study has explained how Swedish listed companies identify, prioritize and involve stakeholders in the sustainability report, as well as how companies' stakeholders influence the sustainability reports.   In order to fulfill the purpose of the study and answer its problem formulations, the study has been conducted using a qualitative method, in the form of interviews, in which seven Swedish listed companies have been interviewed, who are using GRI guidelines when they are establishing the sustainability reports. The results of the study show that the surveyed Swedish listed companies identify and prioritize stakeholders, where the identified stakeholders are the stakeholders that affect or are influenced by the companies. Priority stakeholders are, according to the companies surveyed, considered to be those that increasingly influence or are increasingly affected by business activities. The stakeholders will also be involved in the surveyed Swedish listed companies, through different dialogue methods depending on which stakeholder group it concerns. Finally, the study shows that stakeholders of the Swedish listed companies surveyed also in some way affect the companies' sustainability reports, where it can be seen that some stakeholders have more influence than others.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

Titel: “Könsfördelningen i styrelser och dess samband med utdelningsnivån i börsnoterade företag, En kvantitativ studie utförd på svenska börsnoterade företag” Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Mathias Ehrlin och Elvira Estmyr Handledare: Peter Lindberg Datum: 2017 - September Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om utdelningsnivån har något samband med andelen kvinnor i börsnoterade företags styrelser och om utdelningsnivån visar samband med andra faktorer däribland företagsspecifika- och styrelsespecifika variabler. Inom tidigare forskning är det flertalet företagsspecifika faktorer som visat sig ha ett samband med utdelningsnivån. Däremot finns det mindre forskning för styrelsespecifika faktorer varpå vår studies unika bidrag är att undersöka Sverige som är en av de länder med högst andel kvinnor i börsnoterade företags styrelser. Metod: Studien tillämpar kvantitativ metod med deduktiv ansats. Data från år 2014 samlas in i huvudsak via källorna Thomson Reuters Datastream/Eikon, Retriever databas och böckerna “Styrelser och revisorer, i Sveriges börsföretag”. Vid statistiska testerna och analysen delas datan upp. Dels utförs bivariat analys och regressionsanalys för samtliga företag och dels endast de företag som genomfört utdelning. Standard multipel regression tillämpas. Slutligen förkastar/bekräftar vi hypoteser utifrån de signifikanta resultat vi får. Resultat & slutsats: Studien visar ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå vid analys för samtliga företag. Detta resultat är väl i linje med tidigare forskning. Övriga variabler når inte signifikans vilket kan bero på populationens storlek och observationsperioden som denna studie behandlar. Inget samband kan bekräftas eller förkastas för andel kvinnor i styrelser och dess samband med utdelningsnivå, därmed kan inte syftet för studien besvaras.Förslag till fortsatt forskning: Studien leder till ökad nyfikenhet för fortsatt forskning på området och att då analysera fler variabler och i större skala. Exempelvis fler styrelsespecifika variabler kan undersökas såsom styrelsens storlek och kön på styrelseordförande för att se om ett samband existerar mellan dessa och utdelningsnivån. Intressant hade även varit att vidga studien till att undersöka samband som dessa faktorer har på utdelningspolicy och andra tänkbara aspekter.Uppsatsens Bidrag: Bidraget uppsatsen medför är främst ett bidrag till att framtida forskning bör vara av större skala då detta förhoppningsvis ger fler signifikanta resultat. Utöver detta bidrar studien med en förståelse för hur stor skillnad en förändring av lönsamheten gör på utdelningsnivån. Detta anser vi ger ökad förståelse för ämnet till framtida forskning men även för privata investerare och företag. Nyckelord: Utdelningsnivå, företag, andel kvinnor, styrelse, Sverige, börsnoterade företag, styrelsespecifika faktorer, företagsspecifika faktorer, styrelsens sammansättning. / Title: "Gender distribution in boards and it’s relation to dividend level in listed companies, A quantitative study conducted in Swedish publicly listed companies" Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Mathias Ehrlin and Elvira Estmyr Supervisor: Peter Lindberg Date: 2017 - September Aim: The aim of this study is to investigate if there’s a relation between the level of dividends and the proportion of women in listed companies’ boards and if the level of dividends is related to other factors including firm specific- and board specific variables. In previous research, the majority of firm-specific factors have been found to be related to the dividend level. On the other hand, there is less research for board-specific factors, our unique contribution is to investigate Sweden, which is one of the countries with the highest level of gender distribution in the boards of listed companies. Method: The study applies quantitative method with deductive approach. Data from 2014 is collected mainly through the sources Thomson Reuters Datastream/Eikon, Retriever database and the books "“Styrelser och revisorer, i Sveriges börsföretag”". At the statistical tests and analysis, the data was split up. Bivariate analysis and regression analysis is carried out on all companies in our study and also these tests are executed on only those companies that have made a dividend payout for the period. Standard multiple regression is applied. Finally, we reject or confirm hypotheses based on the significant results we receive. Result & Conclusions: The study shows a positive correlation between profitability and dividend level when analyzing all companies in our study. This result is well in line with previous research. Other variables do not reach significance, which may depend on the size of the population and the observation period that this study takes into account. No relationship can be confirmed or rejected for the proportion of women in boards and the dividend level. The aim of this study is therefore left unanswered.Suggestions for future research: The study leads to increased curiosity for continued research in the field and to analyze more variables and on a larger scale. For example, more board-specific variables can be investigated such as the size and gender of the Board of Directors to see if there is a relationship between these and the dividend level. It would also be interesting to have broadened the study to investigate the impact these factors have on dividend policy and other possible aspects. Contribution of the thesis: The contribution the thesis entails primarily is that it provides more intel to the fact that future research should be of a larger scale, as this would then hopefully give more significant results. In addition, the study provides an understanding of how a change in profitability impacts the dividend level. In our opinion, we provide greater understanding of the subject for future research but also for private investors and companies. Keywords: Dividend, Dividend level, Company, Proportion of Women, Board, Board of directors, Sweden, Listed companies, Board-specific factors, Firm-specific factors, Board composition.

Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje område i indexet. Därav finns inget utstickande mönster avseende vilket område som redovisas mest respektive minst. Examensarbetets bidrag: Svenska bolag inom specifika sektorer är relativt outforskade då majoriteten av tidigare studier är generella och inkluderar företag från olika branscher. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar mängden frivillig redovisning, och mindre på vad den frivilliga redovisningen faktiskt innehåller. Därmed bidrar detta arbete med en studie avseende frivillig redovisning i svenska bolag på sektornivå på senare år. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida liknande studier är att studera frivillig redovisning inom andra sektorer än sjukvårdssektorn. Dessutom är det möjligt att studera onoterade företag eller företag utanför EU då tillämpningen av regelverk varierar för dessa. Framtida studier kan även studera sambandet mellan frivillig redovisning och ytterligare företagsspecifika egenskaper än de som beaktas i denna studie. / Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was disclosed the least. However, the companies fulfill roughly the same percentage in each area of the index on average. As a result, there is no outstanding pattern regarding which area is disclosed the most and the least. Contribution of the thesis: There is a lack of studies of Swedish companies within specific sectors, since past studies are more general and include companies from different industries. In addition, prior studies focus more on the determinants of voluntary disclosure and less on what it consists of. Therefore, this thesis contributes to a more recent study of voluntary disclosure within Swedish listed companies within a specific sector. Suggestions for future research: A suggestion for future studies like this one, may be studying voluntary disclosure within different sectors. Another suggestion may also be studying non-listed companies or companies outside of the EU, since implementation of regulations vary amongst these. It may also be of interest to study other determinants of voluntary disclosure than those considered in this study.