Bakgrund: Redan på Platons tid ansågs det att utbildning bidrog till att människan utvecklade sina talanger och begåvningar för att må bra. Idag har man funnit att språk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan användas som redskap för vår mänskliga interaktion. Barns lärande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns många möjligheter och många olika sätt för barn att lära sig att göra saker på. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrån vissa ramar, som styrdokument och läroplaner. Syfte: Syftet med undersökningen är att ur pedagogers perspektiv belysa vilken betydelse deras förhållningssätt har i samband med barns bildskapande. Vi hoppas samtidigt öka pedagogernas förståelse för deras roll i detta sammanhang. Hur bemöter pedagoger barn när de skapa bilder och vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för barns bildskapande? Metod: För oss är det väsentligt att iaktta hur pedagoger beter sig gentemot barn, därför valde vi att göra en kvalitativ studie i både förskolan och skolan och använda observation som metod. Observation i relation till syftet ses som en lämplig metod som på bästa sätt kan spegla beteenden hos, i vårt fall, pedagoger. I efterhand, vid bearbetning och tolkning av resultatet, lade vi största fokus på pedagogernas varierande förhållningssätt. Resultat: Vi kom fram till att två olika förhållningssätt dominerade i förskolan och skolan. Det ena präglades av ett bemötande där pedagogen styrde barnens bildskapande mot sina pedagogiska mål och personliga förväntningar. Här prioriterade pedagogen barnens lärande och deras resultat. Det andra förhållningssättet fokuserade på barnens egna idéer och upplevelser där själva skapandeprocessen stod i centrum med barnet som huvudperson. Här prioriterades det fria skapandet.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn. De upptäcker även sina intressen och de utvecklas också socialt och känslomässigt. Teoretikern Lev Vygotsky ansåg att barns utveckling gynnas bäst genom att barn samspelar med andra barn. I förskolans läroplan betonas det att lärandet ska grundas såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. När det sker ett samspel med omgivningen förekommer detta lärande i en mängd skilda miljöer. Förskolans verksamhet ska bedrivas både inomhus och utomhus. Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns sociala samspel i förskolans miljöer, inomhus och utomhus, och vilka skillnader det kan finnas mellan dessa miljöer. Vi vill dessutom ta del av pedagogernas uppfattning om vilken av miljöerna som de tror främjar och inspirerar till ett socialt samspel. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Efter sammanställning och analysarbete av vårt intervjumaterial, kom vi fram till att barns sociala samspel i förskolans miljöer kan beskrivas med tre övergripande begrepp; lek, konflikter och kommunikation. För att se skillnader i det sociala samspelet påpekade pedagogerna att samspelet påverkas på olika sätt av hur den pedagogiska miljön är utformad, vilka fysiska förutsättningar som finns i förskolan, samt pedagogernas eget intresse. Den tydligaste skillnaden mellan det sociala samspelet inomhus och utomhus var antalet konflikter.

I tidigare forskning finns inte någon allmän definition på begreppet begåvning, eller vilka som betraktas som begåvade barn. Lärarnas förhållningssätt har stor betydelse i mötet med de begåvade barnen, och för att de skall utvecklas är det viktigt att de får rätt stimulans. Specialpedagogiken idag vänder sig i första hand till barn i svårigheter och inte till begåvade barn.Vårt syfte med den här undersökningen är att utifrån lärares erfarenhet undersöka hur de definierar begreppet begåvning. Vidare har vi för avsikt att undersöka vilka uppfattningar som råder kring förhållningssätt, stimulans och specialpedagogik gentemot begåvade barn i skolan. Med lärare menar vi här pedagoger som är verksamma i förskoleklass- årskurs 3. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med åtta yrkesverksamma lärare. I vår undersökning har det framkommit att lärarna definierar begreppet begåvning på olika sätt. De menade att barn kan vara begåvade både teoretiskt, praktiskt, konstnärligt, musikaliskt och motoriskt. Lärarna förhåller sig lite osäkert till de begåvade barnen. De upplevde arbetet med de begåvade barnen som stimulerande och utmanande men att det också kan vara krävande. De menade att det ibland kan vara svårt att hitta meningsfulla uppgifter som stimulerar barnen vidare i sin utveckling. Specialpedagogik förknippades i första hand med barn i svårigheter, men önskemål om specialpedagogik för de begåvade barnen fanns också.

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

“Games children play” is a study about the importance of playing with a focus on a group of disabled children. I have made some observations by participating in these children’s play at an accommodation. My interest arouse when I worked as holiday substitute at an accommodation for disabled children. The purpose with the study is to carry out participation observations and look for signs and events that show the importance of children’s play. I also want to see how the play appears among the children in their stay at the accommodation. The main questions in this study concern four themes four themes that are play, climate, environment and staff. To carry out my study I have chosen to make the observations at the accommodation in question. At working hours I perform my observations by participating in my everyday tasks. With the help of L. Vygotskijs theory about the importance of play I will try to analyse my observations and look for answers as I have mentioned above. By participating in the children’s play I’ve got four courses of events. The children’s play goes from ballgame to role-play. During the theme play, I was taking part when two girls were playing a role-play. During the theme environment I was playing masquerade with a girl, during the theme climate I was playing horse with one of the children and during the last theme staff I was playing bandy with two of the children. During my observations and my theoretical work I found out that by playing different games the children learned to act different sense of substance. They learned social behaviour rules. By participating in the play the pedagogues are stimulating the development. A playful adult is the most stimulating factor for the children’s play. The children are developing their social skills when they are playing. The environment can make the play inspiring or obstructing. The staff’s way to be can be a huge inspiration source which invites and allows the children to play. The climate is about the attitude to play, and if the climate is allowing play and if it allows play to take time and place, the play can be developing in many ways.

The aim of this degree project is to find out how people who have grown up in families with addiction problems have experienced their childhood and how their adult life has been affected by this. With the help of qualitative interviews with four grown up children to addicts, knowledge has been gained about what was experienced as problematic during childhood, what was beneficial and compensatory as well as how they feel today. The results have shown that their childhood was affected by a deficiency in the ability to parent, weak networks, adjusting, responsibility, a feeling of being left out and few positive experiences. Factors that have been protective are: important people, interests as well as attitude. In adult life many habits from childhood remain. Those who took part in the study have been affected by their childhood in the form of social and emotional problems, but also in their attitudes towards alcohol. The study has shown a need to work on their childhood, but also that their childhood has given the participators important experiences.