Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur det är att vara förälder till ett barn med ett medfött hjärtfel samt belysa familjens vardagssituation. Totalt deltog nio föräldrar och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån ett tema: ”Barnets bästa till varje pris” och sex subteman: En vardag med en ständigt närvarande ovisshet och lättväckt oro, En kamp för barnets rättigheter, Viktigt med information och att få det värdefulla stödet, En känsla av utsatthet samtidigt som styrkan finns i att vara en familj, Omvårdnaden av sitt hjärtsjuka barn är en del av vardagen, Att få nya perspektiv på livet i en utsatt livssituation. Resultatet visade att föräldrarna upplevde den första tiden med barnet som oviss med mycket oro och rädsla. Ovissheten och oron fanns sedan mer eller mindre närvarande hos många av föräldrarna i deras vardag. Föräldrarna berättade om en betydelsefull kontakt med andra föräldrar vars barn hade en hjärtsjukdom och erfarenheten av att ha fått ett barn med hjärtsjukdom har medfört att många upplever att de blivit mera rädda om varandra som familj. Beroende på hur komplicerat barnets hjärtsjukdom var så såg vardagen olika ut för föräldrarna. Flera av föräldrarna efterlyste en kontaktsjuksköterska eller ett hjärtteam på hemorten.

Värmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning på idrottsskolor. Det pågår en utvärdering av forskare från Karlstads Universitet, som fått i uppdrag från Värmlands Idrottsförbund att studera barnens syn på idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag på uppslag till examensarbete från Värmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare från olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på idrottsskola i allmänhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvärderingen som Karlstads Universitet gör. Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefär lika långt i sitt arbete. Detta gjordes efter ett möte dit alla samordnare för idrottsskolor i Värmland var bjudna. De delade med sig av sina erfarenheter och vi kunde bilda oss en uppfattning om vilka som passade för vår studie. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi in det material vi behövde som vi sedan transkriberade och analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Gemensamt för de tre samordnarna var att de trodde att det fanns ett färdigt koncept för hur en idrottsskola skulle bedrivas. Så var inte fallet utan de fick alla bilda sig en egen uppfattning och därför ser idrottsskolorna lite olika ut. Det stod också klart att det är en stor fördel att ha med sin kommun i drivandet av idrottsskola. Vidare visade resultatet att idrottsskolorna fått positiv respons från barn och föräldrar, något som samordnarna berättat vid intervjuerna. De har bemötts av enbart positiva kommentarer och konceptet idrottsskola är väldigt uppskattat från alla inblandade, såväl deltagare som föreningar. Då detta är en pilotstudie går resultatet inte att fastslå. Resultaten vi fått fram gäller för de tre intervjuade samordnarna.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract The purpose of my study is to examine the experiences and opportunities to support teachers in preschool to help children in vulnerable environments, a good self-esteem. Hindberg (1999) writes that of all children today are growing up in Sweden, so ten percent live in families where there is abuse. According Pousette (2011) as the National Public Health Institute has a new appreciation for families where there is hazardous and this means that drinking or abused so much that it can become an addiction. They appreciate the investigation that twenty percent of all children in Sweden are growing up in these conditions. The results show that teachers' work is about building a sense of security in the children, both the teacher and the environment. It also shows that teachers believe that it is important to work with the self-esteem of all children, but especially children living in abusive families. My interviews show that all the teachers are not given the same opportunities for education on the issue of children of addicts, but everyone knows or believes that they would be jacking in work with children who are vulnerable. Through my study, I have learnt there are places where coordinated social services, special education teachers, doctors and police officers working under the same roof to help children who are vulnerable situations. The study also show that all teachers know they have notifications when a child is mistreated, but it would be good if the question is raised further so that those educators who feel insecure in to report a chance to learn more. Keywords: Children, addicts, self-esteem, Preschool-teacher

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen.

Bakgrund: De få undersökningar som finns om barns syn på döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vår studie är hur barn uppfattar fenomenet döden. Det är ett ämne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan på grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska händelser i livet. Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur barn i förskoleklass respektive barn i årskurs två uppfattar fenomenet döden, för att på detta vis se om det förekommer någon skillnad i svaren beroende på ålder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig åt, samt se hur media påverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi även sammanfatta de övriga påverkansfaktorer som vi kan se.  Metod: Studien bygger på intervjuer med barn i grundskolan på två olika skolor där åldern varierar mellan 6-8 år. Vi använder ålder, genus, media och berör även övriga faktorer som vi stött på under arbetes gång för att ta reda på barns uppfattningar om fenomenet döden. Vår undersökning hämtar inspiration från fenomenografin och de teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet och konstruktivism.  Resultat: Resultatet visar att barnens tankar angående döden varierar beroende på ålder och att både media och genus är faktorer som påverkar barnens åsikter om fenomenet. Ytterligare  en påverkansfaktor som utmärkte sig i studien var barnens föräldrar. Flera av barnen uttryckte en ovilja att prata med sina föräldrar och menade att de föredrog att prata med en vän istället för en vuxen.

Bakgrund Inom sjukvården är det grundläggande med en fungerande kommunikation, då det ger förutsättningar för en god omvårdnad. Kommunikation innebär bland annat överföring av information. Alla patienter har rätt till information om procedurer och åtgärder, vilket även gäller då patienterna är barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vården och ges möjlighet till medbestämmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet får en bättre förståelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad. Detta innebär vid samtal med barn bland annat att språket bör anpassas utifrån barnets ålder och mognadsnivå, både sett till vad som sägs samt hur det sägs. Glädje, humor och lek har lyfts fram som betydelsefulla delar av kommunikation med barn, samt ärlighet. Vidare är det för ett barn inte sällan förknippat med rädsla att besöka sjukhus. Rädsla kan påverka hur villigt barnet är att prata och lyssna, vilket är något som bör beaktas. Om besöket dessutom sker under stressade former, som på en akutmottagning, kan situationen te sig än mer skrämmande. Under ett akut sjukhusbesök är dessutom barnets föräldrar ofta närvarande, vilket ibland kan vara till hjälp i kommunikationen med barnet men i somliga fall även påverka den negativt. Genom att ta hänsyn till nämnda faktorer och att uppmärksamma att kommunikation med barn skiljer sig från att kommunicera med vuxna kan barnets behov tillgodoses på bästa sätt.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med barn på akutmottagning.   Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och sju sjuksköterskor på olika barnakutmottagningar i Stockholms län intervjuades. Samtliga sjuksköterskor arbetade under studien på en barnakutmottagning och hade minst två års erfarenhet av barnsjukvård.   Resultat Under intervjuerna framkom ett antal yttre faktorer som påverkar kommunikationen med barn, däribland barnets hälsotillstånd, ålder och mognadsnivå, sinnesstämning och mottagningens arbetsbelastning. Då informanterna beskrev hur de kommunicerar med barn framkom bland annat att de anpassar språket, väljer vilka ord de använder, är ärliga, involverar barnet, är medvetna om kroppsspråk och ibland använder hjälpmedel. Föräldrar är nästan alltid med i vårdsituationen vilket upplevdes viktigt att ta hänsyn till. Föräldrarna kan verka både som en resurs och som ett hinder för sjuksköterskan i kommunikationen med barnet.   Slutsats Kommunikation i vårdsituationer med barn är grundläggande. I studien framkom vikten av att anpassa språket till barnets mognadsnivå, både med avseende på vad som sägs och hur det sägs. Sådant som kan skrämma barnet bör undvikas. Sjuksköterskan bör i alla lägen vara ärlig i sin kommunikation med barnet. Det visade sig även att barn som är rädda i många fall är mindre kommunikativa. Av denna anledning är det viktigt att uppmärksamma och hantera barns rädsla på akutmottagningen, och där kan föräldrarna vara en resurs.

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan.   Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner.   Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken. Vi kunde urskilja en del variationer i hur förskollärarna ser på sitt deltagande i barns lek, en del menar att de sällan är med i barns lek, i stort sett enbart när det uppstår konflikter mellan barnen. Andra förskollärare anser att det är viktigt att finnas nära barnen i leken och att vara en aktiv medlekare.  Det framkom bland de flesta förskollärare en önskan om att vara mer delaktig i barns lek, men att strukturella faktorer förhindrade detta.