No description available.

<p>Asthma is one of the most common diseases among children. The aim of this study was, through a literature review, describing children's experience of living with asthma and show how negative experiences can be turned into positive ones, by the nurse's work. Results showed that many of the children with asthma experienced respiratory- and chestproblems, tiredness, panic, fear, anger, frustration, discomfort, irritation and anxiety. Children felt most restricted in physical activity's. Education used to enhance children's experiences included relaxation, imaginary exercises and confidence training. A lot of the children's negative experiences could have been avoided by the help and support of family, friends and teachers. It is important that the nurse gives the child time and don't trivalize their experiences. Relaxation and imaginary exercises seems to be a good complement to traditional treatment.</p>

No description available.

No description available.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.</p>

Introduktion: På barnonkologen på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns det idag ett antal cytostatika som inte är tillgängliga i lämpliga beredningsformer eller doseringar. Vårdpersonal måste därför omformulera dessa läkemedel på ett sätt så det passar barn. Syfte: Syftet med detta arbete var att öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön på barnonkologen i Uppsala. Skriftliga beredningsinstruktioner skulle arbetas fram där det på ett tydligt och pedagogiskt sätt kunde utläsas hur cytostatikatabletter och kapslar bör hanteras på bästa möjliga sätt när de administreras via sond eller gastrostomi. Fokus låg på följande cytostatika: Puri-Nethol, Methotrexate, Lanvis, Lomustine, Temodal, Natulan och Lysodren. Material och metoder: Beredningsinstruktioner utarbetades genom samtal med övriga sjukhus i Sverige, litteratursökning och samtal med övriga sakkunniga. Två enkätundersökningar skickades ut till sjuksköterskor och till anhöriga till barn med cancer, en före och en efter det att beredningsinstruktionerna tillkommit. Svarsfrekvensen för sjuksköterskorna på första enkäten var 15/17 och på andra enkäten 11/20. Svarsfrekvensen för anhöriga på första enkäten var 6/6 och på andra enkäten 3/6. Resultat: Efter att tagit del av beredningsinstruktionerna svarade över 90% av sjuksköterskorna att de ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare för deras egen del och över 70% av sjuksköterskorna ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare för patienternas skull. Vad de anhöriga ansåg om instruktionerna var svårt att dra slutsats om. Två av dessa ansåg dock att det blev mer besvärligt med instruktionerna än utan. Konklusion: Sjuksköterskorna var positivt inställda till dessa instruktioner och de flesta ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare både för sin egen räkning och för patientens skull. Anhöriga hade en mer splittrad åsikt och det krävs med information och arbete kring hur dessa bör skyddas på bästa sätt.

This thesis explorer how children and adolescence use the Internet as a medium for communication. The study looks at social interactions in chat rooms, where people can communicate with each other online. The empirical focus is on that happens in the encounters on the Net and how children, mainly between the age of 11 and 14, experience this kind of communication.

Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.

Syftet med vår undersökning är att se om en språkstörning hos barn kan få konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn på förskolan med olika former av språkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med språkstörningar för att få deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, språk och tal (talpedagog), två specialpedagoger samt två förskollärare. Resultatet av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen får problem med det sociala samspelet när inte kommunikationen fungerar. Vi konstaterar att problemen yttrar sig på olika sätt; följden kan bli att barnen blir utåtagerande eller tysta och inåtvända. Ett delsyfte med vår undersökning är också att undersöka pedagogernas uppfattning om varför det är angeläget att upptäcka barn med språkstörningar. Flertalet av informanterna betonar hur viktigt det är att tidigt sätta in åtgärder då barnet visar tecken på att ha en språkstörning eller problem med uttalet. I litteraturgenomgången tas olika metoder upp om hur barn med språkstörningar ska kunna upptäckas och metoder som kan användas för att stötta dessa barn. Metoderna beskrivs också av informanterna i intervjuerna. Undersökningen visar även betydelsen av att sprida kunskap om barn med språkstörningar.

Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje år drabbas ett av 600 barn i världen utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumörer. Det är ännu oklart varför barn får cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara ärftlighet, miljögifter och strålning. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara barnet som ställs inför en förändrad livsvärld utan hela familjen påverkas. Syftet var att belysa hur familjens livsvärld påverkas när ett barn drabbas av cancer. En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga originalartiklar användes för att få svar på syftet. Analys av texten utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem olika teman. Dessa var: trygghet byts mot kaos, starka känslor och förändrade relationer, att finna en balans i den nya vardagen, behov av stöd, information och kontroll samt att kunna gå vidare trots osäkerhet. Alla i familjen reagerar olika på cancersjukdomen och därför behövs det individuellt och anpassat stöd. Behovet av stöd var som störst i samband med att diagnosen konstaterades men även efter avslutad behandling. Resultatet visar att det finns brister inom sjukvården gällande stöd och information, därför behövs vidare forskning för att sjuksköterskan ska kunna ge familjen anpassad vägledning genom sjukdomstiden.