I Sverige finns 21 000 broar som Trafikverket förvaltar (Trafikverket, 2018a). Två brotyper som finns är rambro och balkbro. Rambron är en av de vanligaste brotyperna och är uppbyggd som en fast inspänd konstruktion. Brosystemet kallas plattrambro eller balkrambro beroende på om balkarna eller plattan är det bärande elementet. Om bron istället är fritt upplagd på stödkonstruktionen, kallas brosystemet för plattbro eller balkbro (Vägverket, 1996). ZIP-balksbron är uppbyggd som en balkbro med en modell liknande omvända T-balkar som läggs fläns mot fläns. Brosystemet kommer ursprungligen från Spanbeton i Holland och gjorde under år 2019 premiär på den svenska marknaden med ett projekt i Härnösand. Bron har en spännvidd på 20,55 meter bestående av nio ZIP-balkar. Balkarna prefabriceras på Strängbetongs fabrik i Långviksmon utanför Härnösand. Projektet blev klart under hösten 2019. Syfte och mål med examensarbetet var att undersöka skillnader mellan ZIP-balksbron och en traditionell exemplifierad plattrambro. Aspekterna som undersöktes var underhållet hos de två brotyperna, materialåtgång av betong och armering, last av trafik samt att det gjordes en utvärdering av projektet. Resultatet visar att ZIP-balksbron kräver mer underhåll än en plattrambro eftersom balkbroar har övergångskonstruktion och brolager. Den tar även mer tid att inspektera då den innehåller manhål. ZIP-balksbron använder sig av 29,38 % mindre betong på en meter. Armeringsdifferensen mellan broarna är försumbart. Momentet av den vertikala respektive horisontella lasten av trafik är 44,5 % respektive 19,2 % större hos ZIP-balksbron jämfört med plattrambron. Resultatet visar även på ett bra utfört brobygge som kan hänvisas i brolösningen, samt nöjda parter från flera håll. Slutsatsen är att plattrambron är mer fördelaktig att använda ur ett underhållsperspektiv, en balkbro kräver betydligt större underhåll än de driftåtgärder som årligen sker på broar. Men, genom arbetets bevisning använder ZIP-balksbron mindre betong än hos en traditionell plattrambro och har en enkel byggprocess, vilket ökar förtroendet för brolösningen och framförallt för prefabricering inom brobranschen. Trots att brotypen kräver ett större underhåll samt en ökad och mer komplex momentfördelning än hos en plattrambro, kan säkerheten under byggtiden vara en avgörande aspekt vid val av brobyggen i framtiden. / The ZIP-beam bridge is constructed as a beam bridge with inverted T-beams placed with flanges next to each other. The bridge system is originally from Spanbeton in Holland and it is having its premiere on the Swedish market during year 2019 with an ongoing project in Härnösand. The bridge span is 20,55 meters consisted with nine ZIP-beams. The project was finished in august 2019.  The purpose and goal were to examine differences between the ZIP-beam bridge and a traditional slab frame bridge. The aspects to examine was maintence, use of concrete and reinforcement and traffic loads.  The results show that the ZIP-beam bridge requires more maintenance than the slab frame bridge. The ZIP-beam bridge uses 29,38 % less concrete per metre. The use of reinforcement is negligible. The moment force of the horisontal and vertical traffic loads is 44,5 % respective 19,2 % larger at the ZIP-beam bridge. The conclusion of this paper shows that even though the ZIP-beam bridge requires more maintenance and a more complex moment force than a slab frame bridge, the safety during the building time as well as the less amount of concrete used can be a conclusive factor when building bridges in Sweden in the future.

Wood is a sustainable material that reduces the climate impact that comes from the construction sector. In addition, Wood is economical and offers many advantages such as the low weight, that it is a renewable material and the flexibility. However, in order for Wood to be durable and have a smaller climate impact, the right construction method should be used for each type of building, otherwise it can lead to collapse.In this thesis, the most durable and stable construction method was investigated between column-beam systems in glulam and CLT board, for a machine hall building made of wood, based on factors such as environmental impact, fire resistance and stability. The investigation used FEM-Design software to analyze the course of the fire, which facilitated a more comprehensive analysis and reduced the risk of human error. FEM Design simplified the use of more complex methods that required greater knowledge and longer time to implement. In contrast, hand calculations were used for the stability comparison and data were collected for the environmental impact from EPDS. The study showed that glulam structures have higher stability capabilities with a superiority of 2.1% in compressive strength, 9,1% in flexural strength, 3,5 % shorter in breaking length and 86% lower in slenderness ratio indicating the probability of deformation under load compared to crosslaminated timber (CLT) making it a preferred material for larger constructions. Glulam also generates around 5% less CO2 emissions per cubic meter compared to CLT. In terms of fire safety, CLT performed better under a 60-minute fire exposure and required less Class F gypsum board as fire protection. Choosing a construction method is a multidimensional assessment that weighs factors such as construction site, the nature of the construction project and personal preferences, despite specific research findings.

No description available.

In a bus chassis, welded connections are often preferred to other fastening techniques due to low cost and broad competence among suppliers but are usually the weakest parts due to fatigue life. Evaluation of welds is often costly in time and competence. Long iteration times are often leaving welded designs unoptimized and poorly understood by designers and engineers. The goal of this thesis is to gather knowledge about a plug-welded bracket commonly found welded to beams in bus chassis and body, aiding the design and dimensioning of such brackets. A factorial design study was performed using FEM analysis with the “Effective notch method,” revealing the effects of seven different design parameters on the stresses in the weld. A theory to analytically calculate the profile of the bracket is presented. The theory is taking the beam’s second moment of area and the bending moment into consideration, essentially tuning the bracket’s stiffness to the beam and the load situation. An improved bracket is presented, analyzed, and compared to the design study. The results show how stresses in the weld are affected by the stiffness of the bend in the bracket, the location of bolts (or other fastening technique) and the plug weld dimensions. When the weld is made to run longer along the beam, the importance of adjusting the stiffness in the bracket increases in order to balance the load throughout the whole weld. / Svetsade fästelement är ofta att föredra i ett busschassi över andra tekniker av kostnadsskäl och att en bred kompetens finns inom svets hos många underleverantörer. Men på grund av utmattning är ofta svetsade infästningar den svagaste punkten i ett chassi. Utvärdering av svetsar är kostsamt i tid och kompetens. Långa iterationstider i svetsutvärderingar lämnar ofta svetsen ooptimerad och undermåligt förstådd av designers och ingenjörer. Målet med detta arbete är att samla kunskap runt ett pluggsvetsat fästelement som ofta förekommer i busschassier och busskarosser, för att underlätta design och dimensionering av dessa fästelement. En faktoriell designstudie var utförd med FEM analys enligt ”Effective Notch” metoden för att undersöka effekten från sju olika designparametrar på spänningskoncentrationerna i svetsen. En teori för att analytiskt beräkna profilen på fästelementet presenteras. Teorin tar balkens böjtröghetsmoment och böjmoment med i beräkningen för att optimera fästelementets styvhet till balken och lastsituationen. Ett förbättrat fästelement är presenterat, analyserat och jämförd med designstudien. Resultaten visar hur spänningarna i svetsen påverkas av styvheten i den böjda delen av fästelementet, placeringen av bultar (eller annan infästningsteknik) och dimensioner på ”svetspluggen.” När svetsen är går längre längs med balken blir fästelementets styvhet allt viktigare för att kunna balansera lasten igenom det svetsade området.

Idag ökar man isoleringen alltmer i takkonstruktion för att spara energi. Ökad mängd isolering minskar temperaturen över takets yttre delar och höjer den relativa fuktigheten där.  Dessutom finns risk att fuktigt material byggs in mellan alltmer täta skikt vilket leder till att det tar längre tid för byggfukten att torka. Detta resulterar i en ogynnsam fuktfördelning med höga relativa fuktigheter över konstruktionen där risken för mikrobiell påväxt ökar. Syftet med denna studie är att utreda hur fuktomlagring sker baserad på inbyggnadsfuktkvoten i välisolerade parallelltak. För att göra riskbedömning av olika takkonstruktioner har fuktsimuleringar gjorts i Wufi 2D där resultat analyserats i Wufi Bio för bedömning av risknivå för mikrobiell påväxt. Resultaten indikerar klart skillnad mellan val av ventilerad och oventilerad takkonstruktion. Det råder även en skillnad mellan val av isoleringsmaterial, takets färdigställandedatum, takets exponeringsriktning och takets utvändiga ytskikt. Slutsatsen är att det råder en större risk för mikrobiell påväxt hos oventilerad takkonstruktion, takkonstruktion som färdigställs under höst (den 1 oktober) jämfört med vår (den 1 april), takkonstruktion som är exponerad mot norr jämfört med söder samt takkonstruktion med utvändigt ytskikt av plåt istället för sedum. / Today there's an increase in the use of insulation in roof constructions in order to save energy. Increased amount of insulation allows temperature drops in the outer layers of the roof resulting in higher relative humidity in the surrounding construction.  There is also a risk that moist materials are built-in between tight layers which contributes to longer drying processes in order for the moisture to successfully dry out. This also contributes to an unfavorable divide in moisture with high relative humidity settling on top of the construction where risk of microbial growth is the greatest. The aim of this study is to investigate how moisture behaves based on the mounting quota of moist in well insulated parallel roof constructions. To make a risk assessment of different roof constructions, different simulations have been created in Wufi 2D where results are further analyzed in Wufi Bio for final assessment on whether there is an apparent microbial advantage. The result help shimmer light on the differences between ventilated and unventilated roof constructions. There is also an evident importance in choice of insulation materials, the finish-date for the roof, exposure vulnerability and the outer coating of the roof. The conclusion is that there is a greater risk of microbial damages in unventilated roof constructions when comparing the roof construction that is finished first of October in comparison to first of April, the roof construction that is exposed to north rather than south and to the roof construction with outer surface layer of tin rather than sedum.

Den brandskyddsmetod av bjälklagsbalkar som används mest idag är brandskyddsfärg och brandskyddsskivor. Dessa metoder kräver ett extra arbetsmoment efter att balken är monterad. Genom att fylla balken med betong samtidigt som hålbjälklagskarvarna fylls och på så sätt integrera brandskyddet i balken kan ett extra arbetsmoment undvikas. Byggnadstekniska Byrån har märkt ett intresse från beställare att i ett tidigt skede få in brandskyddet i projekteringen.  Målet är att undersöka om betong, ingjuten i en HSQ-balk kan få balken att uppfylla de brandskyddskrav som idag ställs enligt Boverkets byggregler. Målet är även att ta reda på om det är kostnadseffektivt jämfört med brandskyddsfärg.  Referensobjektet som används är en skola på tre våningar och balken som undersöks är den som tar upp de största lasterna i projektet. Balken ska enligt Boverkets byggregler klara av en standardbrand i 60 min. Temperaturanalysen av balktvärsnitten har gjorts i Ansys Aim 18.2 och dimensioneringsmetoder av balken sker enligt Eurokoder.  Balken som idag finns på plats skulle inte i oskyddat tillstånd klara av en standardbrand i 60min. De utförda beräkningarna visar att balken i samverkan med betong och armering i tvärsnittet skulle klara momenten och tvärkrafterna i referensobjektet. Fenomen så som spjälkning av betong, dess inverkan på betongens hållfasthet samt armeringens vidhäftning har inte kunnat tas i beaktning. Därför rekommenderas att balkens underfläns dimensioneras upp från 20mm till 30mm och enbart betraktar den ingjutna betongen som kylande medium.