Barn påverkas av föräldrars psykiska sjukdom i form av oro, rädsla och skuld samt har en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vården är det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som även är föräldrar till minderåriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma dessa barn samt se till att de får adekvat hjälp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de får ifrån den psykiatriska vården samt beskriva vårdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har föräldrar med psykisk sjukdom och fjorton vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i fyra kategorier. 1. Barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever sig bli hjälpta av stödet från den psykiatriska vården även om det bör förbättras. 2. Vårdpersonal upplever att den psykiatriska vården erbjuder olika verksamheter som ger ett gott stöd till barn även om det bör förbättras. 3. Vårdpersonal upplever att barn behöver uppmärksammas, informeras och stödjas i kontakten med sina föräldrar. 4. Vårdpersonal upplever svårigheter i form av osäkerhet kring sin egen kunskap samt föräldrars ovilja att blanda in barn i den psykiatriska vården. En slutsats av studien är att barn till föräldrar med psykisk sjukdom får ett relativt gott stöd även om det behöver förbättras. För att göra detta krävs utbildning av vårdpersonal och att verksamheten har framtagna rutiner och användbara metoder för att kunna stödja barn. / Children get affected by parents mentally illness in form of anxiety, fear and guilt and also have an enhanced risk to suffer from mentally illness themselves. A challenge to the psychiatric care is the increasing number of adults with a mental illness who also are parents to under aged children. Nurses in the psychiatric care have an important role when it comes to notice these children and make sure that they receive adequate help and support. The purpose of the study was to describe how children of mentally ill parents experience the support they receive from the psychiatric care and describe psychiatric healthcare workers experiences of these children’s support. The method that was used in this study was qualitative interviews with six children of mentally ill parents and fourteen psychiatric healthcare workers. The interviews were analysed based on qualitative content analysis and gave four categories as result. 1. Children of mentally ill parents experience help due to the support from the psychiatric care even though it should be improved. 2. Psychiatric healthcare workers experience that the psychiatric care offers a variable of activities that give a good support to children even though it should be improved. 3. Psychiatric healthcare workers experience that children need attention, be informed and supported in their relationship to their parents. 4. Psychiatric healthcare workers experience difficulties like insecurity about their own knowledge and parents’ unwillingness to involve the children in the psychiatric care. A conclusion from this study is that children of mentally ill parents receive a relatively good support even though it needs to be improved. To do that it takes education of the psychiatric healthcare workers and that the psychiatric care is given routines and useful methods to support children.

Denna studie syftar till att undersöka vilket stöd maskrosbarn (barn till föräldrar med beroendesjukdom) fick från samhället under barndomen och vilka strategier vuxna kan identifiera sig med idag när de pratar om sina erfarenheter som maskrosbarn. I denna studie har vi använt oss av Thomas Scheffs, Erving Goffmans, John Bowlbys, Peter L. Berger och Thomas Luckmann teorier som är sociala band, skammens sociala funktioner, fasad, anknytningsteorin och socialisation. Dessa teorier har varit tillämpliga för att får en fördjupad förståelse för maskrosbarnens livssituation. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av kvalitativ textanalys där vi studerat tio olika blogginlägg följt av fem vetenskapliga artiklar kring ämnet. En gemensam nämnare bland maskrosbarnens erfarenheter är det stora ansvarstagandet som barnen fick bära på till följd av föräldrarnas beroendesjukdom. Resultatet av denna studie visade att ett ändrat tankesätt är ett gott verktyg till en förändrad livssituation och att stöd från omgivningen kan vara till stor hjälp. Frågorna som grundas i vår studie är: 1. Vilka olika strategier kan vuxna identifiera sig med idag när de pratar om deras erfarenheter som maskrosbarn? 2. På vilket sätt känner maskrosbarn idag att de fick hjälp av samhället i sin barndom. / This study aims to investigate what support invulnerables (kids to parents with an addiction) received from society during their childhood and what strategies adults can identify with today when they talk about their experiences as invulnerables. In this study, we have used the theories of Thomas Scheff, Erving Goffman and John Bowlby, Peter L. Berger and Thomas Luckmann which are social ties, the social functions of shame, the facade, the theory of attachment and socialization. These theories have been applied to gain an in-depth understanding of the life situation of invulnerables. This study is based on a qualitative research method in the form of qualitative text analysis where we studied ten different blog posts followed by five scientific articles on the subject. A common denominator among the invulnerables experiences is the great responsibility that the children had to bear as a result of the parents' addiction. The results of this study showed that a changed way of thinking is a good tool for a changed life situation and that support from the environment can be very helpful. The questions based on our study are: 1. What different strategies can adults identify with today when talking about their experiences as invulnerables? 2. In what way do invulnerables today feel that they received help from society in their childhood.

Bakgrund: Psykiatriska sjukdomar och tillstånd påverkar miljontals människor världen över och flera av de drabbade är föräldrar. Många föräldrar drabbade av psykisk sjukdom kan ta hand om ett barn, medan andra kan göra situationen värre för barnet. Föräldrarna kan bland annat brista i empati, vilket kan påverka barnets utveckling negativt. Hur påverkad barnet blir beror på hur många riskfaktorer respektive skyddsfaktorer som finns. Därför är det av stor betydelse att öka förståelsen för upplevelserna och omvårdnadsbehoven hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder drabbad av psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och femton vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall och resultatet analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman togs fram; Emotionella problem, Bristande kommunikation och stöd samt upplevelse av hanterbarhet. I de emotionella problemen ingick rädsla, oro, osäkerhet, skuld, och ensamhet. I bristande kommunikation och stöd ingick kommunikation och stöd. I upplevelse av hanterbarhet ingick ansvarstagande och undvikande. Slutsats: Barnen lider av olika emotionella problem, som kan bero på olika faktorer såsom bristande kunskap och information hos barnen, föräldrar och vårdpersonal. Barnen hanterade sina emotionella problem på olika sätt, vilket kunde bero på barnens ålder och mogenhetsgrad. Men ju mindre information de fick desto svårare blev barnens emotionella problem. / Background: Mental illness affects millions of people worldwide and several of those affected are parents. Many who sufferers of mental illness can take care of a child, while others can make the situation worse for the child. The parents can, among other things, lack empathy, which can negatively affect the child's development. How affected the child is depends on how many risk factors and protective factors there are. Therefore, it is of great importance to increase understanding of the experiences and nursing needs of children of parents with mental illness. Aim: The aim was to describe children's experiences of living with a parent affected by a mental illness. Method: A literature review with systematic approach was done. The literature search was conducted in three databases and fifteen original scientific articles were included in the results. The articles were reviewed according to SBU's quality review template and the results were analyzed thematically. Results: Three main themes emerged: Emotional problems, Lack of communication and support and experience of manageability. The emotional problems included fear, worry, uncertainty, guilt, and loneliness. Lack of communication & support included communication and support. The experience of manageability included taking responsibility and avoidance. Conclusion: The children suffer from various emotional problems, which can be due to various factors such as a lack of knowledge and information on the part of the children, parents and healthcare staff. The children dealt with their emotional problems in different ways, which could depend on the children's age and level of maturity. But the less information they received, the worse the emotional problems became.