<p>Vaccination as a part of the preventative public health project has for many years been one of the important tasks of the children's health care. The vaccination program has been adjusted to current research and the health situation in the country. Having their children vaccinated is not something obvious for all parents, though. Especially the vaccination against measles, whooping cough and German measles have been questioned. The purpose of this literature study was to investigate the reasons for the resistance to vaccinate and to illuminate the security creating advice of the nurse at the public health centre. The study showed that there were varying ways to look at the MPR-vaccination among the parents. It could be considered as something injuring while childhood illnesses were sometimes considered as something positive. The social circumstances and a lack of trust were also factors that influenced the parents. It was also obvious that the parents need a district nurse that is a good listener and who can give advice individually and also give information that creates security. This information consists of telling the parents that the MPR-vaccine does not cause autism or chronic intestine disease. Furthermore, there is a need to inform of the illnesses and their risks. This information is objectively given by a well informed nurse, whose task it is to work for a vaccination program with the widest coverage possible.</p>

No description available.

Vaccination as a part of the preventative public health project has for many years been one of the important tasks of the children's health care. The vaccination program has been adjusted to current research and the health situation in the country. Having their children vaccinated is not something obvious for all parents, though. Especially the vaccination against measles, whooping cough and German measles have been questioned. The purpose of this literature study was to investigate the reasons for the resistance to vaccinate and to illuminate the security creating advice of the nurse at the public health centre. The study showed that there were varying ways to look at the MPR-vaccination among the parents. It could be considered as something injuring while childhood illnesses were sometimes considered as something positive. The social circumstances and a lack of trust were also factors that influenced the parents. It was also obvious that the parents need a district nurse that is a good listener and who can give advice individually and also give information that creates security. This information consists of telling the parents that the MPR-vaccine does not cause autism or chronic intestine disease. Furthermore, there is a need to inform of the illnesses and their risks. This information is objectively given by a well informed nurse, whose task it is to work for a vaccination program with the widest coverage possible.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva BVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Tio BVC-sköterskor inom primärvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att telefonrådgivning inom BVC krävde vissa egenskaper av BVC-sköterskan för att kunna ge god omvårdnad och exempel på detta var god kommunikationsförmåga, ett öppet sinne och lång erfarenhet. Vidare beskrev BVC-sköterskorna att de via telefonen försökte ge råd och information till föräldrarna för att skapa möjligheter för föräldrarna att själva ta ansvar och fatta beslut. BVC-sköterskan fanns som en resurs när det uppkom frågor och problem. Genom att god relation och god kännedom fanns mellan föräldrarna och BVC-sköterskan, upplevde respondenterna att bedömningen via telefonen underlättades. Problem med telefonrådgivningen beskrevs av deltagarna och det kunde röra bristande kommunikationsförmåga och svårigheter hos föräldrar att konkretisera problemet via telefonen. BVC-sköterskorna beskrev att de styrde sitt eget arbete och de beskrev att de hade möjlighet att boka in besök på mottagningen när problem uppkom vilket ökade tryggheten hos BVC-sköterskan.     Slutsatsen är att BVC-sköterskorna upplevde sitt arbete med telefonrådgivning som en extra funktion och ett hjälpmedel i arbetet på BVC. Att använda telefonen i arbetet ökade BVC-sköterskans möjlighet att stötta föräldrar.       Nyckelord: Barnhälsovård, Distriktssköterska, Telefonrådgivning.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression beskrevs genom fem kategorier. Erfarenheten var att de behövde vara engagerade och kompetenta, vara strukturerade, ha ett lyhört förhållningssätt, med observans på samspel och förståelse för sociokulturella omständigheter.  Slutsats: BVC-sjuksköterskorna var mycket angelägna om att identifiera och nå mammorna. De försökte på flera olika sätt få dem att berätta vad som var problematiskt. De anpassade arbetssättet efter mammorna och var genuint intresserade av dem. Genom erfarenhet utvecklade BVC-sjuksköterskorna sin intuition och de var observanta på minsta tecken. BVC- sjuksköterskorna bedömde att screening-formuläret var ett bra verktyg, likaså var det en bra grund att samtala utifrån. BVC-sjuksköterskorna erfor att det är problematiskt att identifiera mammor med utländsk härkomst på grund av språksvårigheter.

No description available.

Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHV-sjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer.  Som BHV-sjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective.  Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum -seeking children and their families.  Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs.By communicating without help from an interpreter child health care – nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family.  Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals.