No description available.

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angående avledande strategier samt avledningens effekt på barns upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i två kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion är en viktig del i omvårdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemål så långt det är möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion var; en sittande ställning för barnet, avledande samtal från föräldern, att få barnet att koncentrera sig på olika bilder, titta på animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning är användbara vid venpunktion på barn och som i sin tur inbringar förmåga att minska barnets upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro i samband med proceduren. Om sjuksköterskan har den kunskapen samt planerar och använder den avledande strategi som är bäst anpassad till barnet i samråd med barn och förälder så blir effekten av avledningen mest lyckosam. / The purpose of this study was to examine the research field on distraction strategies and the effects of distraction on pain, fear and distress during venipuncture in children. The method was a descriptive literature study based on 12 peer-reviewed articles that resulted in two categories with subcategories. The findings showed that distraction during venipuncture is an important part in the nursing care of children and that the distraction strategy should be tailored to the child's wishes as far as possible for the venipuncture technical execution. The distraction strategies shown to reduce the child's pain, fear and distress during venipuncture were; an upright position for the child, non-procedural  talk from parents, to get the child to concentrate on different pictures, watch cartoons or look in to a kaleidoscope. Conclusion It is important that the nurse is aware of research findings according to different distraction strategies that are useful during venipuncture in children in order to reduce the child's pain, fear and distress. If the nurse use the awareness and thoroughly communicates and consult with the child and parent he/she will be able to determine and perform the most effective distraction strategy for that specific child.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares attityder till barns samlärande. Hur förhåller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de använder sig av samlärande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Tio lärare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lärarna har en positiv attityd till samlärande, men att det finns flera utmaningar som försvårar användandet i den praktiska verksamheten. Vi har kommit fram till att samlärandets utrymme till stor del styrs av lärarens attityder, vilket ofta formats av deras tidigare erfarenheter. Samlärande har stora vinster men är något som kräver träning för att kunna användas på ett givande sätt.

Many children and adolescents up to the age eighteen come from other countries alone to Sweden to seek asylum. Sweden receives many unaccompanied children and the number of unaccompanied children is increasing every year. There are various reasons to why the unaccompanied children flee their homeland to come to Sweden. Many of the unaccompanied children come from countries such as Somalia, Afghanistan and Eritrea. The unaccompanied children’s families choose to send their children to Sweden to protect them from armed conflict and other social or political unrest going on in their homeland.  This essay aims to explore how the integration of the newly arrived unaccompanied children works in schools. The following questions in my survey I have assumed to achieve the purpose of this essay are, how does Annerstaskolan work to integrate the newly arrived unaccompanied students in school, how the staff at the accommodation, Vårljus, where the unaccompanied children live help these students integrate into school and how Huddinge municipality supports Annerstaskolan and other schools in Huddinge in their work to integrate the unaccompanied children. To achieve this purpose I have done qualitative research interviews and two days of structured non-participant observations in the preparatory class. The qualitative research interviews were conducted with the teacher in the preparatory class, Dan Fränkel, who is an officer in Huddinge municipality and Damir Tomic, who works at Vårljus accommodation.  Annerstaskolan is using the path that Peder Haug is describing as segregating integration (Haug, 1998). The option Annerstaskolan is using is that the child is being removed from the regular class and placed in a smaller group. The student is being removed from the regular class and placed into a preparatory class.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur. I analysen förs resonemang angående den undersökta barnlitteraturens möjliga påverkan på läsarens normer och värderingar, samt vikten av sammanhanget som litteraturen förekommer i när det gäller dess möjlighet till påverkan av sättet att se på barn med funktionsnedsättning.

Syfte med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning sju förskollärare känner till anmälningsplikten vid vanvård av barn och vad de kan göra för att få bort en eventuell osäkerhet för vad som kommer att ske vid en anmälan. Vi utgår från följande frågeställningar: Vad har förskollärarna för uppfattning om anmälningsplikten? På vilket sätt tycker förskollärarna att förskolan kan jobba för att ge stöd till förskolläraren när en anmälan ska genomföras? I vår studie har vi valt intervju som metod då vi har intervjuat sju förskollärare. Denna metod har vi använt oss av för att få svar på våra frågeställningar och för att få ut ett så relevant underlag som möjligt till vår studie gällande anmälningsplikten i förskolan. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att alla de intervjuade förskollärarna är medvetna om att de är anmälningsskyldiga när de misstänker att ett barn far illa. Förskollärarna är också eniga om att det finns brister i informationen angående anmälningsplikten samt att de vill känna en trygghet och vill ha stöd från bland annat arbetslaget och rektorn vid en anmälan.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ”hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning?”. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort. Intervjuerna analyserades och kopplades till adekvat teori inom barn- och ungdomsforskning samt tidigare avhandlingar inom ämnet. Den teoretiska inramningen beskrev hur barn och ungdomar lever och växer upp i en socialt konstruerad miljö. Uppsatsen utgick främst ur problematiserade tolkningar av barnperspektiv samt barns perspektiv. De huvudsakliga resultaten i studien kom att visa hur elevers identitetsskapande inte arbetas med i musikundervisningen. Musik spelade en stor roll för elevernas självbild. De valde aktivt vad de ville lyssna på för att ge ett eget uttryck för sin identitet. Elevernas identitetskonstruktion ställdes emot lärarnas, där lärarens gick före. Detta bekräftade tidigare resultat inom ämnet. Vidare konstaterades hur undervisningen inte bedrevs ur barns perspektiv så mycket som ett barnperspektiv.

Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.   Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are: the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen. Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.