Målet med studien var att analysera det lärande som sker när pedagoger och barn utforskar ett naturvetenskapligt fenomen, mer precis en snäckas livscykel. De två forskningsfrågorna löd: Hur, under de olika aktiviteterna uttrycker barnen sin förståelse för snäckans livscykel? Hur möjliggörs lärandet med hjälp av kommunikation, miljö och material? Insamlat datamaterial bestod av videoobservationer, stödanteckningar, stimulated recall och en kompletterande intervju av pedagoger. I videoobservationerna medverkade även barn från förskolans 5-års grupp. De viktigaste resultaten och slutsatserna som framkommit i studien är barns variation av estetiska uttryckssätt. Ett barn kan uttrycka mycket genom att gestalta med kroppen eller genom att konstruera med olika material utan att säga några ord. De visar också förståelse genom att kopiera rörelser och transformera kunskap till andra sammanhang. Barnen ställde olika hypoteser gällande snäckornas livscykel. Dessa prövade och omprövade de på olika sätt och använde sig då av olika uttrycksformer för att testa olika lösningar till problemen. En annan slutsats är att miljöns utformning och pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barnens lärande genom estetiska lärprocesser. Slutligen vill jag lyfta fram att barns fantiserande i leken framträdde som en viktig komponent i deras lärande. Genom att fantisera kunde de utveckla och pröva olika hypoteser.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs. Litteraturen som vi har utgått från lyfter lärande, vad som karaktäriseras musiskt samt begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som berört vårt område. Slutsatser vi kommit fram till är att förskolläraren arbetade musiskt och har en stor kunskap om de yngre barnens lärande. Samt att musisk pedagogisk verksamhet berikar det lustfyllda lärandet hos de yngre barnen i förskolan.

I denna uppsats har vi gernom intervjuer med pedagoger och barn undersökt användandet av surfplattan i förskoleverksamheten samt om och hur pedagoger använder surfplattan som pedagogiskt verktyg på ett sådant sätt så att barnen lär sig något när de använder sig av den, själva eller tillsammans med andra. Vidare har vi genom observationer studerat barnens interaktion med surfplattan och vilken betydelse det h ar för barnens lärandeprocess. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär ett lärande i samspel med andra. Resultatet av vår undersökning visadse att pedagogerna till största del var positiva till att använda surfplattan i sin verksamhet. Några av pedagogerna upplevde dock att de hade en otillräcklig kunskap om hur de skulle använda verktyget på ett pedagogiskt sätt. Vad gäller barnen som deltog i vår undersökningen lärde de sig att öka samspelet med hjälp av surfplattan och visade en positiv inställning till att använda verktyget. Pedagogerna upplever att barnen lär i samsple med varandra, vilket också bekräftades i de observationer som genomfördes.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning. Materialet testades av tre pedagoger. Deras svar analyserades och bedömdes efter i förväg utvalda kriterier. Några kriterier uppfylldes medan andra kräver en omarbetning av materialet för att uppfyllas. Till sist togs nya kriterier fram för att kunna förbättra produkten i ett nästa skede. Examensarbetet visar att det inte behöver vara krångligt och svårt att arbeta med matematik i förskolan även om matematik kan upplevas som krångliga ekvationer, väcka obehags känslor eller upplevs kräva mycket förberdelser.

Studiens syfte är att belysa förskollärares arbetssätt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem verksamma förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Fokus ligger på hur förskollärare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehåll. Arbetets empiri består av data från intervjuerna som vi skrivit ut och sammanställt för analys utifrån syftet och forskningsfrågorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat från intervjuerna. Resultatet pekar på att förskollärarens didaktiska val har en stor betydelse för barns matematiska utveckling och utgör grunden för hur de utformar verksamheten. På sätt och vis är vi alla matematiker, även det lilla barnet, eftersom barn är nyfikna och i deras lek finns det ofta funderingar över t.ex. störst, först, mängd, antal och tid. Resultatet visar också att förskollärare anser att matematiken är en viktig del i barnens vardag som vi behöver för att kommunicera och lösa problem med andra människor. I resultatet lyfts betydelsen av tillgängligt material, barns individuella matematiska utveckling, matematik som kommunikation samt förskollärares arbete med dokumentation i verksamheten. Förskollärare kan synliggöra matematiken om de själva är medvetna om vilka situationer den kan förekomma i.  Med denna studie hoppas vi kunna ge förskollärare inspiration till ett matematiskt arbetssätt.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lärande på förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har också undersökts om och hur barns lärande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan två olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lärarna arbetar och erbjuder barnen att få vara på förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta lärare om deras arbetssätt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två kommuner som ingår i undersökningen. Genom att jämföra vår bakgrund och vårt resultat har vi dragit slutsatsen att barns vistelsetid inte nödvändigtvis behöver ha en avgörande betydelse för deras lärande i förskolan, men att det kan ha en stor vikt för barn att få tillhöra en grupp och ta del av det lärande som sker i ett sammanhang ihop med andra barn och vuxna.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ”Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap?”, ”Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap?”, ”På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande?”, samt ”Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn?”. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp. Intervjusvaren påvisar att barns spontana naturvetenskapliga verksamhet är en stor del av respondenternas arbete med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ser även sig själva och sitt engagemang och intresse som en viktig förutsättning för barns naturvetenskapliga lärande. Sitt arbete med naturvetenskap i förskolan beskriver respondenterna som att det mest handlar om ämnet biologi. Då respondenterna exemplifierade olika aktiviteter eller händelser som de menar speglar deras naturvetenskapliga verksamhet i förskolan så anger de bland annat arbete med växtprocesser, vattenlek, bygglek, årstider, väder, internet och naturkännedom. Genom dessa exempel påvisar respondenterna även aktiviteter inom kemi, fysik och teknik och inte bara inom biologi.

Detta är en kvalitativ undersökning som belyser förskollärares uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande av matematik i förskolans verksamhet. Målsättningen med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om lekens betydelse och bidragande roll för barns utveckling av matematiska kunskaper i planerade och spontana aktiviteter. De frågor som studien besvarar är: Hur beskriver förskollärare sin uppfattning om att kombinera lek och lärande av matematik? På vilka sätt upplever förskollärare att leken kan bidra till barns lärande av matematik i förskolan? Samt hur uppfattar förskollärare sin roll i detta? En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att samla in empiri till studien. Sex förskollärare på tre olika förskolor har deltagit och bidragit med sina tankar kring studiens frågor. Resultatet visar att förskollärarna ser positivt på leken och dess betydelse för barns lärande av matematik. Förskollärarna tar upp att barnen lär sig bland annat att konstruera, designa, urskilja samt färger och former. I undervisningen används flera olika verktyg som spel, skapandematerial och matematikpåsar med mera. Förskollärarna ser sin roll som betydelsefull och den största uppgiften anses vara att synliggöra och begreppsliggöra barnens matematik i leken. Förskollärarna menar att leken och lärandet är sammanlänkande och svåra att skilja. Resultatet visar även att det finns en viss tveksamhet hos förskollärarna om de fokuserar mer på lärandet än på leken och ifall de planerade aktiviteterna därmed blir för skolliknande.

No description available.