Vårt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med naturvetenskap utomhus tillsammans med barn på förskolegården. De centrala frågorna är: Hur beskriver förskollärare förutsättningarna som de skapar för barnens naturvetenskapliga lärande utomhus på förskolans gård? Hur beskriver deras arbete med att synliggöra naturvetenskap utomhus på förskolegården? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer och vi undersökte tidigare studier kring just huruvida naturvetenskapen är tydlig för barn eller inte och vad som är orsaken till detta. Vi intervjuade fem förskollärare och för att analysera vår empiri använde vi Deweys teoretiska utgångspunkt learning by doing samt Fröbels teori om barnträdgården. Resultatet av vår studie visar på bland annat att samtliga förskollärare upplever att genom reflektion har de upplevt en förändrad syn i arbetet med naturvetenskap, och att de planerar in den ordentligt utifrån barnens frågor och vad de visat intresse för. Samtidigt råder det en viss osäkerhet och dålig självkänsla i arbetet med kunskapsämnet på grund av att de har inte tillräckligt med kunskap om ämnet och dess begrepp.

Syftet med den föreliggande studien är att med utgångspunkt i förskollärares upplevelser och uppfattningar om utomhusundervisning, undersöka och belysa olika faktorer som kan påverka genomförandet av utomhusundervisning i den dagliga förskoleverksamheten och på så sätt påverkar barns möjligheter till lärande. Empirin samlas kvalitativt in från sex förskollärare genom online semistrukturerade intervjuer via digital plattform Zoom eller Teams. Med tematisk analys som analysmetod identifieras centrala teman av analytisk vikt och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom ramfaktorteorin. I studien framkommer det flera ramfaktorer som kan påverka förskollärares arbete i utomhusundervisning, inklusive barnens intresse och nyfikenhet, förskollärarens kunskap, kompetens och attityd, barngruppens storlek, bemanning av personal, material för utomhusundervisning, storlek och utformning av förskolegården, förskolans lokal, planeringstid och ekonomi. De flesta hindrande ramfaktorer, såsom bristande materiella resurser, ogynnsam utformning av förskolegården eller barnens minskade intresse, kan kompenseras av förskolläraren genom sin kunskap, kompetens och positiv attityd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarens kunskap, kompetens och positiva attityd kring utomhusundervisning spelar den mest betydande rollen för att möjliggöra utomhusundervisning. Samtidigt med förskolans ekonomiska stöd som i hög grad möjliggör förutsättningar för andra ramfaktorer, skapas mer fördelaktiga förutsättningar för förskollärares arbete i utomhusundervisning. Detta främjar i sin tur ökad mångfald och kvalitet både i planeringen och genomförandet av utomhusundervisning, vilket ger gynnsamma möjligheter för barns lärande. Dessutom visar studien att utomhusundervisning och inomhusundervisning erbjuder olika värdefulla möjligheter för barns lärande. Därmed kommer vi också fram till att förskollärare bör kombinera båda undervisningsformerna för att främja barns lärande och möta olika barns behov.

No description available.

<p>Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.</p>

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik.   I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet. Tydligt blev förskollärarnas strävan efter att arbeta pedagogiskt utomhus utifrån olika ämnen och läroplanens mål. Resultatet visar på att inomhus- och utomhusmiljön anses vara delar av en hel lärandemiljö. Utomhus får barnen möjligheter att lära med kroppen, sinnena och genom upplevelser. Förskollärarna ger uttryck för att barnen blir piggare och att det finns större möjligheter för rörelse och motorisk träning utomhus. Studien visade på att barnen ses som subjekt utomhus då de kan påverka sin utevistelse mer än tiden inomhus samt att leken fördjupas och kreativiteten ökar. Genomgående i resultatet är att förskollärarna uppfattar utomhusmiljön som en plats där barnens initiativ kan komma fram.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta. Genom två intervjuer med förskollärare ville jag få fram förskollärarnas egna berättelser om deras kulturarbete på förskolan. Resultatet visade att de båda informanterna ansåg leken som mycket viktig, men att det skiljde sig en del på hur de tog tillvara på kulturen i barnens lek på deras respektive förskola. Mitt resultat är analyserat genom narrativ analys som lägger fokus på de historier som berättas under en intervju, att det alltså är informanternas egna personliga berättelser och tolkningar på de frågor jag ställde.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området. Pedagogerna använder sig av böcker, internet och filmer om de vill arbeta med lärande om fortplantning. När de jobbar med lärande om växter och djurs reproduktion ger de sig ut i naturen. Pedagogerna ser svåra ord och begrepp som ett hinder för samtal om fortplantning. De menar också att föräldrars åsikter i ämnet samt olika kulturer kan problematisera deras arbete. Pedagogerna är eniga om att deras eget engagemang är mycket viktigt i arbetet med lärande om fortplantning. Några av pedagogerna anser att det är ett enkelt ämne att arbeta med medan några tycker att det är problematiskt. / The purpose of this study is to research how some pre-school teachers respond to children´s thoughts and questions about the reproductive process in their teaching. The study is conducted through qualitative interviews with ten teachers from three different pre-schools. The findings show both possibilities and difficulties that the teachers encounter in this area, as well as the teachers’ different approaches to the subject. The results show that there are several different aspects and views concerning the reproductive process teaching. The children’s own questions are of vital importance to the choice of pedagogic methods in this subject. The teachers use books, the internet and films, as well as outdoor excursions when teaching the reproduction process in plants and animals. Conclusions show that abstract words and concepts form obstacles in the dialogues about the reproductive process. The didactics can also be rendered more difficult by parental views and different cultures. The teachers unanimously pointed to their own commitment as a key factor to success in the reproductive process teaching. Some of the teachers find this an easy subject to teach while others find it problematic.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda. Det resultat som framkommit visar på att pedagoger inom förskolan är positiva till arbete med utomhuspedagogik, men pedagogerna önskar mer fortbildning inom utomhuspedagogik än vad kommuner och arbetsgivare erbjuder. Det som bland annat kommer fram i undersökningen är att pedagoger nyttjar rummet utomhus till arbete med språklig inlärning, matematik och naturvetenskap. Tiden som används till utomhuspedagogik är varierande och påverkar valet av aktiviteter.

Studiens syfte var att skapa fördjupad kunskap om hur sex förskollärare resonerar kring barns lärande i utomhusmiljön. Den metod vi använt oss av för att undersöka detta är enskilda, halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjusvaren analyserades och tolkades med hjälp av ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Förskollärarna ser positivt på användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Det finns många olika områden som barn kan utveckla och lära inom i utomhusmiljön. De områden som framkommer i studien är matematik, motorik, normer och värden, naturvetenskap och teknik samt språk. Studien belyser även förskollärarnas resonemang om hur barn lär i utomhusmiljön. De framträdande sätten är genom kommunikation, intresse, lek och att utforska. Förskollärarnas roll påpekas också ha en stor betydelse för barns lärande i utomhusmiljön. Förskollärarnas viktigaste uppgifter och den vi funnit vara allra viktigast är att vara närvarande samtidigt som de också måste ta hänsyn till de risker som finns i utomhusmiljön