I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag använt för att ta fram ett förslag på en ny stadslekplats åt Sandvikens kommun. I diskussion med kommunens parkingenjörer kom jag fram till att designförslaget ska appliceras på en kommunägd mark i Björksätra, Sandvikens kommun. ”Björksätra är Sandvikens orten va” – anonym, än om det inte är sanningen för många så finns det vissa som har den uppfattningen om området. Jag hoppas kunna vara med och ändra på den negativa synen på området med hjälp av detta förslag. En lekplats kan skapa ett utflyktsmål och höja värdet på området och även resultera i ett ökat välmående för barn och familjer. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer samlat information kring användandet av dagens traditionella och lite annorlunda tematiska lekplatser. Från pedagoger inom förskolan har jag fått nödvändig information om vad som krävs för att en lekplats ska vara inkluderande och givande. I en workshop med elever i årkurs fem har jag spånat idéer och lyssnat på hur barnen ser på äventyrliga lekplatser.Designförslaget är en tematisk lekplats som inspirerats av Sandvikens kommun, dess historia inom järnverket och fritidssysslorna invånarna ägnar sig åt. Ett ställe som förhoppningsvis kommer locka människor till området och bidra till en ökad utomhusvistelse som är bra för hälsan.

Nya examensmål har nyligen utformats för samtliga förskollärarutbildningar i Sverige. Dessa trädde i kraft den första januari i år, 2021, efter att regeringen konstaterat att skolan måste möta barn i neuropsykiatriska svårigheter, som exempelvis ADHD, på ett bättre sätt genom utökad kompetens på området. Sådana socioemotionella svårigheter har visat sig ge upphov till stigmatisering och diskriminering av barn i olika skolkontexter. I läroplanen för förskolan finns riktlinjer som säger att förskolan löpande ska arbeta med åtgärder mot diskriminering. Bland sådana åtgärder har inkludering blivit ett väl etablerat, men omdebatterat begrepp. Kritik har riktats mot gränsdragningen mellan det normala och det avvikande hos barn i förskolan och det finns kunskapsluckor i litteraturen kring konstruktionen av det emotionellt avvikande i förskolan. Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med kritisk diskursanalys som ansats. Syftet med studien var att beskriva och problematisera förskollärares tal om hur strategier, för inkludering av emotionellt avvikande barn, formuleras inom förskolan som diskursiv praktik. Kodningsscheman och markeringar i talet, enligt Goodwins (1994) beskrivning av hur den professionella blicken skapas, har legat till grund för utförandet av analysen. I de mest framträdande resultaten skiljer sig diskursen om det emotionellt avvikande barnet från diskursen om det inkluderade barnet. Ur ett normativt perspektiv blir det fysiska avståndet från barngruppen och leksituationer något avvikande. Ur ett inkluderande perspektiv blir barnets behov av lugn och ro istället viktigt att uppfylla. Även diskursen om interaktionen mellan pedagog och barn som ett slags maskineri utgör ett av fynden i studien. Diagnosen framställs i studien som något eftersträvansvärt för att få tillgång till en extra resurs i verksamheten. Samtidigt tyder resultatet på en ökad medvetenhet om relationella och miljömässiga faktorers påverkan på barns emotionella uttryck, jämfört med tidigare studier. Resultaten kan bidra till fortsatt forskning kring kategorisering av barn i förskolan och således till arbetet mot ökad barnhälsa. / New degree objectives have recently been formulated for all preschool teacher education programs in Sweden. These were applied on the first of January this year, 2021, after the government stated that schools must meet children with neuropsychiatric difficulties, such as ADHD, better through increased competence on the subject. Such socio-emotional difficulties have led to stigmatization and discrimination of children in various school contexts. The curriculum for the preschool contains guidelines that state that the preschool must continuously work with measures against discrimination. Among such measures, inclusion has become a well-established, but controversial concept. The determination of what counts as normal and deviant behaviour in pre- school children has been criticized from a social constructionist perspective and there are gaps in the literature on the construction of the emotionally deviant child in preschool. The study was based on a social constructionist perspective using critical discourse analysis as a theoretical framework. The purpose of the study was to describe and problematize preschool teachers' speech about how strategies, for the inclusion of emotionally deviant children, are formulated within preschool as a discursive practice. According to Goodwin's (1994) description of how the professional vision is created, Coding schemes and markings in the speech have been central for performing the analysis. In the most prominent results, the discourse on the emotionally deviant child differs from the discourse on the included child. From a normative perspective, the physical distance from children and play situations, is described as deviant. From an inclusive perspective, the child's need for peace and quiet becomes important to fulfill. The discourse on the interaction between educator and child as a kind of machinery is also one of the main findings. The diagnosis is presented in the study as something desirable to gain access to an extra resource. At the same time, the results indicate an increased awareness of the influence of relational and environmental factors on children's emotional expression, compared with previous studies These findings can contribute to continued research on the categorization of children in preschool and thus to work towards increased child health.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med små barns hälsa och välbefinnande i förskolan utifrån sin roll som pedagogisk ledare samt undersöka vilka utmaningar förskollärare uppfattar att arbetet innebär. Metoden som används är en kvalitativ ansats där 10 intervjuer gjorts med förskollärare i samma kommun.  Den salutogena hälsoteorin KASAM - Känsla av Sammanhang, används i studien för att synliggöra de tre dimensioner av KASAM som kan ses i resultatet. De tre dimensionerna är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.   Resultatet av studien visar att förskollärarna ser sitt hälsouppdrag som en grundläggande viktig del i förskolans arbete. Hälsofrämjande arbete i förskolan lägger en grund för barns hälsa och livskvalitét. Studien lyfter de utmaningar som förskollärare behöver hantera och förhålla sig till. Det handlar främst om barngruppernas storlek och pedagogers didaktiska kompetenser för att skapa förutsättningar för ett systematiskt hälsofrämjande arbete i förskolan.  I linje med det tidigare nationella och internationella forskningsfältet bekräftar studiens resultat att likande nyckelfaktorer är viktiga i arbete med små barns hälsa och välbefinnande. Det handlar främst om förskolans kvalitét, pedagogers synsätt, pedagogers utbildning, pedagogers arbetssätt samt utmaningar med stress och stora barngrupper.   Studiens bidrag till kunskapsutvecklingen inom utbildningsvetenskap är en jämförelse med tidigare studier i arbete med små barns hälsa och välbefinnande i förskolan.