Aim The specific questions in the theoretic part were: What is contained in the terms "balance and balance skill" and how can this skill be measured? The specific questions in the empirical part were: How does balance skill in different age categories of children correlate with biological and physiological parameters such as age, gender, body height, weight and level of physical activity? Methods Literature search based on books and scientific papers related to the questions posed above. Selection was made at libraries and on–line through "Pubmed". Specific search words were used. Data collected during the SIH-project, including balance tests of approximately 1700 children 10-, 13- and 16 years old, were used for the empirical part of the project. Results The literature search concluded that there is little consensus about terms such as "balance" and "balance skill". Several scientific disciplines have "their own" definition of these terms depending on whether the interpretation is purely mechanical/biomechanical, neurophysiological or from a more behaviouristic point of view. There are a number of clinical/functional as well as more "lab based" test procedures of balance function that are considered to be reliable. The empirical study showed that balance skill varies in school children 10-, 13- and 16 years of age such that the older children display better balance skills that the younger ones. There was no effect of gender on balance skill. Overweight and obese children display lower balance skill than those of normal body weight. Body height appears to have little influence on balance skill. Children with high level of physical activity seem to display better balance skills than more inactive ones. Conclusion Definitions of terms used in balance related research have not been standardized and are therefore both difficult to interpret and to implement. Balance skill in children correlates with age, body weight and level of physical activity. / Syfte och frågeställningar De specifika frågeställningarna i den teoretiska delen löd: Vad innefattas i begreppen balans och balansförmåga och hur kan dessa förmågor mätas? De specifika frågeställningarna i den empiriska delen löd: Hur är balansförmågan hos barn relaterad till ålder och kön, längd och kroppsvikt samt till graden av fysisk aktivitet? Metod Inledningsvis genomfördes en systematisk litteraturgenomgång av böcker och vetenskapliga artiklar med anknytningar till frågeställningarna. Urval av litteratur gjordes på bibliotek och via "Pubmed" där vissa specifika sökord användes. Till den empiriska delen användes data insamlade under SIH-projektet, där bland annat balanstester genomfördes på ca 1700 barn i åldrarna 10-, 13- och 16 år. Data analyserades i SPSS 11.0. Skillnader i balansförmåga mellan kön, ålderskategorier och andra relevanta variabler beräknades med chi2-test, där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Litteraturgenomgången visade att det inte råder någon egentlig konsensus kring begrepp som "balans" och "balansförmåga". Olika vetenskapliga discipliner har "sin egen" definition beroende på om begreppen skall tolkas som rent mekaniska/biomekaniska, neurofysiologiska eller mera beteendevetenskapliga. Det finns ett flertal både kliniska/funktionella och mera laboratorieanpassade mätmetoder som anses vara reliabla. Den empiriska studien visade att balansförmågan varierade hos skolbarn 10-, 13- och 16 år gamla, så att de äldre balanserade bättre än de yngre. Ingen könsskillnad i balansförmåga erhölls. Överviktiga och feta barn balanserade sämre än normalviktiga. Kroppslängd hade mindre inverkan på balansförmågan. Mycket fysiskt aktiva barn tycks ha bättre balansförmåga än mindre aktiva. Slutsats Det är svårt att finna enhetliga definitioner på flera inom balansforskningen förekommande termer och uttryck. Barns balansförmåga var relaterad till ålder, kroppsvikt och grad av fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga. Frågeställningar som studien avser att besvara: • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC? •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga? • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet? Metod Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys. Resultat De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad. Slutsats Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser. / Aim The purpose of this study is to examine the static and dynamic balance ability of individuals with various kinds of impairments by looking into their state of balance, their experienced state of balance, and determine potential correlations between their state of balance and experienced state of balance. This study aims to answer the following questions: • Based on the two tests of the Movement ABC, what will the participants’ static and dynamic balance ability scores be? • How will the participants estimate their experienced static and dynamic state of balance? • Is there a potential correlation between the participants’ test scores and their estimations? Method The method is based on the two balance tests from the Movement Assessments Battery for Children. These two tests, both static and dynamic, are complemented with an individual subjective estimation form regarding experienced state of balance. The results are analyzed through Spearman’s correlation analysis. Results The descriptive results regarding static balance measured 5/8 participants as Very good / OK and dynamic balance measured 3/8 participants as Very good / OK. Results from the individual self-assessment form estimated 7/8 participants Very good / OK. No significant results were found in the correlation analysis after the empirical analysis, since the selection group was not sufficient in number to determine any statistical difference. Conclusion The participants showed a higher performance in the static versus dynamic test. The majority of participants estimated their balance ability as Very good and OK regardless of the results on the performed balance test. Since the study consisted of a minor selection group, the analysis did not show any significant results, no major conclusions were drawn.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ortopedtekniska åtgärder är en del i behandlingen av reumatiska ledsjukdomar, med främsta syfte att minska begränsningar som smärta och stelhet kan medföra och därmed öka livskvaliteten. Syfte: Utvärdera ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär avseende smärtintensitet, gång- och balansförmåga samt utvärdera utförandet av vardagliga aktiviteter. Vidare var syftet att undersöka vilka beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmågan. Metod: Kvasiexperimentell design i kombination med kvalitativ induktiv ansats användes. Interventionen bestod av ortopedteknisk åtgärd. Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader samt besvarade frågeformulär före förskrivning och efter fyra respektive sex månader. Semistrukturerad intervju genomfördes med 6 av de 31 deltagarna. Resultat: Ortopedtekniska åtgärder ger minskad smärta, förbättrar gångförmågan och ökar utförandet av vardagliga aktiviteter. Ingen påvisad förbättring av balansförmågan. Omgivningsfaktorer, psykologiska faktorer, konsekvenser och fysisk aktivitet är beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmåga. Slutsats: Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring de ortopedtekniska åtgärdernas effekt samt hur de beteenderelaterade faktorerna påverkar gångförmågan för patienter med reumatiska fotbesvär. Nyckelord: Balansförmåga, gång, operant inlärning, reumatiska sjukdomar, smärta, socialkognitiv teori. / ABSTRACT Background: Orthopedic insoles and shoes (OIS) are common part of the treatment of rheumatic joint diseases, aimed to reduce limitations caused by pain and stiffness and increase quality of life. Objective: To evaluate OIS for patients with rheumatoid foot problems regarding pain intensity, walking and balance ability and evaluate performed daily exercise. A further aim was to investigate the behavioral factors that patients with rheumatic foot problems experienced affect walking ability. Method: A quasi-experimental design in combination with a qualitative design with inductive approach was used. Thirty one participants completed a six-minute walk test, sharpened Romberg's test and a walk in eight-figure before prescribing and after four months and completed questionnaires before prescribing and after four and six months. Semi- structured interviews were conducted with six of the 31 participants. Results: OIS reduced pain, improved walking ability and increased the extent of performed daily exercise. No improved balance ability was showed. Environmental factors, psychological factors, consequences and physical activity are behavioral factors that patients with rheumatoid foot problems experienced affect the ability to walk. Conclusion: Further research is needed to strength the evidence of OIS´s effects and how behavioral factors affect walking ability in patients with rheumatoid foot problems. Keywords: Balance Ability, gait, operant learning theory, pain, rheumatic diseases, social cognitive theory.

Bakgrund: Fall hos äldre är vanligt förekommande. Regelbunden balansträning krävs för att bibehålla och förbättra balansförmågan. En persons self-efficacy och utfallsförväntningar spelar roll för om träningen blir av eller inte då många äldre inte tränar på grund av att de inte tror sig få ut något av det. Nintendo Wii Fit är ett modernt sätt att träna balansförmågan på. Syfte: Syftet var att undersöka om Nintendo Wii Fit har effekt på balansförmågan, self-efficacy till balansförmågan i hemmet, utfallsförväntningar på balansförmågan av balansträningen samt fallrelaterad self-efficacy hos tre hemmaboende personer över 70 år under och efter tre veckor interventionsperiod. Metod: Experimentell single-case design A-B-A2 användes. Interventionen bestod av balansträning med Nintendo Wii Fit tre gånger i veckan under tre veckor. Kontinuerliga skattningar av personernas self-efficacy till balansförmågan och utfallsförväntningar för balansträning pågick genom A-B-A2. Andra variabler som utvärderades var balansförmåga (Bergs balansskala) och fallrelaterad self-efficacy (FES(S)). Resultat: Resultatet visade tendenser på att balansträning med Nintendo Wii Fit hade en positiv påverkan balansförmågan, fallrelaterad self-efficacy, self-efficacy för balansförmågan i hemmet samt utfallsförväntningar på balansförmågan av balansträningen. Slutsats: Mer forskning inom området behövs innan några säkra slutsatser om effekten på balansförmågan av Nintendo Wii Fit på individnivå kan göras. / Background: Elderly people relatively often fall. Regular balance training is required to maintain and improve balance ability. A person's self-efficacy and outcome expectations may affect whether he or she perform the exercises or not. Many older persons do not exercise because of lack of confidence. Nintendo Wii Fit can be a modern way to increase confidence and balance ability. Objective: The objective was to investigate whether the Nintendo Wii Fit has an effect on the balance ability, the person's self-efficacy in their balance ability in a home environment, a person's outcome expectations of balance ability from balance training with the Nintendo Wii Fit and fall-related self-efficacy of three individuals ages over 70 years at their homes. The study was conducted during and after a three-week long intervention period. Method: An experimental single-case design A-B-A2 was used. The intervention included balance training with Nintendo Wii Fit three times a week over a three-week long period. Continuous monitoring of the participants self-efficacy in balance ability and outcome expectations of the balance training was performed at all phases. Other evaluated variables were balance (Berg balance scale) and fall-related self-efficacy (FES (S)). Results: The results shows tendencies that balance training with Nintendo Wii Fit has a positive effect for the three participants regarding balance ability, fall-related self-efficacy, self-efficacy for balance ability in the home and outcome expectations of balance ability by balance training. Conclusion: More research is needed in this area before any firm conclusions about the effect on individual level regarding balance ability by balance training with the Nintendo Wii Fit can be made.